Vill du få bort ditt namn, din adress eller uppgifter om tidigare domar från Mrkoll, Lexbase eller andra söktjänster? Du kan begära att personuppgifterna raderas, men hur du gör beror på vilken tjänst som publicerat dem. Efter Integritetsskyddsmyndighetens nya beslut den 3 november 2026 har frågan om rätten till radering blivit särskilt aktuell. Här går vi igenom hur du gör, vilka rättigheter du har och vad som händer om företaget säger nej.

Så begär du att dina personuppgifter tas bort

Det första steget är att ta reda på var dina uppgifter finns. En sökning på ditt namn kan visa att flera olika tjänster publicerar information om dig. Varje företag ansvarar för sin egen behandling av personuppgifter, vilket innebär att du normalt behöver kontakta tjänsterna var för sig.

Gör så här:

1. Sök efter dina uppgifter. Kontrollera vilka tjänster som visar ditt namn, din adress, ditt personnummer eller andra uppgifter. Spara länkar till de aktuella sidorna.
2. Kontakta tjänsten. Använd företagets särskilda funktion för borttagning om en sådan finns. Annars kan du skicka en skriftlig begäran.
3. Begär radering enligt GDPR. Hänvisa till artikel 17 i dataskyddsförordningen och ange vilka uppgifter du vill få bort.
4. Spara en kopia. Behåll din begäran och eventuella svar. Dokumentationen behövs om du senare vill klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
5. Kontrollera resultatet. Sök igen när företaget har behandlat ärendet. Att vissa uppgifter har dolts betyder inte nödvändigtvis att hela din profil är borttagen.

Du behöver inte anlita något företag som tar betalt för att skicka en raderingsbegäran. Det går att göra själv.

Ta bort uppgifter från Mrkoll

Mrkoll är en av de tjänster som många använder för att hitta personuppgifter. Där kan information som namn, adress, ålder och andra upplysningar om en person förekomma.

Mrkoll har infört en särskild funktion för personer som vill begära att deras profiler tas bort.

Så gör du på Mrkoll

1. Gå till Mrkolls webbplats och leta efter sidan för att ta bort uppgifter. Den särskilda adress som angetts för funktionen är mrkoll.se/om/ta-bort.
2. Följ instruktionerna för identifiering, normalt med BankID.
3. Välj alternativet för att begära borttagning av hela profilen om det erbjuds.
4. Kontrollera att begäran har registrerats.
5. Sök efter dig själv igen när ärendet har behandlats.

Det är viktigt att skilja mellan att dölja kontaktuppgifter och att begära fullständig radering. Mrkoll har tidigare haft en funktion där användare kunnat dölja vissa uppgifter under en begränsad period.

En sådan åtgärd är inte samma sak som att hela profilen raderas.

IMY:s beslut den 3 november gäller bland annat Mrkolls hantering av enskildas rätt till radering. Myndigheten har bedömt att företaget brustit i sina skyldigheter enligt GDPR.

Bakgrunden till företagets förändrade hantering beskrivs även i vår tidigare artikel om Mrkolls nya policy för att ta bort uppgifter.

Om Mrkoll avslår din begäran kan du begära att företaget skriftligen förklarar varför uppgifterna behöver finnas kvar.

Ta bort uppgifter från Lexbase

Lexbase skiljer sig från vanliga personupplysningssajter genom att tjänsten bland annat har gjort det möjligt att söka efter personer med koppling till rättsliga handlingar.

För den som förekommer i tjänsten kan det vara särskilt känsligt om en tidigare brottmålsdom eller annan rättslig uppgift går att hitta genom en enkel namnsökning.

Så begär du radering från Lexbase

Lexbase anger kontaktadressen info@lexbase.se för frågor om personuppgifter.

Du kan använda den för att begära att uppgifter om dig tas bort.

Skriv tydligt:

• Ditt namn och de uppgifter som behövs för att identifiera rätt publicering.
• Vilken sida eller sökträff begäran gäller.
• Vilka personuppgifter du vill få raderade.
• Att du begär radering enligt artikel 17 i GDPR.
• Att du vill få ett skriftligt svar om företaget avslår begäran.

Du kan också ange om publiceringen innehåller uppgifter om brottmålsdomar eller andra särskilt integritetskänsliga förhållanden.

Skicka inte fler personuppgifter än vad som behövs. Om företaget behöver kontrollera din identitet bör du i första hand efterfråga en säker metod.

Vad betyder IMY:s beslut för Lexbase?

IMY har den 3 november 2026 beslutat att Lexbase måste ändra hur vissa brottsuppgifter kan nås.

Beslutet gäller möjligheten att hitta sådana uppgifter genom sökningar på bland annat namn, personnummer och adress.

Det innebär inte att alla handlingar som förekommer hos Lexbase automatiskt ska förstöras eller att domar hos svenska domstolar försvinner.

En domstolshandling kan fortfarande finnas kvar hos den myndighet som förvarar den, även om den inte längre kan hittas genom Lexbases personsökning.

