HemNyheterSvenska fängelser överfulla – beläggningen nådde 141 procent

Svenska fängelser överfulla – beläggningen nådde 141 procent

Publicerad

Antalet personer i svenska fängelser har mer än fördubblats på tio år. Ny statistik från Brå visar att 9 087 personer avtjänade fängelsestraff den 1 oktober 2025, samtidigt som den genomsnittliga beläggningen på ordinarie anstaltsplatser nådde 141 procent. Bakom utvecklingen finns både fler fängelsedomar och kraftigt längre straff.

Den svenska Kriminalvården befinner sig mitt i en historiskt snabb expansion.

På tio år har antalet personer med en pågående fängelseverkställighet ökat med 115 procent. Den 1 oktober 2016 handlade det om 4 231 personer. Vid samma tidpunkt 2025 var antalet 9 087.

Ökningen fortsätter dessutom i hög takt. Bara mellan 2024 och 2025 steg antalet med 11 procent.

Av de 9 087 intagna var 8 352 män och 735 kvinnor.

Högsta antalet nyintagna på 30 år

Även inflödet till anstalterna har ökat kraftigt.

Under 2025 började 12 754 personer avtjäna ett fängelsestraff. Det är 8 procent fler än året före och den högsta nivån sedan 1995.

Jämfört med 2016 har antalet nyintagningar ökat med omkring 50 procent.

35 procent av de personer som togs in under året hade narkotikabrott som huvudbrott. Samtidigt hade 45 procent ingen tidigare kriminalvårdspåföljd.

Den utvecklingen förklarar dock bara en del av varför antalet personer i svenska fängelser har ökat betydligt snabbare.

Allt fler sitter inne under lång tid

En avgörande förändring är att fängelsestraffen blivit längre.

2016 började 318 personer avtjäna straff på mer än fyra år. Under 2025 var motsvarande antal 1 331.

Det är en ökning med 319 procent på nio år.

Även livstidsstraffen har blivit fler. Under 2016 började 11 personer avtjäna livstids fängelse. Under 2025 var antalet 31.

Brå pekar framför allt på de straffskärpningar som genomförts under senare år som förklaring till utvecklingen. Samtidigt har fler personer dömts för allvarlig brottslighet.

Skillnaden syns tydligt när antalet domar jämförs med hur mycket fängelsetid som faktiskt döms ut.

Sedan 2016 har antalet fängelsedomar ökat med 48 procent. Den sammanlagda utdömda fängelsetiden har under samma period ökat med 141 procent.

Fler människor skickas alltså till fängelse, men den ännu större förändringen är att många stannar där betydligt längre.

Beläggningen nådde 141 procent

Trycket syns tydligt i Brås nya statistik.

Under 2025 satt i genomsnitt 7 440 personer på svenska anstalter samtidigt. Det kan jämföras med 5 287 ordinarie fasta anstaltsplatser.

Räknat på de ordinarie platserna motsvarar det en genomsnittlig beläggning på 141 procent.

MåttUtveckling
Intagna 1 oktober4 231 år 2016 → 9 087 år 2025
Förändring på tio år+115 procent
Nyintagningar 202512 754
Straff över fyra år318 år 2016 → 1 331 år 2025
Genomsnittligt antal intagna 20257 440
Beläggning på ordinarie platser141 procent

Siffran betyder däremot inte att 41 procent fler personer sitter i anstalterna än vad byggnaderna över huvud taget kan rymma.

Kriminalvården har under pressen byggt upp en stor mängd extra kapacitet genom bland annat dubbelbeläggning och andra tillfälliga eller kompletterande platser.

Om samtliga tillgängliga platser räknas in hade Sverige 7 762 anstaltsplatser under 2025. Då låg den genomsnittliga beläggningen på omkring 96 procent.

Det visar samtidigt hur beroende Kriminalvården har blivit av extrakapaciteten.

Reservplatserna har blivit nödvändiga

En anstalt behöver normalt ha lediga platser även när den inte är full.

