Taiwan vill lägga omkring 210 miljarder taiwanesiska dollar, motsvarande cirka 63 miljarder kronor, på mer än 210 000 obemannade militära system. President Lai Ching-te pressar nu parlamentet att godkänna den sexåriga satsningen, men oppositionen vill ha en annan finansieringsmodell. En avgörande omröstning väntar den 27 augusti.

Bakom den enorma siffran finns en förändring som på bara några år har ritat om modern krigföring. Kriget i Ukraina har visat hur drönare kan användas i sådana mängder att de i praktiken blir förbrukningsmateriel.

Taiwan förbereder sig nu för samma verklighet, men med ett helt annat tänkbart krig framför sig: ett kinesiskt angrepp över Taiwansundet.

Taiwan vill köpa över 210 000 obemannade system

Den taiwanesiska regeringens plan sträcker sig från augusti 2026 till slutet av 2031 och omfattar maximalt 210 miljarder taiwanesiska dollar.

Det handlar mer exakt om:

System	Antal
Attackdrönare, fyra olika typer	208 200
Kustspaningsdrönare	1 446
Små obemannade attackbåtar	1 320
Totalt	210 966

Det innebär att omkring 209 600 av systemen är flygande drönare. De ofta använda uppgifterna om ”210 000 militärdrönare” är alltså en avrundning som även blandar in de obemannade båtarna.

Regeringen beskriver systemen som förbrukningsbara och något som måste kunna anskaffas i mycket stora mängder.

Det är kanske den mest talande detaljen i hela satsningen.

Taiwan bygger inte ett lager där varje enskilt vapensystem ska överleva i årtionden. Landet bygger en kapacitet där stora mängder relativt billiga system ska kunna sättas in, förloras och ersättas.

Oppositionen säger inte nej till drönarna

Den politiska striden i Taipei handlar samtidigt inte om huruvida Taiwan behöver drönare.

Oppositionspartiet Kuomintang, KMT, föreslår faktiskt en ännu större ram på upp till 240 miljarder taiwanesiska dollar över sex år.

Skillnaden ligger i hur pengarna ska fördelas och kontrolleras.

Regeringen vill genomföra satsningen genom en separat specialbudget under försvarsdepartementet. KMT vill i stället lägga finansieringen i den ordinarie statsbudgeten, med ett tak på 40 miljarder taiwanesiska dollar per år och en större roll för ekonomidepartementet.

Försvarsminister Wellington Koo har invänt att taket redan nästa år skulle kunna bli för lågt. Försvarsdepartementet räknar med drönarutgifter på omkring 42,1 miljarder taiwanesiska dollar under 2027.

Oppositionen argumenterar samtidigt för att årliga budgetbeslut ger parlamentet bättre kontroll över inköpen.

Det finns också en annan invändning: drönartekniken utvecklas så snabbt att mycket stora beställningar riskerar att vara tekniskt gamla redan när systemen levereras.

Regeringens svar är att Taiwan inte ska köpa 210 000 identiska drönare på en gång. Upphandlingarna ska ske stegvis och systemen kunna förändras och uppgraderas under programmets gång.

Omröstning väntar den 27 augusti

Lai Ching-te gick den 26 augusti ut och uppmanade parlamentet att godkänna regeringens modell.

Men oppositionen kontrollerar parlamentet och partierna lyckades inte enas under onsdagen.

Därmed väntar en central omröstning den 27 augusti om hur Taiwans stora drönarprogram ska finansieras och genomföras.

Debatten har också fått stöd av frågor från parlamentets egen utredningsverksamhet. Där har bland annat efterfrågats en tydligare förklaring till varför inköpen kräver en specialbudget samt bättre kontroll över den inhemska industrins förmåga att faktiskt tillverka och integrera systemen.

Det är alltså möjligt att båda sidor är överens om målet samtidigt som de är oense om hur snabbt Taiwan ska spendera pengarna och hur hårt parlamentet ska kunna kontrollera varje steg.

Ukraina har förändrat synen på hur många drönare som behövs

210 000 system låter som ett enormt antal.

Kriget i Ukraina visar samtidigt hur snabbt perspektivet har förändrats.

Ukraina planerade inför 2025 att köpa omkring 4,5 miljoner FPV-drönare under ett enda år. Året före hade landet redan köpt mer än 1,5 miljoner.

Det är inte en rak jämförelse. Ukrainas FPV-drönare används i ett pågående intensivt markkrig, medan Taiwans program innehåller flera olika sorters attack-, spanings- och sjösystem som ska köpas under flera år.

