Oljepriset närmar sig åter 100 dollar fatet efter den senaste upptrappningen kring Hormuzsundet. Nu varnar Goldman Sachs för att Brent kan nå 120 dollar om attackerna mot handelssjöfarten intensifieras. För svenska hushåll kan ett längre oljeprisskifte slå genom både bensin- och dieselpriser, inflation och i förlängningen räntor.

Brentoljan handlades på måndagsmorgonen kring 97,5 dollar fatet efter en ny kraftig uppgång. Bara under den senaste veckan har priset stigit med närmare åtta procent.

Samtidigt har situationen kring Hormuzsundet blivit allt mer osäker. Fartyg har attackerats, trafiken har minskat och stora tankfartyg har i perioder undvikit den strategiskt viktiga passagen.

Det är mot den bakgrunden som Goldman Sachs nu lyfter ett betydligt högre riskscenario.

Enligt Reuters rapportering om bankens nya bedömning kan oljepriset stiga till omkring 120 dollar fatet om attackerna mot fartyg i Mellanöstern blir fler och mer omfattande.

Det är inte Goldmans huvudprognos. Banken pekar samtidigt på att oljan kan falla tillbaka mot omkring 80 dollar om exportflödena normaliseras.

Skillnaden mellan de båda scenarierna visar hur mycket av oljepriset som just nu styrs av vad som händer i och kring Hormuzsundet.

Hormuztrafiken har fallit kraftigt

Oron handlar inte längre bara om risken för framtida störningar.

Fartygstrafiken genom sundet har redan minskat.

Under de senaste tio dagarna har i genomsnitt omkring tio råvarufartyg per dag passerat Hormuz, den lägsta nivån sedan maj. Under lördagen passerade bara två fartyg och på söndagen sex.

Även trafiken med de allra största råoljetankarna har påverkats.

Det innebär att varje ny attack kan få större betydelse än tidigare. Om rederier, försäkringsbolag och besättningar bedömer riskerna som för stora kan transportkostnaderna stiga snabbt eller fartyg helt välja bort rutten.

Hurbra skrev redan förra veckan om hur oljepriset närmade sig 100 dollar och började bli ett hot mot både drivmedelspriser och ränteläge. Sedan dess har riskbilden blivit tydligt sämre.

120 dollar skulle innebära ytterligare 23 procents uppgång

Från ett Brentpris på cirka 97,5 dollar till 120 dollar handlar det om en ytterligare uppgång på drygt 23 procent.

Det betyder inte att svenska bensin- eller dieselpriser automatiskt stiger lika mycket.

Priset vid pump påverkas av flera delar:

• världsmarknadspriset på bensin och diesel
• råoljepriset
• dollarkursen
• raffinaderimarginaler
• biodrivmedel
• energiskatter
• moms

Men en ihållande oljeuppgång till 120 dollar skulle skapa ett tydligt uppåttryck.

En förenklad omräkning av själva råoljekomponenten visar storleksordningen. Med dagens ungefärliga dollarkurs motsvarar steget från 97,5 till 120 dollar omkring 1,35 kronor mer per liter råolja, eller runt 1,70 kronor inklusive moms.

Det ska inte tolkas som en prognos om att bensinen blir exakt 1,70 kronor dyrare. Pumppriset följer inte råoljepriset krona för krona.

Men beräkningen visar varför rörelsen skulle märkas.

Svenska drivmedelsskatter börjar samtidigt höjas

För svenska bilister kommer ytterligare en faktor in under hösten.

De tillfälligt mycket låga drivmedelsskatterna börjar snart trappas upp igen.

Till och med den 30 september ligger den sammanlagda punktskatten på miljöklass 1-bensin på omkring 1,57 kronor per liter. För diesel är nivån cirka 1,24 kronor.

Från den 1 oktober höjs skatten till omkring 2,39 kronor för bensin och 1,56 kronor för diesel.

Sedan kommer ett betydligt större steg den 1 december.

Då stiger bensinskatten till omkring 4,79 kronor per liter och dieselskatten till cirka 3,96 kronor.

Med moms ovanpå innebär bara skatteförändringen från dagens nivå en potentiellt mycket märkbar kostnadsökning.

Om världsmarknadspriserna samtidigt ligger kvar på höga nivåer riskerar svenska bilister alltså att möta två prisdrivare på samma gång: dyrare bränsle internationellt och högre skatt hemma.

Det är en helt annan situation än om oljepriset hade stigit samtidigt som Sverige fortsatt med dagens tillfälligt låga skattenivåer.

Svensk inflation är just nu bara 0,7 procent

Oljeuppgången kommer också vid ett känsligt läge för svensk inflation.

SCB:s snabbestimat för augusti visar att KPIF-inflationen ligger kvar på 0,7 procent. KPIF exklusive energi är ännu lägre, 0,5 procent.

Det betyder att Sverige just nu har mycket låg inflation.

Men det betyder också att en ny energiprischock skulle kunna bryta den utvecklingen.

Drivmedel slår direkt mot konsumentprisindex. Därefter kan högre transportkostnader spridas till företag som använder diesel och bensin i sin verksamhet.