För den enskilde är skillnaden betydelsefull. Att information inte längre är sökbar kan minska spridningen kraftigt, men det är inte alltid samma sak som att samtliga personuppgifter har raderats.

Ta bort uppgifter från Upplysning och Krimfup

Även Upplysning och Krimfup omfattas av IMY:s beslut från den 3 november.

Så här skiljer sig tjänsternas hantering åt:

Tjänst	Så begär du borttagning
Upplysning	Använd tjänstens GDPR-förfrågan via kontaktinformationen på Upplysning.se. Företaget hänvisar till en självserviceportal med BankID.
Krimfup	Kontakta Fuplex AB, som anges som personuppgiftsansvarigt, via kontaktvägarna i Krimfups integritetspolicy. Ange vilken publicering begäran gäller.

Upplysning har haft sin allmänna söktjänst pausad sedan augusti 2026. Det betyder dock inte att alla personuppgifter företaget tidigare behandlat automatiskt är raderade.

Vill du få information om hur dina uppgifter hanteras behöver du därför fortfarande vända dig till företaget.

För Krimfup gäller en annan viktig skillnad. IMY:s beslut handlar om behandlingen av brottsuppgifter och hur sådana uppgifter görs tillgängliga genom personsökningar.

Det är inte ett generellt beslut om att alla rättsliga handlingar måste tas bort från internet.

Mall: Så skriver du en begäran om radering

Om tjänsten saknar ett enkelt formulär kan du skicka ett mejl. Du behöver inte använda juridiskt komplicerade formuleringar.

Ämne: Begäran om radering av personuppgifter enligt GDPR

Hej,

Jag begär att ni raderar personuppgifter om mig som behandlas och publiceras genom er tjänst, med stöd av artikel 17 i dataskyddsförordningen (GDPR).

Jag invänder även mot behandlingen enligt artikel 21 i GDPR i den mån bestämmelsen är tillämplig.

Mina uppgifter förekommer på följande sida eller i följande sökresultat:

[Ange webbadress eller beskriv publiceringen]

Jag begär att ni prövar radering av de aktuella uppgifterna och meddelar vilka åtgärder ni vidtar.

Om ni anser att uppgifterna inte kan raderas vill jag ha en skriftlig motivering som förklarar vilken rättslig grund eller vilket undantag ni stödjer den fortsatta behandlingen på.

Vänligen bekräfta att ni mottagit min begäran och återkom inom den tidsfrist som gäller enligt GDPR.

Med vänlig hälsning

[Namn]

Anpassa gärna texten efter situationen. Om det gäller en viss dom, adressuppgift eller annan identifierbar publicering är det bra att vara konkret.

Du behöver normalt inte skriva en lång personlig berättelse för att begära radering. Däremot kan omständigheter kring uppgifternas känslighet och konsekvenserna av publiceringen vara relevanta för företagets bedömning.

Hur lång tid har företaget på sig att svara?

Enligt GDPR ska den personuppgiftsansvarige svara på en begäran om radering utan onödigt dröjsmål.

Huvudregeln är att du ska få besked inom en månad från det att företaget tagit emot din begäran.

I mer komplicerade ärenden kan tiden förlängas med ytterligare två månader.

Företaget måste då normalt informera dig om förlängningen och skälen till den inom den första månaden.

Det är viktigt att förstå att tidsfristen gäller handläggningen av din begäran. Den innebär inte att företaget automatiskt måste radera alla uppgifter inom en månad.

Om företaget anser att det finns lagliga skäl att behålla uppgifterna ska det kunna förklara varför begäran inte tillgodoses.

Kan Mrkoll och Lexbase vägra att ta bort uppgifter?

Ja. Rätten till radering enligt GDPR är inte obegränsad.

Det finns situationer där personuppgifter får fortsätta behandlas även efter att en person har begärt att de ska tas bort.

Det kan exempelvis handla om behandling som är nödvändig för att uppfylla en rättslig skyldighet, tillgodose yttrande- och informationsfriheten eller hantera rättsliga anspråk.

Men företaget kan inte utgå från att det alltid har rätt att behålla informationen.

Det måste finnas rättsligt stöd för den fortsatta behandlingen, och de undantag som åberopas måste vara tillämpliga.

Vad händer om företaget har utgivningsbevis?

Många svenska söktjänster har utgivningsbevis som ger deras databaser grundlagsskydd.

Tidigare har sådana utgivningsbevis ofta använts som argument för att GDPR:s regler om radering inte skulle kunna tillämpas fullt ut.

IMY:s nya beslut visar att det förhållandet inte är så enkelt.

Myndigheten har bedömt att de granskade tjänsternas behandling av personuppgifter måste uppfylla relevanta dataskyddsregler trots utgivningsbevisen.

Det betyder inte att alla webbplatser med utgivningsbevis förlorar sitt grundlagsskydd. Men ett utgivningsbevis innebär inte heller automatiskt att varje behandling av personuppgifter är tillåten.

I vår tidigare nyhetsartikel om IMY:s beslut mot söktjänsterna finns mer om myndighetens ingripanden.

