Sveriges första GlobalEye har visats upp av Saab i Linköping. Det nya radar- och ledningsflygplanet ska ge Försvarsmakten bättre möjligheter att övervaka luftrum, havsområden och militära hot. Men trots att planet nu har presenterats återstår flera viktiga steg innan det kan användas operativt.

Den 15 oktober 2026 presenterade Saab det första svenska GlobalEye-flygplanet, som får den militära beteckningen S 106. Sverige har beställt sammanlagt tre flygplan, men något datum för när det första ska tas i operativ tjänst är ännu inte fastställt.

När kan Sveriges första GlobalEye börja användas?

Nästa steg är tester och verifiering innan det första svenska GlobalEye genomför sin premiärflygning. Därefter väntar fortsatt provverksamhet och leverans.

Försvarsmakten uppger att leverans planeras under 2027. Det innebär däremot inte automatiskt att flygplanet kan börja användas i skarpa militära uppdrag samma år.

Det finns flera olika milstolpar att hålla isär:

Det finns också en skillnad mellan de leveransuppgifter som tidigare har presenterats.

I juli 2026 angav Försvarets materielverk, FMV, att den första leveransen till myndigheten planerades under 2026. Försvarsmaktens aktuella plan gäller däremot leverans till Försvarsmakten under 2027.

Det handlar om olika mottagare och möjliga överlämningssteg. Uppgifterna behöver därför inte motsäga varandra.

Saabs officiella presentation av Sveriges första GlobalEye bekräftar att tester och verifiering återstår innan den första flygningen.

Vad är GlobalEye och vad kan flygplanet göra?

GlobalEye är ett flygburet system för radarövervakning och militär ledning. Den svenska versionen bygger på affärsflygplanet Bombardier Global 6000, som har byggts om med avancerade sensorer och militär utrustning.

Den mest framträdande delen är den långsträckta radarn ovanpå flygkroppen. Det är Saabs Erieye ER, som används för att upptäcka och följa olika typer av mål.

GlobalEye ska bland annat kunna:

• Övervaka luftrummet: Upptäcka och följa flygplan och andra luftburna hot över stora områden.
• Bevaka havsområden: Följa fartyg och annan aktivitet till sjöss.
• Samla information om markmål: Upptäcka och följa viss verksamhet på marken.
• Stödja militär ledning: Sammanställa och dela information så att olika förband kan fatta beslut och samordna insatser.

En stor fördel med flygburen radar är höjden. Från ett flygplan kan sensorerna övervaka områden som är svårare att täcka med markbaserade radarsystem, exempelvis när mål flyger lågt.

Saab anger en instrumenterad radarräckvidd på upp till 650 kilometer och en uthållighet på omkring 12 timmar för GlobalEye. Det är systemuppgifter från tillverkaren och betyder inte att alla slags mål kan upptäckas på samma avstånd.

GlobalEye är dessutom mer än ett radarplan. Genom att kombinera flera sensorer och informationssystem ska det kunna bidra till en samlad lägesbild för flygvapnet, marinen och andra delar av Försvarsmakten.

Sveriges tre GlobalEye får sin fulla förmåga i etapper

Sverige beställde två GlobalEye i juni 2022 för omkring 7,3 miljarder kronor. I juni 2024 beställdes ytterligare ett flygplan för cirka 2,6 miljarder kronor.

Det innebär att tre svenska GlobalEye är beställda, men de kommer inte att ha exakt samma färdiga konfiguration från början.

Bakgrunden är bland annat Sveriges donation av radarspaningsflygplanet ASC 890 till Ukraina. För att snabbare ersätta den förmågan beslutade FMV och Saab att tidigarelägga GlobalEye-leveranserna.

Enligt FMV:s besked från oktober 2024 ska de två första flygplanen därför levereras i en annan konfiguration än den slutligt kravställda.

Det tredje flygplanet ska levereras med fullständig konfiguration. Därefter ska de två första modifieras så att även de uppnår den kravställda förmågan.

FMV har inte offentligt redovisat exakt vilka funktioner som skiljer de olika konfigurationerna åt.

Det betyder att man måste skilja mellan två saker: när Sverige kan börja använda GlobalEye och när samtliga tre flygplan har fått den slutligt planerade förmågan.

De första flygplanen kan tillföra militär nytta utan att alla senare uppgraderingar är genomförda.

Var ska Sveriges GlobalEye användas?

GlobalEye ska ingå i det svenska flygvapnets verksamhet. Planeringen omfattar verksamhet vid F 16 i Uppsala och möjligheter till framskjuten basering vid Arlanda.

Flygplanen blir en del av Sveriges samlade förmåga att övervaka och försvara luftrummet.

De ska samtidigt kunna stödja andra försvarsgrenar genom att samla in information över stora områden och vidarebefordra den till de förband som behöver den.

GlobalEye innebär därmed en betydande utveckling jämfört med den tidigare flygburna radarspaningsförmågan med ASC 890.

Den övriga svenska luftövervakningen fortsätter dock att fungera med bland annat markbaserade sensorer och befintliga ledningssystem. Att GlobalEye ännu inte har tagits i operativ tjänst betyder inte att Sverige saknar luftövervakning.

Mer om flygvapnets uppgifter och olika flygplan finns i vår genomgång av Sveriges flygvapen.

Natos GlobalEye är en separat anskaffning

Samtidigt som Sverige förbereder sina egna GlobalEye pågår en större anskaffningsprocess inom Nato.

Under sommaren 2026 presenterades GlobalEye som det valda systemet för Natos nästa generation av gemensamma radar- och ledningsflygplan.

Den planerade anskaffningen omfattar upp till tio flygplan och genomförs som ett samarbete mellan flera medlemsländer, däribland Sverige.

Det är viktigt att skilja de båda projekten åt.

Sveriges tre GlobalEye är redan beställda för det svenska flygvapnet. Natos planerade flygplan ingår i en separat gemensam anskaffning, där den fortsatta kontraktsprocessen ännu inte innebär att tio flygplan är slutligt beställda och leveransklara.

Vi har tidigare beskrivit beslutet i artikeln om att Nato väljer Saab GlobalEye.

Det här är fortfarande oklart

Presentationstillfället den 15 oktober är en konkret milstolpe för det svenska GlobalEye-programmet. Men flera uppgifter som avgör när flygplanet verkligen blir en del av Sveriges försvarsförmåga saknas fortfarande.

Det gäller framför allt datumet för första flygningen, när den operativa användningen kan börja och när de tre svenska flygplanen har nått den slutligt kravställda konfigurationen.

Det som nu är bekräftat är att det första svenska flygplanet har presenterats, att tester och verifiering återstår och att Försvarsmakten planerar leverans under 2027.

GlobalEye är alltså på väg in i det svenska försvaret, men ett presenterat flygplan är inte detsamma som en färdig operativ förmåga.