Åkerier, byggföretag, jordbruk, handel och olika typer av tjänsteföretag kan få högre kostnader. Om uppgången blir tillräckligt stor och långvarig börjar en del av kostnaderna normalt föras vidare till kunderna.

Konjunkturinstitutet har tidigare räknat med att en råoljeprisuppgång på tio procent direkt kan höja nivån på KPIF med omkring 0,1 procent.

Det betyder inte att en uppgång från 97 till 120 dollar går att multiplicera rakt av till ett exakt inflationsutfall. Effekten beror bland annat på kronan, skatterna, hur länge oljepriset ligger kvar och hur företagen agerar.

Men det visar att en större och varaktig oljeuppgång snabbt kan bli relevant för inflationsutsikterna.

Nästa fråga blir vad Riksbanken gör

Riksbanken har redan varnat för att utbudsstörningar i Mellanöstern kan skapa högre underliggande inflation.

Styrräntan ligger på 1,75 procent och vid det senaste beskedet lämnades räntan oförändrad.

Samtidigt höll Riksbanken dörren öppen för en ny höjning senare under året om inflationsuppgången skulle bli större och mer varaktig.

Nästa penningpolitiska rapport kommer den 24 september.

Det innebär att utvecklingen på energimarknaderna under de kommande veckorna får ovanligt stor betydelse.

En kort oljeprisspik behöver inte leda till någon reaktion alls. Centralbanker brukar kunna se igenom tillfälliga energiprisförändringar.

Problemet uppstår om Brent ligger kvar kring 100–120 dollar under längre tid och prisökningarna börjar spridas från bensinstationen till andra delar av ekonomin.

Då blir situationen betydligt besvärligare.

Riksbanken måste i så fall väga två problem mot varandra: högre inflation och samtidigt svagare köpkraft för hushållen.

Hurbra har tidigare gått igenom Riksbankens beslut att lämna styrräntan på 1,75 procent och varför banken fortfarande ser en möjlig höjning som ett alternativ.

En räntehöjning skulle förstärka smällen för hushållen

För hushållen är kopplingen till räntan viktig.

Om högre energipriser bara gör bilen och vissa varor dyrare är effekten tydlig men begränsad.

Om de samtidigt bidrar till en ny räntehöjning blir kostnaden betydligt bredare.

Ett bolån på tre miljoner kronor som blir 0,25 procentenheter dyrare innebär exempelvis omkring 625 kronor mer i räntekostnad per månad före ränteavdrag, förutsatt att hela förändringen slår igenom på bolåneräntan.

Det är bara ett räkneexempel. Det finns i nuläget inget som säger att Goldmans 120-dollarscenario automatiskt leder till att Riksbanken höjer med 0,25 procentenheter.

Men det illustrerar varför oljepriset har betydelse även för svenska hushåll som inte kör särskilt mycket bil.

Diesel kan bli extra känsligt

Goldman pekar särskilt ut dieselmarknaden som utsatt om störningarna ökar.

Det är betydelsefullt för Sverige.

Diesel används inte bara av privatbilister utan i stor omfattning inom godstransporter, entreprenad, jordbruk och andra verksamheter där bränslekostnaden snabbt kan påverka priset på tjänster och varor.

En dieseluppgång kan därför få en bredare effekt än vad själva priset på en liter drivmedel antyder.

Dessutom påverkas fraktmarknaden direkt när fartygstrafiken i Mellanöstern blir osäkrare.

Det kan innebära att både energin och transporten av energin blir dyrare samtidigt.

Två helt olika scenarier ligger nu på bordet

Det är därför viktigt att inte se 120 dollar som en självklar fortsättning på dagens oljepris.

Goldman beskriver i praktiken två mycket olika vägar.

Om attackerna intensifieras och sjöfarten genom Hormuz försämras ytterligare kan riskpremien växa snabbt. Då kan 120 dollar komma inom räckhåll.

Om trafiken däremot återgår mot normala nivåer ser banken utrymme för ett pris närmare 80 dollar.

Skillnaden är enorm.

För Sverige kan den avgöra om hösten domineras av fortsatt låg inflation – eller om energipriserna plötsligt börjar dra inflationen åt motsatt håll igen.

Hösten kan bli betydligt dyrare än väntat

Brent på 97,5 dollar är redan tillräckligt högt för att märkas i ekonomin.

Vid 120 dollar blir frågan betydligt större.

Då handlar det inte bara om några kronor extra vid pumpen. Ett längre oljeprisskifte kan påverka företagens kostnader, inflationen, Riksbankens räntebeslut och svenska hushålls ekonomi samtidigt.

Det som gör situationen särskilt känslig är tajmingen.

Sverige går in i hösten med bara 0,7 procents KPIF-inflation och mycket låga tillfälliga drivmedelsskatter. Under oktober och december börjar skatten höjas igen.

Om oljepriset samtidigt fortsätter upp kan den utveckling som under året pressat tillbaka inflationen snabbt börja gå åt andra hållet.

Det är därför de kommande veckorna kring Hormuzsundet kan få betydligt större betydelse för svenska hushåll än avståndet till Persiska viken antyder.