Vad gör du om företaget säger nej?

Om Mrkoll, Lexbase eller någon annan tjänst vägrar radera dina uppgifter finns det flera saker du kan göra.

Börja med att kontrollera företagets motivering.

Om svaret bara innehåller en allmän hänvisning till utgivningsbevis eller att uppgifterna kommer från offentliga handlingar kan du begära en tydligare förklaring av varför just din begäran avslås.

Om företaget inte svarar alls inom den tillämpliga tidsfristen kan även det vara ett skäl att gå vidare.

Så lämnar du klagomål till IMY

Integritetsskyddsmyndigheten är den svenska tillsynsmyndigheten för dataskyddsfrågor.

Du kan lämna klagomål om du anser att dina rättigheter enligt GDPR inte har respekterats.

Gör så här:

1. Kontakta först företaget och begär att uppgifterna raderas.
2. Spara din begäran och eventuella svar.
3. Dokumentera vilka uppgifter som fortfarande finns publicerade.
4. Gå till IMY:s webbplats och använd myndighetens information om att lämna klagomål.
5. Beskriv vad som har hänt och bifoga relevant dokumentation.

På IMY:s officiella sida om rätten att få personuppgifter raderade finns också information om vilka rättigheter du har och när undantag kan gälla.

Ett klagomål innebär inte automatiskt att IMY beslutar att uppgifterna ska raderas. Myndigheten bedömer hur ärendet ska hanteras och vilka tillsynsåtgärder som kan bli aktuella.

IMY kan inte heller direkt redigera en privat webbplats åt dig.

Ta bort sökresultat från Google

Även om en personupplysningssajt tar bort din profil kan en gammal sökträff finnas kvar på Google under en tid.

Det beror på att Google och den webbplats där uppgifterna ursprungligen publicerats är två olika tjänster.

Du kan därför behöva hantera båda separat.

Google erbjuder möjligheter att begära borttagning av vissa personliga uppgifter och sökresultat. I vissa fall kan också gamla sökträffar uppdateras efter att innehållet på den ursprungliga webbplatsen har tagits bort.

Men en borttagning från Google innebär inte att informationen automatiskt försvinner från själva webbplatsen.

Det är därför bäst att börja hos den tjänst som publicerat uppgifterna och därefter kontrollera vad som fortfarande visas i sökmotorerna.

Går det att ta bort uppgifter från Ratsit, Hitta och Eniro också?

Du kan även begära borttagning eller begränsning av personuppgifter från andra söktjänster.

Ratsit, Hitta, Eniro och Merinfo har olika typer av personupplysningar och egna rutiner för att hantera sådana önskemål.

Det är däremot viktigt att inte blanda ihop deras verksamheter med IMY:s fyra beslut den 3 november.

Besluten gäller de granskade företagen Mrkoll, Upplysning, Lexbase och Krimfup. De innebär inte att varje svensk personupplysningssajt har fått samma föreläggande.

Kontrollera därför respektive tjänsts aktuella integritetspolicy och möjligheter till radering.

Tänk också på att det finns skillnader mellan att radera uppgifter, dölja dem för andra användare och ta bort en sökträff från en extern sökmotor.

Vanliga frågor om att ta bort personuppgifter

Kostar det pengar att begära radering?

Som huvudregel ska det vara kostnadsfritt att utöva sina rättigheter enligt GDPR. Undantag kan gälla exempelvis uppenbart ogrundade eller orimliga begäranden.

Du behöver alltså normalt inte köpa en tjänst för att kunna begära att dina egna personuppgifter tas bort.

Kan jag få bort en gammal dom från Lexbase?

Du kan begära att uppgifterna om dig raderas och hänvisa till dina rättigheter enligt GDPR. Om begäran ska bifallas beror på den aktuella behandlingen och vilka regler som gäller.

IMY:s beslut om Lexbase innebär dessutom krav på att begränsa möjligheten att hitta berörda brottsuppgifter genom vissa personsökningar.

Det betyder däremot inte att den ursprungliga domen raderas hos domstolen.

Måste jag använda BankID?

Inte nödvändigtvis. Vissa tjänster erbjuder BankID för att identifiera personen bakom en raderingsbegäran, men det är inte ett generellt krav för alla GDPR-ärenden.

Företaget får begära ytterligare information om det finns rimliga skäl att tvivla på identiteten. Kontrollen ska vara proportionerlig.

Försvinner allt när en profil har tagits bort?

Inte alltid.

Information kan finnas kvar hos andra söktjänster, i sökmotorernas index eller i offentliga register. Det är därför klokt att kontrollera flera källor även efter att en raderingsbegäran har godkänts.

När börjar IMY:s nya beslut gälla?

Besluten meddelades den 3 november 2026. Föreläggandena mot Lexbase och Krimfup ska genomföras inom två månader efter att respektive beslut fått laga kraft.

Det är inte samma sak som två månader efter beslutsdatumet. Besluten kan överklagas, vilket kan påverka när de blir slutliga och när åtgärderna måste vara genomförda.