HemStora frågorVad är Starlift – och vilken roll får Esrange?

Vad är Starlift – och vilken roll får Esrange?

Publicerad

Sverige har anslutit sig till Starlift, Natos nya samarbete för att snabbt kunna skjuta upp satelliter när behov uppstår. Rymdbasen Esrange utanför Kiruna blir en del av det internationella nätverket. Men även om Sverige redan har satsat hundratals miljoner kronor på egen uppskjutningsförmåga återstår flera steg innan satelliter kan skickas upp i omloppsbana från svensk mark.

Vad är Natos Starlift?

Starlift är ett internationellt samarbete som ska göra det lättare för Natoländer att få upp satelliter i rymden, även med kort varsel.

Bakgrunden är att satelliter har blivit allt viktigare för militär verksamhet. De används för kommunikation, navigering, övervakning och underrättelseinhämtning. Om en satellit slutar fungera eller slås ut kan det få konsekvenser för flera delar av ett lands försvar.

Att snabbt kunna ersätta den med en ny satellit är därför en strategisk förmåga.

Starlift ska utveckla ett nätverk av uppskjutningsplatser och kommersiella raketleverantörer. Länderna ska kunna samordna sina behov och förbättra möjligheterna att genomföra uppskjutningar när de behövs, i stället för att vara helt beroende av ordinarie kommersiella uppskjutningsscheman.

Det handlar alltså inte om att Nato ska bygga en gemensam satellitflotta eller utveckla en särskild Natoraket.

I stället ska samarbetet använda och vidareutveckla resurser som redan finns eller håller på att byggas upp.

Enligt Natos presentation av Starlift ingår även arbete med infrastruktur, rutiner och samordning mellan deltagande länder.

Sverige ansluter sig – Esrange får en roll

Den 19 november 2026 meddelade regeringen att Sverige anslutit sig till Starlift.

Samarbetet finansieras av tio Natoländer och Sydkorea. Natos inköps- och stödorganisation NSPA har en central roll i genomförandet.

För Sveriges del är Esrange den viktigaste anläggningen.

Rymdbasen ligger ungefär fyra mil utanför Kiruna och drivs av SSC Space, tidigare Swedish Space Corporation. Där har Sverige under lång tid bedrivit rymdverksamhet, bland annat uppskjutningar av forskningsraketer och ballonger samt satellitkommunikation via markstationer.

Esranges geografiska placering är en viktig fördel.

Från norra Sverige finns goda förutsättningar för uppskjutningar till polära och solsynkrona omloppsbanor. Sådana banor används bland annat av satelliter som observerar jordytan.

Därmed kan Esrange komplettera uppskjutningsplatser på andra håll i världen.

Men det finns en avgörande skillnad mellan att vara utpekad som en del av Starlifts nätverk och att redan kunna genomföra en militär satellituppskjutning med kort varsel.

Sveriges deltagande är beslutat. Den fullständiga operativa förmågan är fortfarande under utveckling.

Esrange bygger uppskjutningsförmåga till 2028

Sveriges medverkan i Starlift kommer samtidigt som flera större investeringar görs på Esrange.

I mars 2026 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett avtal med SSC Space om att etablera svensk militär satellituppskjutningsförmåga.

Avtalet är värt 209 miljoner kronor och målet är att förmågan ska finnas på plats 2028.

Satsningen omfattar system och infrastruktur som behövs för att genomföra och skydda uppskjutningsverksamhet. Tanken är att resurserna ska kunna användas av Försvarsmakten samt av Sveriges partnerländer och allierade.

Det betyder däremot inte att de 209 miljonerna är Sveriges avgift för att delta i Starlift.

FMV-avtalet är en separat svensk investering. Hur mycket Sverige ska bidra med till själva Starliftsamarbetet har inte offentliggjorts i det aktuella beskedet.

Två raketuppskjutningar redan kontrakterade

Ett annat viktigt steg togs i september 2026.

