Riksdagen har röstat igenom regeringens stora straffreform. Den så kallade mängdrabatten ska avskaffas och personer som döms för flera brott samtidigt kan få betydligt längre fängelsestraff än i dag. Men trots beslutet finns ännu inget datum för när de nya reglerna börjar gälla.

Omröstningen på torsdagen den 13 augusti blev mycket jämn. Regeringssidan vann med 176 röster mot 171 efter att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat nej.

Beslutet omfattar ett betydligt större straffrättsligt paket, men förändringen av hur flera brott ska räknas ihop är en av de delar som kan få störst praktisk betydelse.

Regeringens egen bedömning är att straffen i de allra flesta sådana fall kan bli 50–75 procent längre än med dagens system. I enskilda fall kan ökningen bli större än 100 procent.

Så fungerar mängdrabatten i dag

Begreppet mängdrabatt finns inte som en särskild rabatt i lagen där domstolen exempelvis drar av en bestämd procentsats.

Det handlar i stället om hur domstolen bestämmer det gemensamma straffet när en person döms för flera brott samtidigt.

I dagens system utgår domstolen normalt från det allvarligaste brottets straffvärde. Därefter läggs delar av straffvärdet för de övriga brotten till, men varje ytterligare brott får successivt mindre betydelse för det slutliga straffet.

En person som döms för fem brott får därför normalt inte ett straff som motsvarar fem helt separata straff lagda ovanpå varandra.

Det är denna ordning som politiskt har kommit att kallas mängdrabatten.

Så ska straffen räknas med de nya reglerna

Den nya modellen får en betydligt hårdare utgångspunkt.

Domstolen ska börja med att lägga samman straffvärdet för vart och ett av brotten. Först därefter görs en helhetsbedömning av om resultatet är proportionerligt.

Det betyder inte att domstolarna alltid måste använda en helt matematisk addition.

Regeringen konstaterar själv att ett sådant system kan ge orimliga resultat. Flera mindre allvarliga brott skulle annars tillsammans kunna få ett straffvärde som blir oproportionerligt högt jämfört med betydligt grövre enskilda brott.

Domstolen ska därför fortfarande kunna justera det sammanlagda straffvärdet.

Men utgångspunkten flyttas kraftigt.

Regeringens bedömning är att proportionalitetsfrågan normalt först ska bli aktuell när straffvärdet för åtminstone de tre allvarligaste brotten har lagts samman.

Det innebär i praktiken en betydligt mindre rabatt för den som döms för upprepad eller omfattande brottslighet.

Straffen kan bli 50–75 procent längre

Regeringens konsekvensbedömning visar hur stor förändringen kan bli.

För de allra flesta personer som berörs av den nya beräkningen väntas straffet kunna bli 50–75 procent längre än enligt dagens regler.

I vissa fall kan strafftiden bli mer än dubbelt så lång.

Det är däremot inte en automatisk höjning. Det finns ingen regel som säger att varje person som döms för flera brott ska få exempelvis 75 procent längre fängelsestraff.

Hur stor skillnaden blir beror på vilka brott personen har begått, hur många de är och vilket sammanlagt straffvärde domstolen kommer fram till.

Reformen väntas också innebära att personer som i dag hade kunnat dömas till en påföljd utanför fängelse i vissa fall i stället kommer att hamna i anstalt.

Redan begångna brott får inte automatiskt hårdare straff

Riksdagens beslut innebär inte att personer som redan sitter i fängelse får sina straff förlängda.

Den straffrättsliga principen att en ny, strängare lag inte ska tillämpas retroaktivt gäller även här.

Brott som har begåtts innan de nya reglerna träder i kraft ska alltså inte bestraffas hårdare bara för att riksdagen nu har ändrat systemet.

Och just frågan om när reglerna faktiskt börjar gälla har blivit central.

Ingen vet ännu när mängdrabatten försvinner

Det ovanliga med torsdagens beslut är att riksdagen har antagit reformen utan att samtidigt slå fast ett exakt datum för ikraftträdandet.

Utredningens ursprungliga förslag var att förändringarna skulle börja gälla den 1 januari 2028.

Så blir det inte.