Kriminalvården måste kunna flytta intagna mellan avdelningar, hålla personer åtskilda och hantera konflikter, säkerhetsrisker och särskilda placeringsbehov.

Redan när beläggningen på ordinarie platser låg omkring 92 procent 2018 beskrevs anstalterna i praktiken som fulla.

Sedan dess har utvecklingen gått snabbt.

Beläggningen steg till 103 procent 2020, 113 procent 2022, 120 procent 2023 och 131 procent 2024.

Under 2025 nåddes alltså 141 procent.

Det innebär att sådant som tidigare fungerade som reservkapacitet i allt större utsträckning har blivit en permanent del av den vanliga verksamheten.

Dubbelbeläggning används för att få plats

Kriminalvården har försökt möta utvecklingen genom en mycket snabb utbyggnad.

Under 2025 skapades mer än 1 300 nya häktes- och anstaltsplatser. Byggnation och ombyggnation pågick på omkring 50 platser runt om i landet.

Samtidigt används dubbelbeläggning på många håll, där två intagna delar ett utrymme som tidigare använts av en person.

Sverige har också sökt andra sätt att öka kapaciteten. Ett exempel är planerna på att låta svenska fångar avtjäna straff i Estland.

Trots utbyggnaden fortsätter behovet av nya platser att växa när både antalet fängelsedomar och den genomsnittliga strafftiden ökar.

Överbeläggningen påverkar säkerheten

Trängseln handlar inte bara om hur många sängplatser som finns.

När anstalterna ligger nära sin maximala kapacitet blir det svårare för Kriminalvården att placera intagna där de passar bäst.

Personer som av säkerhetsskäl inte bör befinna sig tillsammans kan behöva skiljas åt. Andra behöver flyttas efter hot, våld eller konflikter.

När reservkapaciteten försvinner minskar myndighetens möjlighet att göra sådana förflyttningar.

Justitieombudsmannen har tidigare pekat på att överbeläggningen försämrar möjligheterna att differentiera, omplacera och avskilja intagna och att Kriminalvården därmed tvingas acceptera större risker i sina placeringsbeslut.

Kriminalvården beskriver säkerhetsläget som i huvudsak stabilt men ansträngt på vissa håll.

Svårare att hinna med rehabiliteringen

Den snabba ökningen påverkar också arbetet inne på anstalterna.

En stor del av de intagna bedöms ha medelhög eller hög risk att återfalla i brott. Det innebär ett stort behov av behandling, utbildning, sysselsättning och andra återfallsförebyggande insatser.

När fångpopulationen växer snabbare än lokaler och personal blir det svårare att ge alla tillgång till sådana insatser.

Kriminalvården nådde under 2025 inte fullt ut sina mål för bland annat sysselsättning och vissa åtgärder för att minska isolering.

Den fortsatta utbyggnaden handlar därför inte bara om att skapa fler celler. Fler intagna kräver också mer personal, behandlingskapacitet, säkerhet, transportresurser och lokaler för arbete och utbildning.

Brås officiella kriminalvårdsstatistik visar att utvecklingen nu sker på flera fronter samtidigt.

Straffskärpningarna fortsätter påverka systemet

Trycket på Kriminalvården riskerar dessutom att fortsätta.

Flera straffskärpningar har redan genomförts och ytterligare förändringar påverkar hur långa straff som döms ut och hur mycket av dem som ska avtjänas.

Bland annat har riksdagen beslutat om förändrade regler som avskaffar mängdrabatten för flera brott.

Effekten av förändrad strafflagstiftning kommer inte alltid omedelbart. När längre straff döms ut byggs antalet intagna successivt upp eftersom människor både kommer in i systemet och stannar kvar längre.

Det är också därför utvecklingen kan fortsätta även om ökningen av nyintagningar skulle bromsa.

Den stora förändringen under det senaste decenniet är alltså inte bara att fler skickas till fängelse.

Det är att betydligt fler människor samtidigt blir kvar där under flera år.

För Kriminalvården innebär det att kapplöpningen mellan nya fängelseplatser och ett snabbt växande antal intagna fortsätter.

Senaste artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

liknande artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...