Hovrätten för Västra Sverige friar 17 klimataktivister från olaga intrång efter en protest mot torvbrytning på Grimsås mosse. Domstolen anser att allemansrätten gäller på området. Aktivisterna döms däremot till dagsböter för egenmäktigt förfarande eftersom de hindrade företagets verksamhet. Domen kan få betydelse för andra pågående rättsprocesser om miljöprotester.

Klimataktivisterna frias från olaga intrång

Hovrätten för Västra Sverige meddelade sin dom onsdagen den 4 november 2026. Målet gäller protestaktioner som genomfördes vid Grimsås mosse i Tranemo kommun under 2024.

Aktivisterna protesterade mot torvföretaget Neovas verksamhet på området. Under aktionerna försökte de stoppa torvbrytningen genom bland annat blockader och andra ingripanden i arbetet.

Den centrala rättsliga frågan var om aktivisterna hade rätt att vistas på platsen.

Hovrätten bedömer att allemansrätten gäller på det aktuella området. Därmed kan vistelsen där inte ligga till grund för en fällande dom om olaga intrång.

Beslutet innebär att samtliga 17 frias från den åtalspunkten.

Det betyder däremot inte att domstolen godkänner protestaktionerna i sin helhet.

Därför döms aktivisterna ändå till böter

Trots att aktivisterna frias från olaga intrång döms de för egenmäktigt förfarande.

Skillnaden ligger i vad de gjorde på platsen.

Allemansrätten kan ge människor rätt att vistas på mark som tillhör någon annan. Den ger däremot inte en generell rätt att hindra markägarens eller ett företags verksamhet.

Under protesterna vid Grimsås mosse förekom bland annat blockering av arbetsmaskiner och ingrepp som försvårade torvbrytningen.

Hovrätten anser att aktivisterna genom sitt agerande hindrade Neovas verksamhet på ett sätt som medför straffansvar.

Påföljden blir dagsböter.

Skillnaden mellan brotten

Hovrättens dom illustrerar att en person kan ha rätt att befinna sig på en plats men ändå begå ett brott genom sina handlingar där.

Så ändras tingsrättens dom

Målet prövades tidigare av Borås tingsrätt, som meddelade dom den 23 juli 2025.

Redan då friades 15 av de 17 aktivisterna från olaga intrång. Två personer dömdes däremot för det brottet.

Samtliga 17 dömdes för egenmäktigt förfarande. Tingsrätten dömde dessutom två personer för skadegörelse och en för våldsamt motstånd.

Hovrättens nya avgörande innebär alltså inte att 17 tidigare fällande intrångsdomar upphävs. Den avgörande förändringen är att även de två personer som dömdes för olaga intrång i tingsrätten nu frias från den åtalspunkten.

Domen klargör samtidigt att aktivisternas rätt att vistas på torvmossen inte innebar att deras ingripanden i verksamheten var tillåtna.

Vad innebär domen för framtida miljöprotester?

Hovrättens bedömning kan bli betydelsefull i andra mål där klimataktivister åtalas efter protester på skogsmark, torvtäkter eller andra öppna markområden.

Avgörandet visar att ett område inte automatiskt faller utanför allemansrätten bara för att ett företag bedriver verksamhet där.

Samtidigt måste varje plats bedömas utifrån sina förutsättningar. En torvmosse är inte nödvändigtvis jämförbar med en inhägnad industrianläggning, en byggnad eller ett annat område där tillträdet är begränsat.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om allemansrätten innebär rätten att vistas i naturen också skyldigheter. Den får inte utnyttjas på ett sätt som orsakar otillåtna skador eller olägenheter.

Demonstrationsfriheten är dessutom grundlagsskyddad, men den innebär inte att alla handlingar som utförs under en demonstration blir lagliga.

Att delta i en fredlig protest på en plats där allemansrätten gäller är därför en annan rättslig fråga än att blockera maskiner, gräva igen diken eller på andra sätt ingripa i ett företags arbete.

Hovrättens avgörande är inte heller ett generellt tillstånd för civil olydnad. En hovrättsdom kan vara vägledande för andra domstolar, men den har inte samma prejudikatställning som ett avgörande från Högsta domstolen.

Liknande protester prövas i hovrätten nästa vecka

Grimsåsmålet är inte den enda rättsprocessen som gäller klimataktivisters protester mot torvbrytning.

I januari 2025 friade Jönköpings tingsrätt 22 klimataktivister efter aktioner på Flymossen i Bredaryd.

Tingsrätten bedömde att området var så vidsträckt att reglerna om olaga intrång inte kunde tillämpas på platsen. Även åtalet om skadegörelse ogillades.

Domen överklagades av åklagaren och Neova.

Enligt den planerade tidsplanen ska Göta hovrätt hålla förhandlingar den 9, 12 och 13 november 2026.

Den processen blir särskilt intressant efter beskedet från Hovrätten för Västra Sverige. Domstolarna har anledning att pröva liknande frågor om allemansrättens gränser, men förhållandena på respektive plats och de åtalade handlingarna kan skilja sig åt.

Fler aktivister åtalade efter protester i Grimsås

Under sommaren 2025 genomfördes ytterligare protestaktioner på Grimsås mosse.

I mars 2026 rapporterade SVT att omkring 50 klimataktivister hade åtalats efter elva protesttillfällen mellan den 22 juli och den 7 augusti 2025.

Det är en separat rättsprocess. Onsdagens friande dom omfattar inte automatiskt dessa aktivister.

Däremot kan hovrättens resonemang om allemansrätten bli relevant när liknande frågor ska avgöras.

Torvbrytningen i Grimsås har varit omstridd länge

Konflikten om Grimsås mosse handlar i grunden om torvutvinningens miljöpåverkan.

Neova har tillstånd att bedriva torvbrytning på området, medan bland andra klimatgruppen Återställ våtmarker har protesterat mot verksamheten och krävt att våtmarkerna ska skyddas.

Torvmarker lagrar stora mängder kol. När de dikas ur och bryts kan växthusgaser frigöras, vilket är en viktig bakgrund till protesterna.

Även företagets miljötillstånd har varit föremål för en separat prövning. I mars 2026 avslog Länsstyrelsen Neovas ansökan om att ändra det befintliga tillståndet för att utvidga verksamheten till odlingstorv. Myndigheten bedömde att en ny ansökan enligt miljöbalken krävdes.

Den processen är skild från brottmålet mot klimataktivisterna.

Det finns ännu ingen verifierad uppgift om att hovrättens dom den 4 november ska överklagas till Högsta domstolen. För att ett sådant mål ska tas upp krävs normalt prövningstillstånd.