Lagändringarna ska i stället träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Orsaken är framför allt situationen inom Kriminalvården.

Den som läser riksdagens beslut om det nya straffrättsliga påföljdssystemet hittar därför inget bestämt startdatum för den nya mängdbrottsregeln.

Kriminalvården varnar för plats- och personalbrist

Sverige har redan ett hårt belastat fängelsesystem och Kriminalvården bygger ut kapaciteten i snabb takt.

Problemet är att den nya reformen i sig väntas skapa ett kraftigt ökat behov av både anstaltsplatser och personal.

Kriminalvårdens bedömning är att myndighetens samlade plats- och personalbehov till följd av bland annat de nya straffreformerna kan vara fullt omhändertaget först omkring 2040.

Det betyder inte att mängdrabatten automatiskt blir kvar till 2040.

Regeringen kan införa reglerna tidigare.

Men bedömningen illustrerar varför regeringen inte vågat låsa reformen till exempelvis den 1 januari 2028.

Den politiska situationen blir därmed ovanlig: riksdagen har fattat beslut om en stor straffskärpning, samtidigt som regeringen ännu inte kan säga när den går att genomföra.

Kan kosta över 12 miljarder om året

Kapacitetsproblemen syns också i regeringens ekonomiska beräkningar.

Enbart förändringen av straffen för personer som döms för flera brott beräknas vid full effekt kunna öka kostnaderna för anstaltsplatser med omkring 12,3 miljarder kronor per år.

För hela det stora reformpaketet beräknas Kriminalvårdens kostnadsökning till omkring 41 miljarder kronor per år när systemet fått full effekt och samverkande reformer räknas in.

Det handlar alltså inte bara om en juridisk ändring av hur domstolar räknar.

Fler personer kan dömas till fängelse, de som redan skulle ha dömts till fängelse kan behöva sitta betydligt längre och platserna måste finnas när straffen ska verkställas.

Lagrådet har riktat hård kritik

Reformen har samtidigt fått tung juridisk kritik.

Lagrådet avstyrkte förslaget om den nya straffmätningen vid flerfaldig brottslighet.

En central invändning är att systemet kan bli svårare att förutse. När domstolen först ska lägga samman straffvärdena och därefter avgöra om resultatet blivit oproportionerligt kan olika domstolar hamna i olika bedömningar.

Det kan enligt kritiker skapa problem för både enhetligheten och rättssäkerheten.

Regeringen har medgett att det kan uppstå tillämpningsproblem i början men bedömer att domstolarna kommer att kunna utveckla en stabil praxis.

Oppositionens nej handlade inte bara om mängdrabatten

Alla fyra oppositionspartier röstade nej när propositionen avgjordes.

Det betyder däremot inte att hela oppositionen motsätter sig hårdare straff för den som begår många brott.

Socialdemokraterna har bland annat argumenterat för mer riktade straffskärpningar men kritiserat regeringens breda reform, avsaknaden av ett tydligt ikraftträdande och frågetecknen kring finansieringen.

Centerpartiet har också pekat på att delar av reformen i sak kan vara rimliga men ansett att helheten inte är tillräckligt genomförbar.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har riktat bredare kritik mot kraftigt höjda straffnivåer och de rättssäkerhetsproblem som de anser följer med förändringarna.

Den politiska konflikten handlar därför både om hur hårt Sverige ska straffa, hur lagstiftningen är konstruerad och om kriminalvården faktiskt klarar konsekvenserna.

Inför omröstningen gick det att följa den politiska striden om mängdrabatten och riksdagsbeslutet.

Beslutet är fattat – men den stora frågan återstår

Riksdagens besked den 13 augusti förändrar riktningen för svensk straffrätt.

Den som begår många brott ska i framtiden få ett straff som i betydligt större utsträckning speglar summan av brotten.

För dömda kan skillnaden bli mycket stor: 50–75 procent längre straff är regeringens normalbedömning och i vissa fall kan strafftiden mer än fördubblas.

Men först måste staten ha någonstans att placera de människor som ska sitta av de längre straffen.

Därför är nästa viktiga besked inte längre om mängdrabatten ska avskaffas.

Det är när Sverige faktiskt har kapacitet att göra det.