HemStora frågorHur är Sveriges flygvapen uppbyggt – och vilka flygplan har det?

Hur är Sveriges flygvapen uppbyggt – och vilka flygplan har det?

Publicerad

Sveriges flygvapen består av betydligt mer än JAS 39 Gripen. Bakom stridsflyget finns flygflottiljer, radarstationer, stridsledning, transportflyg, signalspaning, helikoptrar och ett omfattande bassystem. Samtidigt pågår den största förändringen på många år: Gripen E införs, nya radar- och transportflygplan är på väg och Nato-medlemskapet gör att svenska flygförband även ska kunna försvara andra delar av alliansens luftrum.

Så är Sveriges flygvapen uppbyggt

Flygvapnet är en av Försvarsmaktens tre försvarsgrenar och har till uppgift att övervaka och försvara svenskt luftrum, skapa en aktuell luftlägesbild och genomföra luftoperationer.

Den mest synliga delen är stridsflyget, men ett Gripenplan kan inte lösa uppgiften ensamt. Flygplanet behöver information från radarstationer, ledas av stridsledningen, kunna tankas och underhållas på en fungerande flygbas och få stöd av bland annat transport- och underrättelseförband.

Sverige har fyra flygflottiljer:

FlygflottiljHuvudsaklig roll
F 7 Skaraborgs flygflottiljGripenutbildning, stridsflyg, transport- och specialflyg
F 16 Upplands flygflottiljStridsledning, luftbevakning och flygbasverksamhet
F 17 Blekinge flygflottiljStridsflyg och flygbaser i södra Sverige
F 21 Norrbottens flygflottiljStridsflyg och flygbaser i norra Sverige

Därtill finns bland annat Helikopterflottiljen, Luftstridsskolan och Flygstaben.

De fyra flottiljerna har alltså inte samma funktion. F 7, F 17 och F 21 är tydligt kopplade till stridsflyget. F 16 i Uppsala har däremot en särskilt viktig roll för ledningen och övervakningen av det svenska luftrummet.

F 7 Såtenäs – Gripen, Hercules och specialflyg

Skaraborgs flygflottilj F 7 ligger vid Såtenäs och har en bredare verksamhet än de övriga stridsflygflottiljerna.

Här finns Gripencentrum, där svenska Gripenpiloter utbildas. F 7 har därför en central roll i hela stridsflygsystemet, även för piloter som senare tjänstgör vid andra flottiljer.

F 7 ansvarar också för det svenska transportflyget. De sex TP 84 Hercules som fortfarande används är stationerade vid flottiljen.

Även specialflyget är knutet till F 7. Hit hör bland annat signalspaning, statsflyg och de flygande radar- och ledningssystem som nu håller på att moderniseras.

Sverige deltar dessutom genom F 7 i det internationella Heavy Airlift Wing i Ungern. Där har Sverige tillsammans med elva andra länder tillgång till tre stora C-17 Globemaster III.

C-17-planen ska alltså inte räknas som tre svenska flygplan. De ägs och används gemensamt inom samarbetet.

F 17 Ronneby – stridsflyget i södra Sverige

Blekinge flygflottilj F 17 ligger i Kallinge utanför Ronneby och har två stridsflygdivisioner.

Flottiljens geografiska läge gör den viktig för luftförsvaret över södra Sverige och Östersjön.

F 17 ansvarar dessutom för militär flygverksamhet på Gotland och driver Hagshults flygbas.

Det illustrerar en viktig princip i det svenska flygvapnet: stridsflyget är inte tänkt att vara helt beroende av några få stora permanenta flygbaser.

Förmågan att kunna flytta verksamheten mellan olika baser är en del av det svenska flygbassystemet och har blivit ännu viktigare i ett försämrat säkerhetsläge.

F 21 Luleå – flygvapnets nordliga tyngdpunkt

Norrbottens flygflottilj F 21 i Luleå har också två stridsflygdivisioner.

