Donald Trump kallar konflikten med Iran för ”småpotatis” efter drygt sex månaders krig och 18 döda amerikanska militärer. Samtidigt har USA genomfört nya anfall, Kuwait rapporterat iranska angrepp och presidenten öppnat för att snart slå mot ännu en misstänkt kärnteknisk anläggning.

Uttalandet kom i Ovala rummet fredagen den 4 september, när Trump fick en fråga om vicepresident JD Vances ovilja att beskriva striderna som ett krig.

”Jag kallar det en militär konflikt eftersom det är småpotatis för oss. Det är ingen stor sak”, sade Trump.

Presidentens förklaring var att USA:s anfall sker periodvis. Han framhöll också vad han beskrev som amerikanska framgångar mot Irans kärnprogram. De återkommande insatserna skulle enligt hans resonemang kunna beskrivas som något mindre omfattande än ett krig.

Men något slutdatum gav han inte. Och hotet om ett nytt anfall mot Pickaxe Mountain visar att Vita huset fortfarande överväger ytterligare militära insatser.

Nya amerikanska anfall och iranska angrepp samma vecka

Den 1 september bekräftade USA:s regionala militärledning CENTCOM att amerikanska styrkor hade genomfört en ny anfallsvåg mot det iranska revolutionsgardet.

Målen omfattade luftvärn, radar, marina anläggningar, minläggningsförmåga och kommunikationsanläggningar. Enligt CENTCOM:s besked om anfallen var insatsen ett svar på revolutionsgardets försök att angripa handelssjöfart i Hormuzsundet och amerikansk militärpersonal.

De nya amerikanska attackerna den 1 september följdes av nya rapporter om iranska motangrepp. Kuwaits militär uppgav på torsdagen den 3 september att landets luftvärn mötte iranska robotar och drönare. Utrikesdepartementet fördömde samma morgons angrepp och beskrev dem som ett hot mot landets säkerhet.

Det var också den dag då Vance argumenterade för att konflikten inte borde kallas krig.

CENTCOM uppgav samtidigt att fler än 50 000 amerikanska militärer verkar i Mellanöstern. Det är personal i hela regionen, inte en uppgift om amerikanska styrkor inne i Iran.

Dödstalet omfattar inte krigets alla offer

Uppgiften om 18 döda gäller amerikansk militärpersonal i konflikten. När en journalist invände mot Trumps beskrivning hänvisade presidenten till att USA hade förlorat långt fler människor i tidigare krig.

I jämförelsen uppgav han att 100 000 amerikaner dog i Vietnamkriget. Den siffran är fel. USA:s National Archives redovisar 58 220 amerikanska militära dödsfall.

Iran har också rapporterat civila dödsoffer under de senaste anfallen. En av anklagelserna gäller ett bröllop i kustorten Kuhestak den 1 september, där iranska företrädare uppger att ett amerikanskt anfall dödade och skadade civila.

RFE/RL kunde inte självständigt verifiera filmerna från platsen. CENTCOM sade sig känna till rapporterna och förnekade att USA riktar anfall mot civila. Det beskedet avgör inte vad som faktiskt träffades eller hur människorna dödades. Händelseförloppet är fortfarande omtvistat.

Vad de 37,5 miljarderna omfattar

Krigets kostnad anges ofta till över 37,5 miljarder dollar. Bakom siffran finns en uppskattning som försvarsminister Pete Hegseth redovisade inför senatens anslagsutskott den 21 juli.

Beloppet behöver läsas med en reservation: Hegseth räknade både in vissa redan uppkomna kostnader och beräknade utgifter fram till den 30 september, då det amerikanska budgetåret slutar.

Det handlade bland annat om militärlöner, drift och underhåll, enligt Reuters referat från förhöret och Al-Monitors genomgång. 37,5 miljarder dollar är alltså en kostnadsuppskattning med delvis framtida utgifter, inte en fullständig redovisning av vad kriget hade kostat den 4 september.

Skillnaden spelar roll när beloppet används för att bedöma konfliktens omfattning. Uppskattningen visar ett stort ekonomiskt åtagande, men går inte att använda som en exakt dagsaktuell slutnota. Fortsatta operationer gör dessutom att kostnadsfrågan förblir öppen.

Mellanårsvalet närmar sig, men något slutdatum saknas

Vances uttalande den 3 september kom efter en fråga om konflikten skulle kunna vara över före kongressvalet den 3 november. Republikanerna går till valet med små majoriteter att försvara i kongressen.

Vicepresidenten ville inte utlova ett slut före valdagen. I stället invände han mot ordet krig och hänvisade till att det inte pågick aktiv beskjutning just då.