Då tecknade SSC Space avtal med amerikanska Firefly Aerospace om två satellituppskjutningar från Esrange med raketen Alpha. Uppskjutningarna planeras till 2028.

SSC har säkrat hela satellitlastkapaciteten på de två flygningarna.

Delar av infrastrukturen har redan färdigställts, däribland byggnader för raketintegration och kontrollverksamhet. Ytterligare arbete återstår med uppskjutningsanläggningen.

De två planerade satellituppskjutningarna från Esrange 2028 är konkreta steg mot att kunna placera satelliter i omloppsbana från Sverige.

Men det finns ännu inget offentliggjort besked om att just dessa flygningar ska genomföras inom Starlift.

Den svenska uppskjutningsförmågan och Starlift utvecklas parallellt. De kan få stor betydelse för varandra, men avtalen ska inte blandas ihop.

Satelliter, raketer och markstationer – tre olika saker

För att förstå Sveriges roll behöver man skilja mellan tre delar av rymdverksamheten.

Funktion Vad den innebär
Satellit Utrustning i omloppsbana som exempelvis kommunicerar, observerar eller samlar information.
Uppskjutningsförmåga Raketer, anläggningar och system som behövs för att placera satelliter i rymden.
Markstation Antenner och tekniska system som kommunicerar med satelliter och tar emot information.

Sverige har erfarenhet av samtliga områden, men de befinner sig på olika utvecklingsnivåer.

Sverige har redan militära satelliter

I augusti 2024 sköts Sveriges första militära satellit, GNA-3, upp från Vandenberg i Kalifornien.

Satelliten var svensk, men raketen var amerikansk och uppskjutningen genomfördes från USA.

Det illustrerar ett viktigt beroende.

Ett land kan äga satelliter och ha tekniken för att använda dem utan att kunna skjuta upp dem från eget territorium.

Starlift är tänkt att minska sårbarheten genom att deltagande länder får bättre tillgång till gemensamma uppskjutningsresurser.

Esrange har redan fungerande markstationer

På Esrange finns också etablerad infrastruktur för att kommunicera med satelliter i omloppsbana.

Markstationernas antenner kan ta emot data och stödja olika satellitoperationer. Anläggningens nordliga läge är särskilt användbart för satelliter som passerar polarområdena.

Det är en befintlig verksamhet.

Starlifts huvuduppgift gäller däremot tillgång till uppskjutningar. Det finns inget offentliggjort besked om att Nato genom Starlift har beställt särskilda markstationstjänster från Esrange.

Esrange skjuter redan upp raketer – men inte satelliter i omloppsbana

Esrange är sedan länge en aktiv raketbas.

Så sent som den 11 november 2026 sköts forskningsraketen SYSTER/COUSIN upp från anläggningen.

Men en forskningsraket av det slaget följer en annan bana än en raket som ska placera en satellit i omloppsbana.

En sondraket kan nå höga höjder och genomföra experiment innan den återvänder mot jorden. En satellitbärande raket måste däremot ge sin last tillräcklig hastighet för att stanna i omloppsbana.

Den tekniska skillnaden är betydande.

Esranges långa erfarenhet av raketverksamhet är en tillgång, men den innebär inte att den nya satellituppskjutningsförmågan redan är färdig.

Hur snabbt ska Starlift kunna skjuta upp satelliter?

Det korta svaret är att någon offentlig, fastställd tidsgräns ännu inte finns.

Starlift har presenterats som ett initiativ för snabb och flexibel tillgång till rymden. Men det innebär inte att Nato redan kan beställa en uppskjutning från Esrange inom exempelvis 24 eller 48 timmar.

En sådan uppskjutning kräver betydligt mer än en ledig raket.

Satelliten ska vara färdig, raketen ska vara tillgänglig och rätt för satellitens uppdrag, och systemen behöver kontrolleras. Dessutom krävs bland annat planering av flygbanan, säkerhetsarbete och nödvändiga tillstånd.

Även om uppskjutningsplatsen är färdig kan andra delar begränsa hur snabbt uppdraget kan genomföras.