Flottiljen har en särskild betydelse för luftförsvaret i norra Sverige. Den har dessutom nära till stora militära övningsområden och till Vidsels testområde.

F 21 ansvarar även för verksamhet vid bland annat Jokkmokk och Vidsel.

Efter Sveriges och Finlands Nato-inträden har norra Skandinavien blivit ett ännu tydligare gemensamt militärt område. Svenska, norska och finska stridsflygförband kan öva och operera tillsammans på ett sätt som tidigare krävde betydligt mer särskild planering.

F 16 Uppsala – här byggs bilden av vad som händer i luften

Upplands flygflottilj F 16 har en annan roll.

Här finns bland annat 161:a stridslednings- och luftbevakningsbataljonen.

Förbandets uppgift är att kontinuerligt övervaka luftrummet och skapa en gemensam bild av vad som befinner sig i luften. Den informationen används sedan för att leda flygstridskrafterna.

Luftövervakningen pågår dygnet runt.

Det kan handla om allt från normal civil flygtrafik till militära flygplan som närmar sig svenskt luftrum.

Radarstationerna finns inte bara på en enda plats. Försvarsmakten har både fasta och rörliga system som tillsammans bygger upp luftlägesbilden.

När någonting avviker från det normala kan stridsledningen följa objektet och vid behov leda Gripenflygplan mot det.

Hur många stridsflygplan har Sverige?

Det är en av de vanligaste frågorna om det svenska flygvapnet, men det går inte att ge en helt exakt offentlig dagsaktuell siffra över hur många stridsflygplan som faktiskt är operativa.

Sverige använder fortfarande huvudsakligen JAS 39 Gripen C och D.

Samtidigt har leveranserna av den nya Gripen E börjat.

Nato har under 2026 beskrivit Sverige som ett land med mer än 100 Gripenflygplan totalt. Det betyder däremot inte att mer än 100 flygplan står fullt tankade och redo för omedelbar insats.

Flygplan kan exempelvis genomgå underhåll, modifiering eller användas för utbildning och testverksamhet.

Försvarsmakten publicerar inte löpande exakt hur många Gripen som är flygklara vid varje tillfälle.

Gripen C och D

Gripen C är den ensitsiga huvudversion som i dag används av det svenska stridsflyget.

Gripen D är den tvåsitsiga versionen, främst avsedd för utbildning men med operativ förmåga.

Sveriges sex stridsflygdivisioner använder fortfarande C/D-systemet.

Planen kommer inte att försvinna bara för att Gripen E har börjat levereras. C/D och E kommer att användas parallellt under en längre övergångsperiod.

Gripen E

Sverige har beställt 60 JAS 39 Gripen E.

Det första flygplanet överlämnades till Flygvapnet under hösten 2025 och leveranserna ska fortsätta fram till omkring 2030.

Gripen E ser ut som en utveckling av Gripen C, men under skalet är skillnaderna stora.

Flygplanet har bland annat ny radar, nya sensorer, kraftigare motor, större bränslekapacitet och mer avancerade system för elektronisk krigföring.

En central förändring är sensorfusionen. Information från Gripens egna sensorer och andra plattformar kan sammanställas och ge piloten en mer komplett bild av situationen.

Det passar också in i Natos sätt att bedriva luftoperationer, där information delas mellan flygplan, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler.

Ukraina kan påverka den svenska Gripenflottan

Sverige har öppnat för att överföra upp till 16 Gripen C/D till Ukraina.

Planen är att de första flygplanen ska kunna användas av Ukraina från 2027.

Om svenska Gripen överförs ska de på sikt ersättas med ytterligare nyproducerade Gripen E eller F.

Det betyder att Sveriges framtida Gripenflotta kan bli större än de ursprungligen beställda 60 Gripen E.

Hur stor den slutligen blir beror bland annat på hur Ukrainalösningen genomförs och vilka nya beställningar Sverige gör.

