Stockholmsbörsen föll tydligt under tisdagen när oljepriset och marknadsräntorna steg efter nya attacker nära Hormuzsundet. Vid 13-tiden var OMXS30 ned 1,17 procent, samtidigt som Saab och EQT hörde till de största förlorarna. För svenska sparare handlar oron framför allt om risken för en ny energichock som håller inflation och räntor högre.
Två stora tankfartyg lastade med saudisk råolja uppges ha träffats av projektiler nära Hormuzsundet. Fartygen hade omkring två miljoner fat olja vardera ombord och attackerna fick oljepriset att stiga ytterligare.
Brentoljan handlades vid lunchtid kring 92 dollar per fat, nästan 2 procent högre för dagen.
För Stockholmsbörsen innebär utvecklingen flera samtidiga problem. Dyrare energi kan lyfta inflationen, göra det svårare för centralbankerna att sänka räntorna och pressa värderingen på framför allt teknikbolag och andra räntekänsliga aktier.
OMXS30 ned över 1 procent
Börsdagen började förhållandevis lugnt i Stockholm, men utvecklingen försämrades under förmiddagen.
Vid 13-tiden var OMXS30 ned 1,17 procent.
Saab hade då tappat omkring 4,3 procent och EQT omkring 3,7 procent. Teknik var den svagaste av de större sektorerna på Stockholmsbörsen, medan mer defensiva dagligvarubolag klarade sig bättre.
Nedgången kommer dessutom efter en period där Stockholmsbörsen redan varit pressad. Hurbra har tidigare gått igenom riskerna bakom den svaga utvecklingen på Stockholmsbörsen, där bland annat geopolitiken och ränteläget varit centrala frågor.
Den nya attacken nära Hormuz förstärker båda problemen samtidigt.
Därför är Hormuz så viktigt för börsen
Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja.
Omkring en femtedel av världens oljeleveranser passerade genom sundet före den senaste konfliktupptrappningen. När tankfartyg attackeras i området ökar därför risken snabbt för att rederier drar ned på trafiken, försäkringskostnaderna stiger eller att leveranser försenas.
Trafiken genom sundet var redan kraftigt störd innan tisdagens attacker.
Det gör att marknadens stora fråga inte bara är vad som hänt med de två fartygen, utan om händelsen får fler rederier att undvika området.
Om oljeutbudet minskar samtidigt som efterfrågan består kan priset stiga betydligt mer.
För svenska företag och hushåll märks det bland annat genom högre priser på bränsle, transporter och energi.
Oljepris kan snabbt bli inflationsproblem
Det är framför allt kopplingen mellan olja, inflation och räntor som oroar aktiemarknaden.
När energipriserna stiger får företag högre kostnader. Transporter blir dyrare och hushållens utgifter ökar. Om utvecklingen blir tillräckligt kraftig börjar det också synas i inflationen.
Euroområdets inflation steg till 3,3 procent i augusti, från 2,9 procent månaden före. Uppgången drevs framför allt av energi.
Samtidigt steg obligationsräntorna på flera stora marknader under tisdagen.
För aktiemarknaden är kombinationen besvärlig.
Högre räntor innebär att framtida företagsvinster värderas lägre i dagens pengar. Därför brukar teknik, tillväxtbolag och andra högt värderade aktier vara särskilt känsliga när marknadsräntorna stiger snabbt.
Riksbanken följer Mellanöstern
Även för Sverige har energipriserna blivit en central del av räntefrågan.
Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent men pekade samtidigt uttryckligen på riskerna från Mellanöstern. Banken bedömde att störningarna kan hålla inflationstrycket högre och att sannolikheten för en räntehöjning senare under året finns kvar.
Riksbankens senaste räntebesked gör därför tisdagens oljeuppgång särskilt relevant för svenska hushåll och investerare.
Ju längre oljepriset ligger på höga nivåer, desto större blir risken att centralbanken måste hålla räntan hög längre.
Det skulle även kunna slå mot bolånen. I en tidigare genomgång har Hurbra tittat närmare på SBAB:s ränteprognos och risken för högre bolåneräntor.
De här sektorerna påverkas mest
Effekten av ett högre oljepris skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Stockholmsbörsen.
Energibolag
Olje- och energibolag hör till de tydligaste vinnarna när råvarupriserna stiger.
IPC och Meren steg omkring 1 procent under tisdagen samtidigt som större delen av börsen föll.
För bolag som producerar olja innebär ett högre oljepris i normalfallet bättre intäkter, förutsatt att kostnader och produktion inte förändras lika mycket.
Teknik och tillväxt
Teknikbolagen hör i stället till de mest utsatta.
Högre marknadsräntor pressar värderingarna på bolag där en stor del av de förväntade vinsterna ligger långt fram i tiden.
Teknik var också den svagaste större sektorn på Stockholmsbörsen vid 13-tiden.
Industri
Industribolag kan påverkas från flera håll samtidigt.
Energi, transporter och andra insatsvaror blir dyrare. Samtidigt riskerar höga räntor att bromsa investeringar och efterfrågan i ekonomin.
Det gör en utdragen energikris särskilt besvärlig för den svenska börsen, där stora industribolag väger tungt.
Banker och finans
För banker är effekten mer blandad.
Högre räntor kan i vissa fall stärka räntenettot, men om ekonomin samtidigt försvagas ökar risken för kreditförluster och minskad utlåning.
Finansieringskänsliga bolag kan däremot få en tydligare negativ effekt.
EQT pressas även av europeiskt ras
EQT:s nedgång ska dock inte förklaras enbart med Hormuz.
Aktien började falla redan tidigt på morgonen efter kraftig press på europeiska riskkapitalbolag.
Schweiziska Partners Group föll efter en svag halvårsrapport och ett vd-byte. Det drog med sig flera andra noterade private equity-bolag, däribland EQT.
Stigande räntor är samtidigt negativa för sektorn eftersom finansiering blir dyrare och värderingarna på bolag och investeringar kan pressas.
EQT fick därmed både ett bolagsspecifikt europeiskt sektortapp och ett försämrat allmänt marknadsklimat emot sig.
Saab största förloraren
Saab föll ännu mer och var vid 13-tiden ned omkring 4,3 procent.
Aktien hade redan backat tydligt under morgonen och det fanns ingen enskild ny negativ Saab-nyhet som förklarade hela nedgången.
Det är därför för tidigt att slå fast att Hormuzattacken i sig ligger bakom kursfallet.
Geopolitisk oro kan på längre sikt snarare gynna försvarsbolag genom högre försvarsutgifter. På en enskild börsdag kan däremot även starka försvarsaktier dras med när investerare minskar risken och säljer aktier brett.
Marknaden bevakar oljepriset
Den viktigaste frågan under resten av börsdagen är vad som händer med oljepriset och trafiken genom Hormuz.
Om attackerna visar sig vara början på ytterligare störningar kan marknaden snabbt börja prisa in ännu högre energi- och transportkostnader.
För Stockholmsbörsen skulle det innebära fortsatt press från två håll: svagare riskaptit här och nu och större oro för inflation och räntor längre fram.
Energibolagen kan fortsätta gynnas av utvecklingen, men för stora delar av den svenska börsen är ett långvarigt oljepris kring eller över dagens nivåer betydligt svårare att hantera.