Studsvik stängde på 241 kronor fredagen den 4 september, en uppgång på 8,8 procent för dagen och 14,8 procent på två handelsdagar. Bakom kurslyftet ligger avtalet om att utveckla fyra SMR-reaktorer i Sverige och ett insiderköp på 6,8 miljoner kronor – trots att projektet ännu saknar både slutligt investeringsbeslut och färdig finansiering.
| Tidpunkt | Kurs och utveckling |
|---|---|
| Onsdag 2 september | 210,00 kronor |
| Torsdag 3 september | 221,50 kronor, upp 5,5 procent |
| Fredag 4 september | 241,00 kronor, upp 8,8 procent |
| Två handelsdagar | Upp 14,8 procent |
Kärnkraftsavtalet gav första lyftet
Studsvik har valt GE Vernova Hitachi Nuclear Energy och Samsung C&T som strategiska partner i det första projektet inom bolagets kärnkraftssatsning ReFirm. Planen är att utveckla fyra reaktorer av modellen BWRX-300, med en sammanlagd effekt på omkring 1 200 megawatt.
Projektet utreds på två möjliga platser: Studsviks befintliga kärntekniska område i Nyköpings kommun eller Målma i Valdemarsviks kommun. Målet är att den första reaktorn ska kunna tas i drift i mitten av 2030-talet.
Avtalet fördelar samtidigt ut tydligare roller. Studsvik ska leda arbetet med tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning, markrättigheter samt kontakterna med kommuner och staten. GE Vernova Hitachi bidrar med reaktordesign, licensieringsstöd och kostnadsunderlag, medan bolaget tillsammans med Samsung C&T ska stå för konstruktion och byggnation om projektet går vidare.
Det innebär att satsningen har blivit mer konkret. Men Studsviks fullständiga besked om avtalet är inte en byggorder. Avtalet gäller utvecklingsfasen under en exklusivitetsperiod vars längd inte har offentliggjorts.
Därför fortsatte Studsvik-aktien upp
Marknaden ger inget säkert facit över varför en aktie stiger. I Studsviks fall finns ändå flera tydliga förklaringar till att beskedet värderas högt redan nu.
Den första är partnernas tyngd. GE Vernova Hitachi levererar själva reaktortekniken, medan Samsung C&T har erfarenhet av stora internationella bygg- och energiprojekt. Ett namngivet konsortium minskar osäkerheten kring vem som faktiskt ska konstruera, licensiera och bygga anläggningen.
Den andra är projektets storlek. De fyra planerade reaktorerna motsvarar tillsammans nära hälften av regeringens mål om minst 2 500 megawatt ny kärnkraft till 2035. Att samma reaktormodell upprepas fyra gånger kan dessutom ge standardisering och lägre kostnader mellan enheterna, även om den effekten återstår att bevisa.
Den tredje är att Studsvik hittills inte har lovat att bära hela investeringen på den egna balansräkningen. Planen är i stället att bilda ett gemensamt projektbolag för utveckling, finansiering, byggande, ägande och drift. DS Investment Partners ska leda investeringsarbetet under exklusivitetsperioden och GE Vernova Financial Services bistår med finansieringsrådgivning.
För aktieägarna skapar det en möjlig asymmetri: Studsvik kan få värde från utvecklingsarbete, tjänster, markposition och ett framtida ägande utan att nödvändigtvis finansiera merparten av byggkostnaden. Men den möjligheten är ännu just en möjlighet. Ägarandelar, kapitalinsatser, ersättningar och slutliga avtalsvillkor är inte fastställda.
Insiderköpet förstärkte signalen
Kursuppgången fick ytterligare stöd av att Segra Resource Partners, som är närstående till Studsviks styrelseledamot och storägare Adam Rodman, köpte 30 952 aktier den 3 september. Det vägda snittpriset var 220,3314 kronor och affären uppgick till cirka 6,8 miljoner kronor.
Ett så stort köp direkt efter projektbeskedet kan tolkas som att en person med god insyn ser ett attraktivt förhållande mellan risk och möjlig avkastning. Det är samtidigt ingen garanti för att projektet får tillstånd, finansiering eller lönsamhet. Insiderköpet förstärker förtroendesignalen, men ersätter inte de beslut som återstår.
267 miljoner i nytt börsvärde – men ingen vinst 2026
Med omkring 8,6 miljoner utestående aktier ökade Studsviks börsvärde med ungefär 267 miljoner kronor när kursen gick från 210 till 241 kronor. Vid fredagens stängning värderades hela bolaget till cirka 2,1 miljarder kronor.