Gripenfrågan har därför blivit både svensk försvarspolitik och en del av stödet till Ukraina. Den som vill läsa mer om den utvecklingen hittar vår artikel om Gripenbeskedet till Ukraina.

Vad kommer efter Gripen?

Gripen E är fortfarande i början av sin svenska tjänst, men Försvarsmakten och regeringen arbetar redan med nästa generations stridsflyg.

Det kan låta tidigt, men utvecklingen av ett helt nytt stridsflygsystem kan ta omkring 20–25 år.

Gripen är planerat att kunna användas långt efter 2050. Sverige behöver ändå inom de kommande åren ta ställning till vad som ska komma därefter.

Alternativen är i stora drag att Sverige utvecklar ett eget system, går in i ett internationellt utvecklingsprojekt eller köper ett framtida system från ett annat land.

Det långsiktiga beslutet väntas inte nu, men riktningen behöver börja klarna före 2030.

Vilka andra flygplan har Flygvapnet?

Gripen står för stridsflyget, men Flygvapnet använder flera andra flygplanstyper.

TP 84 Hercules

Sverige har sex TP 84 Hercules, den svenska beteckningen för C-130 Hercules.

Flygplanstypen har använts av Sverige sedan 1960-talet.

Hercules används för att transportera personal och materiel och kan genomföra internationella uppdrag långt från Sverige.

Flottan börjar dock bli gammal och ska ersättas.

C-390 Millennium

Sverige har beställt fyra Embraer C-390 Millennium.

De nya transportflygplanen är större, snabbare och modernare än TP 84.

De kommer bland annat kunna transportera trupp, fordon och annan tung materiel och kan även användas för lufttankning.

Den första svenska C-390 väntas omkring slutet av 2027 eller början av 2028.

S 102B Korpen

Sverige har två S 102B Korpen för signalspaning.

Flygplanen bygger på Gulfstream IV och används för att samla in och analysera elektroniska signaler.

Exakt hur verksamheten bedrivs är av naturliga skäl till stor del hemlig.

Signalspaningen kan bland annat bidra till kunskap om andra länders radarsystem och militära kommunikation.

TP 106

Två nya Bombardier Global 6500 levererades 2026 som TP 106.

De används som statsflyg och är avsedda för transporter av bland annat regeringsföreträdare, kungahuset och Försvarsmaktens högsta ledning.

De ersätter äldre Gulfstreamflygplan.

SK 40

Flygvapnet använder också SK 40 för grundläggande pilotutbildning.

Systemet består av 13 Grob G120TP tillsammans med simulatorer och ersatte det äldre SK 60-systemet i den grundläggande flygutbildningen.

Sverige håller på att byta radarspaningsflyg

Ett av Flygvapnets största teknikskiften pågår inom den flygande radarövervakningen.

Sverige använde tidigare två ASC 890, även kallade S 100D, baserade på Saab 340.

Flygplanen hade en stor Erieye-radar monterad ovanpå flygkroppen och kunde upptäcka och följa flygplan på mycket stora avstånd.

Båda ASC 890 har donerats till Ukraina.

Det betyder inte att all svensk luftbevakning försvunnit. De markbaserade radarsystemen och stridsledningen finns kvar.

Däremot försvann tillfälligt den svenska förmågan att använda ett eget modernt flygburet radar- och ledningsflygplan.

Ersättaren heter S 106 GlobalEye.

Sverige har beställt tre sådana flygplan.

GlobalEye bygger på Bombardier Global 6000 och använder Saabs Erieye ER-radar. Systemet har betydligt längre räckvidd och uthållighet än det äldre ASC 890.

Flygplanet ska kunna upptäcka och följa mål både i luften och på havet.

Det fungerar dessutom som en flygande ledningscentral.

Nato har också valt GlobalEye som framtida ersättare till alliansens nuvarande AWACS-flygplan. Det betyder inte att svenska och Natoägda GlobalEye blir samma flotta, men användningen av samma grundsystem kan göra samverkan enklare.

