Stockholmsbörsen pressas allt hårdare av oljechocken. OMXS30 föll omkring 1,3 procent vid lunchtid på onsdagen och nedgången fördjupades senare under eftermiddagen. Samtidigt handlas Brentoljan över 100 dollar per fat och Goldman Sachs varnar för priser över 120 dollar om oljeexporten från Mellanöstern bromsar ytterligare.
Det som började som ett kraftigt lyft för oljepriset har nu blivit ett betydligt bredare problem för svenska investerare.
Vid 12.30 den 9 september var OMXS30 ned omkring 1,3 procent till 3 269 punkter. Senare under eftermiddagen hade indexet fallit omkring 1,6 procent och låg nära dagens lägsta nivå.
Bland förlorarna vid lunchtid fanns bland annat Assa Abloy, som föll 3,3 procent, och Addtech, ned 2,7 procent. Samtidigt stod mer defensiva bolag som Tele2 och SCA emot bättre.
Brentoljan över 100 dollar
Bakom den växande oron finns framför allt utvecklingen på oljemarknaden.
Brentoljan handlades på onsdagen över 100 dollar per fat och nådde under dagen omkring 101 dollar. Jämfört med början av augusti har priset stigit kraftigt.
Konflikten med Iran har slagit mot exportflöden från regionen samtidigt som trafiken genom Hormuzsundet störts. Omkring 10 miljoner fat olja per dag uppges för närvarande saknas från exportmarknaden, vilket motsvarar ungefär en tiondel av världens dagliga oljeefterfrågan.
Situationen blir extra känslig eftersom stora delar av de internationella reservlager som sattes in tidigare under året redan har använts.
Goldman: Brent kan stiga över 120 dollar
Goldman Sachs ser nu en tydlig risk för ytterligare kraftiga prisuppgångar.
Bankens grundscenario är inte att Brentoljan automatiskt ska till 120 dollar, men om attackerna mot sjöfarten ökar eller exporten från regionen bromsar ytterligare bedömer Goldman att priset kan passera den nivån.
Om exportflödena i stället normaliseras finns betydligt större möjlighet att oljepriset sjunker tillbaka.
Det gör utvecklingen kring Mellanöstern avgörande för marknaderna de närmaste veckorna.
Vi har tidigare gått igenom vad ett oljepris på 120 dollar kan innebära för Sverige, från bensin- och dieselpriser till inflation och räntor.
Industribolagen blir känsliga
För Stockholmsbörsen är ett högt oljepris problematiskt av flera skäl.
Industribolag och andra konjunkturkänsliga företag riskerar högre kostnader för energi, transporter och insatsvaror. Samtidigt kan dyrare energi bromsa den globala ekonomin och minska efterfrågan.
Det skapar en dubbel press: högre kostnader samtidigt som utsikterna för försäljningen kan försämras.
Dagens nedgångar i enskilda aktier ska däremot inte enbart förklaras med oljepriset. Rapporter, rekommendationer och bolagsspecifika nyheter påverkar fortfarande rörelserna kraftigt.
Transport och handel kan få det tuffare
Transportbolag är bland de mest uppenbart utsatta om oljepriset ligger kvar på höga nivåer.
Dyrare diesel och flygbränsle kan snabbt öka kostnaderna. På längre sikt kan delar av kostnadsökningen skickas vidare till kunderna, vilket i sin tur gör transporter och varor dyrare.
Även detaljhandeln kan drabbas.
Om hushållen måste lägga mer pengar på bensin, diesel och andra energikostnader blir det mindre kvar till annan konsumtion. Företag med små marginaler får samtidigt svårare att absorbera stigande frakt- och produktionskostnader.
Så påverkas svenska fonder
För sparare med Sverigefonder blir effekten direkt när Stockholmsbörsen faller.
Indexfonder som följer Stockholmsbörsens stora bolag påverkas i princip i takt med marknaden, medan aktivt förvaltade Sverigefonder kan klara sig bättre eller sämre beroende på vilka bolag de äger.
Även globalfonder kan pressas om oljechocken utvecklas till ett bredare internationellt börsfall.
Räntefonder är inte heller automatiskt skyddade. Om ett högre oljepris driver upp inflationen och får marknadsräntorna att stiga kan värdet på framför allt långa räntefonder falla. Fondbolagens förening förklarar hur ränterisken fungerar.
Samtidigt finns vinnare. Energibolag och vissa råvarurelaterade aktier kan gynnas av ett högre oljepris och har utvecklats betydligt starkare än den breda marknaden under perioder av stigande energipriser.
Hushållen träffas först vid pumpen
För svenska hushåll är drivmedelspriserna den mest synliga konsekvensen.
Ett stigande oljepris betyder inte att bensin och diesel går upp exakt lika mycket. Pumppriset påverkas även av priserna på färdiga oljeprodukter, dollarkursen, skatter och moms.
Men om Brent ligger kvar över 100 dollar under en längre period ökar trycket uppåt.
Därefter kommer nästa effekt genom transporter och varupriser. Dyrare diesel påverkar lastbilar, jordbruk, byggverksamhet och distribution, och delar av kostnaden kan så småningom hamna hos konsumenten.
Den stora frågan är inflationen
Den kanske viktigaste följdeffekten finns hos Riksbanken.
Den preliminära svenska KPIF-inflationen för augusti låg på 0,7 procent. Det är lågt, men ett långvarigt energiprislyft kan förändra bilden snabbt.
Riksbanken har redan pekat ut utvecklingen i Mellanöstern och stigande råvarupriser som risker för inflationen.
Styrräntan ligger på 1,75 procent.
Om oljechocken blir kortvarig behöver den inte få någon större långsiktig effekt på svensk inflation. Men om Brent etablerar sig över 100 dollar och drivmedel, transporter och andra priser börjar stiga mer varaktigt kan Riksbankens utrymme att sänka räntan minska.
I ett värre scenario kan marknaden i stället börja räkna med högre räntor under längre tid.
Det är därför oljepriset nu påverkar betydligt mer än bara energibolagen.
För svenska hushåll och investerare går kedjan från Hormuzsundet till börsen, bensinpumpen, inflationen och i slutändan bolåneräntan.