Sverige hade 3 330 genomförda vräkningar under 2025 – den högsta nivån på många år. Hurbra har vägt samman tre års vräkningar, ansökningar och berörda barn med kommunernas rapporterade arbete mot hemlöshet. Gullspång får högst observerat vräkningstryck, men på ett mycket litet underlag. Bland kommuner med stabilare bostadsbas toppar Avesta. Störst gap mellan problem och förebyggande beredskap finns i Sävsjö.

Vräkningarna ökade kraftigt under 2025

De genomförda vräkningarna steg med 9,5 procent från 2024 till 2025. Jämfört med 2020 var ökningen nästan 60 procent. Samtidigt berördes 824 barn, varav 433 var folkbokförda på den adress som vräkningen gällde.

En ansökan är ett allvarligt tecken på att ett hushåll riskerar att förlora bostaden, men den är inte samma sak som en genomförd vräkning. Under 2025 återkallades 58 procent av ansökningarna. För den som själv fått post om ett krav finns en separat genomgång av vad ett brev från Kronofogden innebär och när en betalningsanmärkning kan uppstå.

Här är vräkningstrycket högst

Gullspång hamnar högst i den nationella rankingen med 99,2 av 100. Kommunen gick från en genomförd vräkning 2023 till åtta under 2025. Med bara 421 hyreshushåll motsvarade det 19 vräkningar per 1 000 hyreshushåll det senaste året.

Topplaceringen är en skarp varningssignal, men inte ett stabilt statistiskt facit. Totalt genomfördes nio vräkningar i Gullspång under de tre åren. Några få ärenden kan därför flytta kommunen kraftigt i rankingen.

Avesta är den robustare ettan. Kommunen har mer än 1 000 hyreshushåll och minst tio genomförda vräkningar under treårsperioden. Ansökningarna steg från 30 år 2023 till 43 år 2025, samtidigt som de genomförda vräkningarna ökade från 6 till 17. Totalt genomfördes 39 vräkningar på tre år och sex barn berördes under 2025.

Tabellen visar de högst placerade kommunerna som hade minst 1 000 hyreshushåll 2025 och minst tio genomförda vräkningar sammanlagt 2023–2025. Den fullständiga rankingen med samtliga 290 kommuner finns längre ned.

Så räknas Hurbra-indexet

Indexet mäter observerat kommunalt vräkningstryck 2023–2025. Det är inte en prognos och 90 indexpoäng betyder inte 90 procents risk att bli vräkt.

För att stora kommuner inte automatiskt ska hamna högst har antalen räknats om mot SCB:s bostadsbas: folkbokförda hushåll i hyresrätt i småhus och flerbostadshus. Under 2025 omfattade den basen drygt 1,54 miljoner hushåll i Sverige.

Varje delmått har gjorts om till en percentil från 0 till 100 och därefter vägts samman. Förändringen mäts i antal per 1 000 hyreshushåll, inte i procent. Det hindrar att en ökning från noll till ett eller två fall ger ett orimligt stort utslag.

Resultatet är stabilt när vikterna ändras. En modell där alla fyra delar väger lika har 0,977 i rangkorrelation med huvudindexet. En modell utan barnkomponenten har 0,983. Det betyder inte att varje placering är säker, men att toppbilden inte främst drivs av ett enskilt val av vikt.

Eskilstuna sticker ut bland de stora kommunerna

Eskilstuna ligger på plats 10 i hela landet och är klart högst bland kommuner med minst 10 000 hyreshushåll. Där genomfördes 87 vräkningar både 2023 och 2024. Under 2025 steg antalet till 108.

Skillnaden mot en vanlig antalslista är stor. Stockholm hade flest genomförda vräkningar, 254, men hamnar på plats 177 när utfallet sätts i relation till hyreshushållen och vägs samman med utvecklingen, ansökningarna och barnen. Göteborg hamnar på plats 140 och Malmö på plats 115.

Sävsjö har störst gap mellan problem och beredskap

För att bedöma hur rustade kommunerna är har Hurbra jämfört trycket med sex indikatorer i Socialstyrelsens nya Öppna jämförelser om att motverka hemlöshet:

• lokal kartläggning av hemlöshet;
• Bostad först;
• överenskommelse med frivilligorganisationer i enskilda ärenden;
• övergripande samverkan med bostadsföretag eller hyresvärdar;
• samverkan med hyresvärdar i enskilda ärenden;
• uppsökande arbete för personer som riskerar att förlora bostaden.

Varje positiv uppgift ger 16,7 poäng. Svaret ”delvis” räknas som positivt när en kommun har en överenskommelse med åtminstone vissa hyresvärdar. Beredskapspoängen beskriver rapporterade arbetssätt – inte hur många hushåll som nås eller hur effektivt insatserna fungerar.

Sävsjö har det största förebyggandegapet bland kommuner med stabilare underlag. Vräkningstrycket är 92,4, men kommunen uppgav nej på samtliga sex indikatorer. Antalet genomförda vräkningar ökade från två 2023 till åtta 2025.