Mer om det beslutet finns i vår artikel om Natos val av Saab GlobalEye.

Helikopterflottiljen hör till Flygvapnet

Sveriges militära helikoptrar tillhör Flygvapnet genom Helikopterflottiljen.

Det innebär däremot inte att helikoptrarna bara arbetar åt flygvapnet.

De används för uppgifter inom hela Försvarsmakten.

Helikopterflottiljen har verksamhet i Linköping, Ronneby och Luleå.

De viktigaste helikoptersystemen är HKP 14, HKP 15 och HKP 16.

HKP 14

HKP 14 är den svenska versionen av NH90.

Sverige anskaffade 18 helikoptrar.

Systemet har använts både för markoperativa uppgifter och för verksamhet till sjöss.

Den markoperativa delen ska dock på sikt avvecklas.

HKP 15

HKP 15 är en mindre helikopter baserad på AgustaWestland AW109.

Sverige anskaffade 20.

Den används bland annat för utbildning och lättare transport- och stöduppgifter.

Även HKP 15 ska så småningom ersättas.

HKP 16 Black Hawk

HKP 16 är den svenska beteckningen för UH-60M Black Hawk.

Sverige köpte ursprungligen 15 helikoptrar och har därefter beställt ytterligare 12.

När hela utökningen är genomförd kommer Sverige därför att ha 27 Black Hawk.

Det gör HKP 16 till en allt viktigare del av den svenska helikopterförmågan.

Helikoptrarna kan bland annat transportera soldater och materiel, evakuera skadade och genomföra uppdrag i miljöer där vanliga transportflygplan inte kan användas.

Sverige ska dessutom på sikt skaffa en ny sjöoperativ helikopter.

Så fungerar incidentberedskapen

Sverige övervakar luftrummet dygnet runt.

Om ett okänt flygplan närmar sig Sverige eller om ett flygplan uppträder på ett sätt som behöver undersökas kan Försvarsmakten skicka upp stridsflyg.

Det är detta som brukar kallas incidentberedskap.

Försvarsmakten offentliggör inte exakt hur många Gripen som vid varje tidpunkt står redo eller exakt hur snabbt de kan lyfta.

Principen är däremot ganska enkel.

Radar och andra sensorer upptäcker flygtrafiken. Informationen går till stridsledningen, som bygger upp luftlägesbilden.

Om ett objekt behöver identifieras kan Gripen skickas upp.

Piloterna kan sedan visuellt identifiera flygplanet, följa det och vid behov markera att det ska lämna svenskt luftrum.

Det betyder att luftförsvaret egentligen börjar långt innan ett Gripenplan lyfter.

Sverige bygger fortfarande på spridda flygbaser

En särskild svensk tradition är möjligheten att använda många olika flygbaser.

Under kalla kriget byggdes Bas 90-systemet upp med ordinarie flygbaser, reservbaser och vägbanor som kunde användas som start- och landningsbanor.

Tanken var att fienden inte skulle kunna slå ut hela det svenska stridsflyget genom att angripa några få stora flygplatser.

Mycket av den infrastrukturen avvecklades efter kalla kriget.

Nu har betydelsen av spridd basering ökat igen.

Gripen är utvecklat för att kunna operera från relativt enkla baser och kan tankas och göras klart för nya uppdrag med små markorganisationer.

Det är en egenskap som blivit allt mer relevant även inom Nato.

Nato har förändrat Flygvapnets uppgifter

Sverige blev fullvärdig medlem av Nato 2024.

För Flygvapnet innebär det mer än att Sverige fått fler allierade.

Svenska förband ingår nu i ett gemensamt luftförsvar där flygplan, radar, luftvärn och ledningssystem från olika länder ska kunna fungera tillsammans.

Natos luftförsvar pågår dygnet runt.

Svenska stridsflygplan kan därför användas både för att försvara Sverige och för uppgifter i andra medlemsländer.

Ett tydligt exempel kom 2026 när Sverige skickade sex Gripen och över 100 personer till Island.