Det är ett betydande värdelyft jämfört med den nuvarande verksamhetens resultatnivå. Studsvik redovisade en omsättning på 247 miljoner kronor och ett rörelseresultat på 9,2 miljoner kronor under andra kvartalet. För första halvåret var rörelseresultatet 21,6 miljoner kronor och nettoskulden 138,9 miljoner kronor.
Bolaget räknar inte med att utvecklingsavtalet får någon väsentlig finansiell effekt under 2026. Kursreaktionen handlar därför främst om ett framtida optionsvärde: chansen att Studsvik kan få en central och ekonomiskt värdefull roll om svensk SMR-kraft går från plan till genomförande.
Just den mekanismen förklarar också risken. När omkring 267 miljoner kronor läggs till börsvärdet innan projektet har en offentlig kostnadskalkyl, bindande finansiering eller slutligt investeringsbeslut blir aktien känslig för förseningar och negativa besked.
Detta återstår innan fyra reaktorer kan byggas
| Avgörande steg | Vad som måste klarna |
|---|---|
| Val av plats | Studsvik har sagt att Nyköping eller Valdemarsvik ska väljas under 2027. |
| Lokal och statlig prövning | Berörd kommun måste säga ja och regeringen pröva anläggningen. |
| Miljö- och kärntekniska tillstånd | Miljöpåverkan, platsens lämplighet och reaktorsäkerheten ska granskas. |
| Projektbolag och ägande | Partnernas ägarandelar, ansvar och kapitalinsatser måste avtalas. |
| Kostnad och finansiering | Projektering, statligt stöd, lån och riskfördelning måste bli bindande. |
| Investeringsbeslut | Först därefter kan parterna fatta beslut om att faktiskt bygga. |
Statens modell för ny kärnkraft kan omfatta lån, ett dubbelriktat differenskontrakt och delning av risker och övervinster. Stöd kräver dock förhandling med regeringen och statsstödsprövning i EU. Studsviks projekt konkurrerar dessutom med andra svenska kärnkraftsinitiativ om både kapital, politisk prioritet och en begränsad stödram.
Den politiska hållbarheten är också viktig eftersom byggtiden sträcker sig över flera mandatperioder. Socialdemokraterna vill behålla stödet till ny kärnkraft men ändra villkoren, vilket har skärpt striden om statens stöd till ny kärnkraft. Även ett projekt med industriellt starka partner behöver därför överleva förändringar i energipolitiken.
BWRX-300 byggs i Kanada men är ännu oprövad i drift
Reaktormodellen har en konkret referens i Kanada. Ontario Power Generation bygger en BWRX-300 vid Darlington, där bygglicensen beviljades 2025 och det första regulatoriska kontrollsteget för fundamentarbetet passerades i mars 2026. Målet är anslutning till elnätet i slutet av 2030.
Det gör Studsviks teknikval mindre teoretiskt än ett helt oprövat pappersprojekt. Erfarenheter från Darlington kan komma till nytta i svensk projektering och tillståndsprövning.
Samtidigt finns ännu ingen kommersiell BWRX-300 i drift. Reaktorns verkliga byggkostnad, tidplan och driftprestanda är därmed inte bevisade i färdig anläggning. Den svenska satsningen är dessutom beroende av svenska tillstånd, lokala förutsättningar och en egen finansieringslösning.
Aktien har blivit ett större bet på genomförandet
Avtalet har flyttat Studsviks kärnkraftsplan från en bolagsidé till ett projekt med reaktorleverantör, byggpartner och finansiella rådgivare. Det motiverar ett högre sannolikhetsvärde än före beskedet. Insiderköpet visar dessutom att Adam Rodmans närstående bolag är berett att öka sin ekonomiska exponering på den nya kursnivån.
Men fredagens värdering ligger flera avgörande beslut före verkligheten. Närmast behöver investerarna få svar på vilken plats som väljs, hur projektbolaget ska ägas, hur Studsvik ska få betalt och hur mycket kapital bolaget själv förväntas skjuta till. Därefter återstår tillstånd, statlig finansiering, en trovärdig kostnadskalkyl och slutligt investeringsbeslut.
Kurslyftet visar alltså inte att fyra reaktorer kommer att byggas. Det visar att marknaden bedömer att Studsviks chans att tjäna pengar på svensk kärnkraftsutbyggnad har ökat kraftigt – och är beredd att betala för den chansen långt innan utfallet är känt.