Stockholmsbörsen går in i en ny handelsvecka efter åtta raka nedgångsdagar. Fallet från rekordnivån har hittills varit förhållandevis litet, men flera internationella risker kan snabbt förändra läget. För svenska sparare finns framför allt tre saker att hålla ögonen på: Hormuzsundet, den japanska yenen och de höga amerikanska långräntorna.

OMXSPI stängde på rekordnivån 1 150,18 den 4 augusti. Sedan dess har index backat under åtta handelsdagar i rad och avslutade fredagen på 1 135,86.

Det innebär en nedgång på omkring 1,25 procent från rekordstängningen.

Åtta röda dagar i följd är alltså en ovanligt lång negativ svit, men ännu ingen dramatisk börsnedgång. Frågan inför måndagens öppning är snarare om någon av riskerna runt om i världen kan få den lugna rekylen att växa.

Tre saker att hålla koll på när börsen öppnar

1. Hormuz kan snabbt lyfta oljepriset igen

Den mest synliga risken inför veckan finns fortfarande i Mellanöstern.

Trafiken genom Hormuzsundet har inte återgått till det normala och det politiska läget är fortsatt låst. Brentoljan avslutade fredagen kring 88,5 dollar per fat.

För Stockholmsbörsen handlar risken inte bara om själva oljepriset.

Ett nytt kraftigt prislyft kan hålla inflationen högre, pressa hushållens ekonomi och göra det svårare för centralbankerna att sänka räntorna. Om energipriserna samtidigt hämmar den globala tillväxten får marknaden en besvärlig kombination av svagare konjunktur och högre kostnader.

Riksbanken har tidigare pekat på just risken för högre inflation och högre räntor samtidigt som ekonomin försvagas om konflikten i Mellanöstern blir långvarig.

Svenska aktier som kan påverkas

Transportbolag och andra verksamheter med stora energikostnader påverkas mest direkt av ett högre oljepris.

Även konsumentbolag kan pressas om dyrare energi ytterligare minskar hushållens köpkraft.

För den stora svenska verkstadssektorn är risken mer indirekt. Ett långvarigt energiprislyft som bromsar världsekonomin kan slå mot efterfrågan på industribolagens produkter.

Fastighetsbolagen är också känsliga om högre olje- och energipriser håller inflationen uppe och gör att räntorna förblir högre längre.

För spararen blir Brentoljan kring 90 dollar per fat därför en enkel nivå att följa under början av veckan.

2. Den svaga yenen kan skapa börsoro långt utanför Japan

En betydligt mindre uppenbar risk finns i Japan.

Den japanska yenen handlades i slutet av förra veckan kring 159 yen per amerikansk dollar. Det är nära 160-nivån, där spekulationerna om att japanska myndigheter kan ingripa på valutamarknaden brukar tillta.

Problemet för världens börser är inte enbart att yenen är svag.

Under lång tid har investerare kunnat låna pengar till låga räntor i Japan och placera kapitalet i länder och tillgångar med högre avkastning. Det brukar beskrivas som en yenbaserad carry trade.

Om yenen plötsligt stärks kraftigt kan sådana positioner snabbt behöva stängas.

Då kan investerare tvingas sälja aktier och andra riskfyllda tillgångar för att minska sina positioner. Det var en av faktorerna bakom den kraftiga internationella marknadsoron i augusti 2024.

Vad svenska sparare ska titta efter

USD/JPY är därför ett oväntat men viktigt tal under veckan.

Fortsätter dollarn upp genom området kring 160 yen ökar risken för att japanska myndigheter försöker bromsa rörelsen.

Men även motsatsen kan bli besvärlig för börsen. En mycket snabb förstärkning av yenen kan vara ett tecken på att stora positioner håller på att avvecklas.

På Stockholmsbörsen skulle ett sådant internationellt risk-off-läge framför allt kunna slå mot högt värderade tillväxtbolag, småbolag och mer konjunkturkänsliga aktier.

3. USA:s långräntor fortsätter att pressa aktiemarknaden

Den tredje risken är mindre dramatisk från dag till dag men potentiellt viktigast på längre sikt.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan låg i fredags kring 4,7 procent. Även de riktigt långa amerikanska räntorna ligger på höga nivåer.

Det gör skillnad för aktiemarknaden på flera sätt.

När statsobligationer ger hög avkastning behöver investerare inte ta lika stora risker på börsen för att få avkastning. Samtidigt stiger finansieringskostnaden för företag och värdet i dag av framtida vinster blir lägre när marknaden räknar med högre räntor.

Det är särskilt problematiskt för högt värderade bolag där en stor del av värderingen bygger på vinster långt fram i tiden.

Fastigheter extra känsliga

På Stockholmsbörsen är fastighetssektorn en av de tydligaste sektorerna att bevaka.

Många fastighetsbolag har stora skulder och behöver regelbundet refinansiera lån. Högre marknadsräntor kan därför slå direkt mot deras finansieringskostnader.

Riksbanken har också pekat ut den svenska fastighetssektorns höga skuldsättning och refinansieringsbehov som en kvarvarande sårbarhet.

Även andra högt belånade bolag och tillväxtaktier är känsliga om amerikanska långräntor fortsätter upp.

Den amerikanska tioårsräntan kring 4,7 procent blir därför ytterligare en enkel indikator att hålla koll på.

Riksbanken kan bli veckans stora svenska besked

Utöver de tre internationella riskerna kommer också en viktig svensk händelse mitt i veckan.

Riksbankens direktion håller sitt penningpolitiska möte onsdagen den 19 augusti och publicerar det nya räntebeskedet torsdagen den 20 augusti klockan 09.30.

Styrräntan ligger inför mötet på 1,75 procent.

Räntebeskedet blir särskilt viktigt eftersom Riksbanken behöver väga svag inflation och svensk ekonomi mot risken för att energikrisen och den internationella utvecklingen åter pressar upp priserna.

Ett besked som förändrar marknadens syn på svenska räntor kan ge stora rörelser i framför allt fastigheter, banker och andra räntekänsliga bolag.

Även Federal Reserve publicerar protokollet från sitt senaste räntemöte på onsdagen. Där kommer investerare leta efter signaler om hur den amerikanska centralbanken ser på inflationen och räntorna framöver.

Åtta röda dagar betyder inte att börsen har rasat

Det kan vara lätt att dra stora slutsatser av att Stockholmsbörsen nu har fallit åtta dagar i rad.

Men nedgångens storlek säger något annat.

OMXSPI befinner sig fortfarande bara omkring 1,25 procent under rekordstängningen från den 4 augusti. Hittills handlar utvecklingen därför mer om en utdragen rekyl efter rekordnivåer än om en större börsnedgång.

Det gör också början på den nya veckan extra intressant.

Om oljepriset håller sig under kontroll, yenen stabiliseras och de amerikanska räntorna slutar stiga kan den långa minussviten snabbt framstå som ganska odramatisk.

Om flera av riskerna börjar röra sig åt fel håll samtidigt förändras bilden betydligt snabbare.

För svenska sparare är därför de åtta röda börsdagarna egentligen bara startpunkten. Oljepriset, USD/JPY och den amerikanska tioårsräntan är tre av de viktigaste siffrorna att följa när Stockholmsbörsen öppnar igen på måndag.