En majoritet av riksdagspartierna vill fasa ut torvutvinningen i Sverige. Det visar en enkät från Sveriges Radio. Men partierna är inte överens om hur snabbt utvinningen ska upphöra eller vad som ska hända med verksamheter som redan har tillstånd. Frågan berör både klimatet, markägare och svenska odlare.

Sex partier vill fasa ut torvutvinningen

Sex av riksdagens åtta partier vill se någon form av utfasning av torvutvinningen. Det framgår av en enkät som Sveriges Radio P4 Sjuhärad publicerade den 12 november.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå längst genom att även avveckla pågående torvutvinning. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig däremot en utfasning.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna ingår i den bredare majoriteten, men det finns skillnader i hur partierna ser på genomförandet.

Partier	Inställning till torvutvinning
V och MP	Vill stoppa nya torvtäkter och avveckla befintlig utvinning
S, M, C och L	Ställer sig bakom någon form av utfasning, men villkoren skiljer sig
KD och SD	Motsätter sig en utfasning

En avgörande fråga är vad ett framtida stopp faktiskt ska innebära. Det är stor skillnad mellan att förbjuda nya torvtäkter och att kräva att redan pågående verksamheter avslutas.

Något nytt generellt förbud mot torvutvinning har inte beslutats. Partiernas besked visar den politiska inställningen, men en eventuell förändring kräver ytterligare politiska beslut.

Vad är redan föreslaget om torvbrytning?

Frågan om torvutvinning har utretts under flera år.

Miljömålsberedningen föreslog i SOU 2025:21 att nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i princip inte längre skulle beviljas. Ett undantag föreslogs för energitorv som behövs för totalförsvarets beredskap.

Förslaget innebar däremot inte att befintliga tillstånd skulle återkallas.

Om verksamheter får fortsätta tills deras tillstånd löper ut skulle omställningen därför ske gradvis. Enligt beredningens beräkningar skulle torvtäkternas areal kunna halveras på omkring tio år och utvinningen upphöra efter ungefär 25 år.

Det är en beräkning av vad förslaget skulle kunna innebära, inte en beslutad tidsplan.

I mars 2026 presenterades ytterligare en statlig utredning, SOU 2026:18. Den behandlade bland annat möjligheten att införa skatt på odlingstorv och krav på klimatkompensation genom återvätning av torvmarker.

Utredningen bedömde att en skatt skulle kunna fungera som styrmedel, men lämnade inget färdigt lagförslag. Den avrådde också från det kompensationskrav som hade analyserats.

Det innebär att flera olika vägar fortfarande är möjliga: stopp för nya tillstånd, ekonomiska styrmedel eller en mer omfattande avveckling.

Vad används torv till i Sverige?

Torv består av växtmaterial som under lång tid har samlats i syrefattiga, vattenmättade marker.

Torven har två huvudsakliga användningsområden:

• Odlingstorv används i planteringsjord, såjord, växthus och plantskolor. Den hjälper till att hålla vatten och skapa en lämplig miljö för växternas rötter.
• Energitorv används som bränsle vid produktion av värme och energi. Den användningen har minskat kraftigt.

I Sverige är odlingstorven numera helt dominerande.

Under 2024 utvanns sammanlagt omkring 2,2 miljoner kubikmeter torv. Av detta var ungefär 2 miljoner kubikmeter odlingstorv, enligt den statliga torvutredningen.

Det betyder att omkring nio av tio utvunna kubikmeter användes för odlingsändamål.

Debatten handlar därför inte främst om torv som bränsle. Ett stopp skulle framför allt påverka produktionen av odlingsjord och verksamheter som använder torv för att driva upp växter.

Varför är torvutvinningen omstridd?

Torvmarker fungerar som stora naturliga kollager. När en torvmark dräneras och torven kommer i kontakt med syre börjar det organiska materialet brytas ner snabbare.

Det leder till utsläpp av växthusgaser.

Torvutvinningen påverkar dessutom landskapet och kan förändra förutsättningarna för växter och djur som lever i våtmarkerna.