Trumps resonemang dagen efter följde samma linje: anfallen är återkommande men periodvisa, och USA har enligt presidenten lyckats med centrala mål.

En rimlig politisk tolkning är att språkbruket gör det lättare att beskriva en utdragen insats som begränsad och under kontroll. Inför ett val kan det minska trycket att förklara varför kriget fortfarande pågår och när amerikansk personal ska kunna lämna sina uppgifter i regionen.

Det är en tolkning av uttalandenas möjliga funktion. Varken Trump eller Vance har sagt att ordvalet är ett försök att begränsa politiska skador inför valet.

För väljarna kvarstår däremot samma frågor oavsett beteckning: vilka mål som återstår, hur länge insatserna ska fortsätta och vad administrationen skulle betrakta som ett tillräckligt resultat för att avsluta dem.

Trump öppnar för anfall mot Pickaxe Mountain

Det tydligaste militära beskedet från fredagen gäller Pickaxe Mountain, en misstänkt underjordisk kärnteknisk anläggning.

Enligt CNN sade Trump att USA kan slå mot anläggningen mycket snart. Det var ett uttalande om en möjlig kommande insats, utan ett offentliggjort datum eller besked om att ett slutligt beslut hade fattats.

Hotet är särskilt relevant eftersom Trump samtidigt hänvisade till framgångar mot Irans kärnprogram när han försvarade kriget. Hans bedömning att USA har förhindrat iranska kärnvapen innebär inte att anläggningarnas aktuella innehåll eller programmets återstående kapacitet är oberoende fastställda.

Politiskt kan beskrivningen av konflikten som begränsad också göra det möjligt att framställa ytterligare anfall som en fortsättning på samma insats. För Iran och länderna runt Persiska viken kan ett sådant anfall ändå medföra risk för nya motangrepp.

USA skärper samtidigt den ekonomiska pressen

Fredagens banksanktioner visar att Washington driver flera former av påtryckningar parallellt.

USA:s finansdepartement sanktionslistade den turkiska Golden Global Bank och två dotterbolag. Departementet anklagar banken för att ha underlättat transaktioner åt revolutionsgardets Quds-styrka och hjälpt till att förmedla iranska oljeintäkter.

Åtgärden ingår i Operation Economic Outcast, som enligt departementet inleddes den 24 augusti. Syftet är att begränsa de finansiella förbindelser som gör det möjligt för Iran att få tillgång till intäkter och flytta pengar internationellt.

Sanktionerna är beslutade. Vilken effekt de får på Irans agerande är en annan fråga. Ett ekonomiskt tryck kan fortsätta under lång tid samtidigt som militära insatser återkommer, och fredagens beslut innehöll inget besked om att USA avstår från nya anfall.

Hormuzsundet gör konflikten relevant för Sverige

Hormuzsundet förbinder Persiska viken med Omanviken och är en central passage för oljehandeln. Där kan återkommande angrepp få ekonomiska följder långt utanför de länder som deltar i striderna.

Den amerikanska energimyndigheten EIA:s data visar hur kraftigt flödena har förändrats. Under fjärde kvartalet 2025 passerade i genomsnitt 21,6 miljoner fat olja och petroleumvätskor per dag genom sundet. Under andra kvartalet 2026 var motsvarande flöde 4,9 miljoner fat.

Det är kvartalsgenomsnitt, inte en mätning av trafiken under den senaste veckan. Men de visar varför ett presidentuttalande om amerikansk kontroll över sundet inte räcker för att fastställa att handeln fungerar normalt. Irans möjligheter att störa Hormuzsundet påverkar också bedömningen av riskerna för fartyg som ska passera.

Brentoljan stängde fredagen den 4 september på 92,68 dollar per fat, en uppgång på 7,6 procent under veckan enligt Reuters.

För svenska hushåll och företag kan fortsatt oro kring oljeleveranserna bidra till högre energi- och transportkostnader. Det går däremot inte att översätta en veckas oljeuppgång direkt till ett visst svenskt bensinpris eller ett kommande räntebeslut.

Sveriges regering har tidigare efterlyst nedtrappning. I riksdagen den 11 augusti sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att hon hade svårt att se USA:s och Israels attacker som förenliga med folkrätten. Hon framförde också att Irans angrepp mot grannländerna inte var förenliga med folkrätten och beskrev svenska insatser genom EU, FN och regionala kontakter.

Om Trump går vidare med hotet mot Pickaxe Mountain blir den omedelbara frågan hur Iran svarar och om nya angrepp åter riktas mot amerikanska allierade. För sjöfarten behöver säkerheten fungera mellan anfallsvågorna också.