Där ansvarade svenska förband för Natos incidentberedskap från Keflavík.

Det innebar att svenska Gripen stod redo att ingripa inom ramen för Natos luftförsvar i ett annat medlemsland.

Sverige hade tidigare deltagit i internationella luftoperationer, men Nato-medlemskapet gör sådana uppgifter till en del av den normala kollektiva försvarsplaneringen.

Den större bilden förklaras närmare i vår guide om vad Nato betyder för Sverige.

Flygvapnet blir mer integrerat med Norge och Finland

Den kanske största praktiska förändringen efter Nato-inträdet syns i Norden.

Sverige, Norge, Finland och Danmark har under flera år arbetat för ett närmare samarbete mellan sina flygvapen.

Alla fyra länder är nu Nato-medlemmar.

Det innebär att nordiskt luftrum i högre grad kan planeras och försvaras som ett sammanhängande område.

Svenska Gripen kan exempelvis operera från norska eller finska baser, samtidigt som andra Nato-länders flygplan kan använda svenska flygbaser.

Stridsledning och luftlägesinformation kan också delas betydligt snabbare.

För Sverige är detta särskilt viktigt i norra Skandinavien och runt Östersjön.

Flygvapnet är ett system, inte bara en samling flygplan

Gripen är det svenska flygvapnets mest välkända system, men flygplanen är bara den yttersta delen av luftförsvaret.

För att ett Gripen ska kunna upptäcka en motståndare, få rätt information, lyfta från en fungerande bas och genomföra sitt uppdrag behövs en lång kedja av andra förmågor.

Radarstationerna måste se vad som händer.

Stridsledningen måste kunna skapa en korrekt luftlägesbild.

Baserna måste fungera även under press.

Transportflyget måste kunna flytta personal och materiel.

Signalspaningen måste bidra med information om omvärlden.

Helikoptrarna måste kunna stödja operationerna på marken och till sjöss.

Det är därför det svenska Flygvapnet i praktiken är betydligt större än frågan om hur många Gripen Sverige har.

Under de närmaste åren ska dessutom flera av de viktigaste systemen bytas samtidigt. Gripen E införs, GlobalEye ersätter ASC 890, C-390 ersätter Hercules och fler Black Hawk tillförs helikopterflottan.

Tillsammans med Nato-medlemskapet innebär det att Flygvapnet är mitt i en av sina största förändringar sedan kalla krigets slut.

För den som vill läsa Försvarsmaktens egen beskrivning av organisationen finns en samlad översikt hos Försvarsmakten om Flygvapnet.

Senaste artiklar

SHL på TV i dag 21 november – alla matcher och försnack

Sju matcher spelas i SHL lördagen den 21 november 2026. Frölunda–Brynäs, Rögle–Timrå och Djurgården–Luleå...

HV71–Växjö på TV 21 november: Kanal, tid och derbyguide

HV71 tar emot Växjö Lakers i ett viktigt Smålandsderby i SHL lördagen den 21...

Rögle–Timrå på TV 21 november 2026 – tider och försnack

Rögle möter Timrå i SHL lördagen den 21 november 2026. Matchen börjar klockan 15.15...

Björklöven–Linköping på TV 21 november: så ser du streckmötet

Björklöven–Linköping visas på TV4 Sport Live 3 och TV4 Play lördagen den 21 november...

liknande artiklar

SHL på TV i dag 21 november – alla matcher och försnack

Sju matcher spelas i SHL lördagen den 21 november 2026. Frölunda–Brynäs, Rögle–Timrå och Djurgården–Luleå...

HV71–Växjö på TV 21 november: Kanal, tid och derbyguide

HV71 tar emot Växjö Lakers i ett viktigt Smålandsderby i SHL lördagen den 21...

Rögle–Timrå på TV 21 november 2026 – tider och försnack

Rögle möter Timrå i SHL lördagen den 21 november 2026. Matchen börjar klockan 15.15...