Enligt den statliga utredningen uppgick utsläppen från torvtäkternas utvinningsarealer och användningen av odlingstorv till omkring 303 000 ton koldioxidekvivalenter under 2024.

Det är viktigt att skilja dessa utsläpp från utsläppen från all dränerad torvmark i Sverige, som uppgår till omkring 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Den större siffran omfattar också torvmarker som används för bland annat skogsbruk och jordbruk.

Hur stor klimatpåverkan en enskild torvtäkt har beror bland annat på markens tidigare tillstånd och vad som sker när utvinningen avslutas.

Konflikten har också blivit synlig lokalt. Vi har tidigare rapporterat om klimatprotesterna vid Grimsås mosse, där torvbrytningen har väckt motstånd.

Samtidigt framhåller torvbranschens företrädare betydelsen av tillgång till svensk råvara för odling och livsmedelsproduktion.

Vad kan en utfasning innebära för markägare?

För markägare och företag som bedriver torvutvinning är skillnaden mellan de politiska alternativen betydande.

Ett förbud mot nya tillstånd skulle kunna innebära att befintlig verksamhet får fortsätta under den tid som nuvarande tillstånd gäller. Däremot skulle möjligheten att öppna nya täkter eller förlänga produktionen begränsas.

En mer långtgående avveckling, där även befintlig utvinning måste avslutas, skulle kunna få snabbare och större ekonomiska konsekvenser.

Markägare som har upplåtit mark för torvbrytning kan exempelvis påverkas genom förlorade framtida intäkter. Företag kan också behöva anpassa investeringar och verksamhetsplaner.

Om framtida begränsningar ska förenas med ersättning är en fråga som måste bedömas utifrån hur reglerna i så fall utformas.

Det finns redan möjligheter för vissa markägare att få ersättning genom frivilliga återvätningsavtal. Sådana avtal innebär att tidigare dikad mark återställs för att minska klimatpåverkan.

De utgör däremot inte något generellt ersättningssystem för företag som skulle påverkas av ett framtida förbud mot torvutvinning.

Vad händer med odlare och vanlig planteringsjord?

Torv används i stora delar av svensk trädgårdsproduktion. Den spelar också en viktig roll i skogsbruket.

Enligt den statliga utredningen förodlas nästan alla de omkring 400 miljoner skogsplantor som planteras årligen i Sverige med hjälp av torv.

Det gör att en utfasning kan få konsekvenser långt utanför själva torvtäkterna.

Det finns alternativ till torv, exempelvis träfiber, kokosfiber och kompostbaserade material. Men alternativen fungerar inte likadant i alla typer av odling.

För professionella odlare kan en övergång innebära att bevattning, gödsling och odlingsmetoder behöver förändras. Vissa alternativ kan också vara dyrare eller svåra att få tag på i tillräckliga mängder.

I den statliga utredningen om odlingstorv och klimatet konstateras att det ännu saknas fullgoda ersättningsmaterial i tillräcklig omfattning för alla användningsområden.

Det betyder inte att torv måste användas för alltid, men att omställningen kan kräva både tid och teknisk utveckling.

En annan viktig skillnad gäller importen.

Ett förbud mot att bryta torv i Sverige innebär inte automatiskt att torv försvinner från svenska planteringsjordar.

Om det fortfarande är tillåtet att använda torv kan svenska producenter och odlare i stället köpa torv från andra länder.

Därför behöver politiken också ta ställning till om målet främst är att stoppa utvinningen i Sverige eller att minska den totala klimatpåverkan från torv som används här.

Vad händer nu?

Sveriges Radios enkät visar att det finns ett brett politiskt stöd för att förändra torvutvinningen, men inget gemensamt färdigt förslag.

De stora frågorna återstår: om nya tillstånd ska stoppas, hur länge befintliga täkter ska få fortsätta och hur odlingssektorn ska kunna ställa om.

De statliga utredningarna ger underlag för kommande beslut, men innebär inte i sig några nya skyldigheter för markägare eller odlare.

Först när regeringen lägger fram konkreta förslag och eventuella lagändringar beslutas går det att avgöra hur snabbt och på vilka villkor torvutvinningen kan fasas ut.