Haparanda, Tierp och Täby redovisar också noll beredskapspoäng trots högt tryck. Avesta uppfyller endast indikatorn Bostad först. Sandviken redovisar samma enda positiva indikator samtidigt som de genomförda vräkningarna ökade från 10 till 21.

Förebyggandegapet är tryckindexet minus beredskapspoängen. Ett högt tal visar en tydlig obalans mellan observerade problem och rapporterade strukturer. Det bevisar inte att kommunen har orsakat utvecklingen eller att en viss åtgärd hade förhindrat de genomförda vräkningarna.

Bostad först kräver också en särskild reservation. Modellen är framför allt ett långsiktigt boendestöd för personer som redan befinner sig i hemlöshet. Den är en viktig del av kommunens skyddsnät, men inte en ren åtgärd för att stoppa en pågående vräkning.

Högt tryck kan finnas trots omfattande arbete

Borlänge är den tydligaste motbilden. Kommunen ligger på plats 22 i tryckrankingen men får 100 i beredskap, eftersom alla sex indikatorer är positiva. Även Ronneby, Botkyrka och Norrköping kombinerar ett högt vräkningstryck med bred rapporterad beredskap.

Det kan finnas flera förklaringar till kombinationen. Åtgärder kan ha införts som svar på redan stora problem, de kan vara för nya för att påverka utfallen 2023–2025 eller motverkas av ekonomiska och bostadsrelaterade faktorer som kommunen bara delvis råder över.

Tolv kommuner får full beredskapspoäng: Borlänge, Hofors, Västerås, Sollentuna, Helsingborg, Östersund, Vänersborg, Falun, Örebro, Ulricehamn, Karlstad och Lidköping. Samtidigt får 45 kommuner noll. För 14 kommuner saknas giltiga aktuella svar, och de har därför inte fått någon beredskaps- eller gapbedömning.

Flera pressade kommuner har minskat vräkningarna

Höga nivåer behöver inte följas av fortsatt uppgång. Bland kommuner i Socialstyrelsens två mest socioekonomiskt utsatta grupper minskade frekvensen tydligast i Fagersta, Åstorp och Flen. Fagersta halverade antalet genomförda vräkningar från 10 till 5, medan Åstorp gick från 12 till 3.

Burlöv och Östra Göinge är särskilt intressanta eftersom minskningen sammanfaller med relativt bred beredskap. Trollhättan och Malmö har ännu högre beredskapspoäng och något lägre antal 2025 än 2023. Sambandet räcker däremot inte för att slå fast att just de rapporterade åtgärderna orsakade minskningen.

824 barn berördes av vräkningar

Barnkomponenten får 15 procents vikt i indexet. Av de 824 barn som berördes nationellt under 2025 kan 807 placeras i en kommun. Perstorp hade den högsta frekvensen, 13 berörda barn eller 13,17 per 1 000 hyreshushåll, men kommunen ligger strax under gränsen på 1 000 hyreshushåll.

Bland kommuner med stabilare bostadsbas ligger Vingåker högst. Där berördes sex barn, men inget av dem var folkbokfört på vräkningsadressen.

Kronofogden ändrade barnstatistiken 2025. Den nya indelningen skiljer mellan barn som är folkbokförda på adressen och barn som inte är det. Tidigare användes permanent boende, växelvis boende och umgängesboende. Därför används 2025 års nivå i indexet, men inga detaljerade kommuntrender över metodbrottet.

Hela listan: vräkningar per kommun 2025 i Hurbra-indexet

Rankingen omfattar samtliga 290 kommuner. En asterisk markerar kommuner med färre än 1 000 hyreshushåll 2025 eller färre än tio genomförda vräkningar under 2023–2025. Placeringarna för dessa kommuner bör tolkas försiktigt.

Metod och begränsningar

Kronofogdens kommunfil omfattar avhysningar mot fysiska personer och placerar fallen efter den berörda personens folkbokföringskommun. Juridiska personer ingår inte. Av 2025 års ärenden saknade 605 ansökningar och 377 genomförda vräkningar användbar kommunplacering. De finns med i rikstotalen men inte i kommunrankingen.

SCB-nämnaren omfattar hushåll i hyresrätt i småhus och flerbostadshus. Specialbostäder och andra upplåtelseformer ingår inte. Boendeformen är registerbaserad, och SCB har infört en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet i 2025 års hushållsvärden. Det märks främst i små kommuner.

Socialstyrelsens uppgifter bygger huvudsakligen på kommunernas egna enkätsvar från februari och mars 2026. De mäter om arbetssätt och överenskommelser finns, inte deras resultat för varje hushåll. Stockholm och Göteborg redovisar andelar över stadsdelsområden respektive socialförvaltningar, vilket gör deras beredskapspoäng mindre direkt jämförbara med kommuner som svarat ja eller nej för hela organisationen.

Hurbra-indexet ska därför läsas som en jämförelse av dokumenterat vräkningstryck och rapporterad beredskap – inte som ett mått på den framtida risken för en enskild person. Det mest oroande mönstret är inte en ensam topplacering, utan kommuner där höga nivåer, en tydlig uppgång och få förebyggande strukturer pekar åt samma håll.