Men skalan visar varför drönare allt oftare betraktas som ammunition snarare än traditionella flygfarkoster.

I Hurbra:s analys av utvecklingen i Ukrainakriget har drönarnas allt större roll varit en central del av hur kriget förändrats.

Taiwan verkar dra samma slutsats: ett framtida högintensivt krig kräver inte hundratals drönare. Det kan kräva hundratusentals eller miljoner.

Taiwan förbereder sig för störd GPS och blockerade leveranser

Det intressanta är inte bara mängden utan vilka krav Taiwan ställer.

Drönarna ska bland annat kunna fungera i en maritim miljö med stark vind och kunna fortsätta operera när GPS-signaler störs.

Regeringen vill dessutom öka den lokala databehandlingen och AI-kapaciteten och använda modulära komponenter som gör systemen lättare att uppgradera.

Samtidigt försöker Taiwan bygga en försörjningskedja utan kritiskt beroende av kinesiska komponenter.

Den taiwanesiska regeringens egen presentation av drönarprogrammet visar hur nära industripolitiken och försvarsplaneringen nu har kopplats samman.

Det är logiskt utifrån Taiwans läge.

Vid en kinesisk blockad eller större militär konflikt skulle importvägar kunna störas mycket snabbt. Att ha ett stort lager av drönare hjälper, men möjligheten att fortsätta producera nya inne i Taiwan kan vara minst lika viktig.

Så kan drönarna användas mot Kina

Taiwans geografiska situation skiljer sig kraftigt från Ukrainas.

En kinesisk invasion skulle kräva att stora mängder personal, fordon och materiel förs över Taiwansundet. Även en blockad skulle kräva omfattande kinesisk marin och militär närvaro runt ön.

Där passar drönarna in i flera roller.

Kustspaningsdrönare kan söka efter fartyg och andra mål. Attackdrönare kan användas mot landstigningsstyrkor, fordon, radarstationer eller andra militära mål. Obemannade båtar kan utgöra ytterligare ett hot mot kinesiska fartyg.

Samtidigt behöver systemen inte vara särskilt dyra var för sig för att skapa problem.

Om en angripare måste använda avancerade luftvärnsrobotar, störsystem och andra kostsamma resurser för att stoppa stora mängder billigare drönare förändras kalkylen.

Det passar in i Taiwans bredare strategi att göra ett kinesiskt angrepp så dyrt och komplicerat som möjligt snarare än att försöka matcha Kina system för system.

Hurbra har tidigare gått igenom vad som kan hända om Kina attackerar Taiwan, där även blockad, robotangrepp och andra scenarier spelar en central roll.

Drönare ersätter inte resten av försvaret

Samtidigt är det viktigt att inte dra slutsatsen att drönarna ensamma kan lösa Taiwans försvarsproblem.

Erfarenheterna från Ukraina visar att drönare fungerar tillsammans med bland annat artilleri, minor, elektronisk krigföring, luftförsvar och långräckviddiga precisionsvapen.

Drönarna utsätts själva för omfattande störning och motåtgärder. Teknik som fungerar bra i dag kan dessutom snabbt bli betydligt mindre effektiv när motståndaren anpassar sig.

Taiwan fortsätter därför parallellt att investera i bland annat robotar, luftförsvar, fartyg och andra konventionella system.

Det nya är mängden.

När ett land på förhand planerar för mer än 210 000 obemannade militära system visar det hur snabbt krigets ekonomi håller på att förändras.

Kinas militära tryck har samtidigt ökat

Drönarprogrammet kommer dessutom i ett läge där kinesisk militär aktivitet runt Taiwan har stigit kraftigt.

Under 2025 noterades 3 764 kinesiska militära flygplansrörelser in i Taiwans de facto-luftförsvarsidentifieringszon, enligt sammanställningar av taiwanesiska försvarsdata. Det var den högsta årsnoteringen hittills.

Kinesiska örlogsfartyg har samtidigt blivit en allt vanligare närvaro runt ön.

Peking betraktar Taiwan som en del av Kina och har inte avsagt sig möjligheten att använda militärt våld för att ta kontroll över ön. Lai och den taiwanesiska regeringen avvisar Kinas suveränitetsanspråk.

Det är i den verkligheten satsningen på över 210 000 obemannade system ska förstås.

För Taiwan handlar drönarna inte bara om att köpa nya vapen.

Det handlar om att förbereda ett försvar där mycket stora mängder relativt billiga system kan användas, förloras, ersättas och produceras på nytt medan ett krig pågår.