Nato har inte heller angett något fast datum för när Starlift ska få sin första operativa förmåga.

Därför behöver två tidplaner hållas isär:

  • 2028: Målsatt etablering av svensk militär satellituppskjutningsförmåga vid Esrange och planerade uppskjutningar med Firefly.
  • Starlifts operativa start: Ännu inte offentligt fastställd.

Det går alltså inte att säga att Starlift automatiskt blir operativt 2028 bara för att Esranges svenska projekt har det målet.

Vad är skillnaden mellan Starlift och EU:s IRIS²?

Starlift är inte det enda större europeiska rymdinitiativet med säkerhetspolitisk betydelse.

EU utvecklar också IRIS², ett projekt för att skapa säker satellitkommunikation och minska Europas beroende av andra aktörers system.

Men projekten har helt olika huvuduppgifter.

Nato Starlift EU:s IRIS²
Ska förbättra tillgången till satellituppskjutningar. Ska bygga ett satellitbaserat kommunikationsnät.
Bygger på uppskjutningsplatser och raketleverantörer. Bygger på satelliter och kommunikationsinfrastruktur.
Har ännu inget fastställt operativt startdatum. Första satellituppskjutningar planeras till 2029.
Esrange ingår i det planerade nätverket. Inget särskilt Esrangeuppdrag är bekräftat.

IRIS² planeras omfatta totalt 348 satelliter i låg och medelhög omloppsbana.

Syftet är bland annat att ge EU:s medlemsländer tillgång till säker kommunikation och stärka Europas digitala och säkerhetspolitiska självständighet.

Starlift handlar i stället om möjligheten att få upp satelliter i rymden.

De båda initiativen kan därför ses som olika delar av Europas växande rymdinfrastruktur.

Men det betyder inte att en direkt koppling mellan projekten redan är beslutad.

Den som vill förstå hur den svenska rymdbasen kan beröras av EU:s större satellitsatsning kan också läsa om Esranges möjliga roll i satellitprojektet IRIS².

Varför är egen uppskjutningsförmåga viktig för Sveriges försvar?

Sveriges anslutning till Starlift handlar ytterst om försörjningssäkerhet och militär handlingsfrihet.

Satelliter har blivit en viktig del av moderna försvarssystem. De kan bidra med information om förflyttningar, förbättra kommunikationen mellan militära enheter och stödja verksamhet över stora geografiska områden.

Samtidigt är satelliter sårbara.

De kan drabbas av tekniska fel, störningar eller angrepp. Att kunna ersätta förlorad satellitkapacitet kan därför vara betydelsefullt i en kris eller konflikt.

Detta hänger samman med den bredare frågan om vad som kan hända om satelliter störs eller slås ut.

För Sverige innebär en uppskjutningsanläggning på eget territorium att ytterligare en strategisk resurs kan byggas upp inom landet.

Genom Starlift kan samma anläggning samtidigt bli användbar för andra allierade. Sverige kan i sin tur få bättre tillgång till resurser på andra uppskjutningsplatser.

Ett nätverk med flera olika platser kan dessutom vara mindre sårbart än ett system som är beroende av en enda rymdbas.

Detta är en av de viktigaste långsiktiga möjligheterna med samarbetet, men den faktiska nyttan beror på hur nätverket organiseras och vilka resurser som blir tillgängliga.

Vad händer nu med Starlift och Esrange?

För Sverige finns två tydliga utvecklingsspår.

Det första är den nationella satsningen på Esrange, där FMV och SSC arbetar mot målet att etablera militär satellituppskjutningsförmåga 2028. De kontrakterade uppskjutningarna med Firefly är en konkret del av utvecklingen.

Det andra är Natos fortsatta arbete med Starlift. Där behöver deltagarländerna komma vidare med organisation, gemensamma rutiner, tillgång till raketkapacitet och villkor för framtida uppskjutningar.

Flera avgörande frågor är fortfarande obesvarade, bland annat när Starlift kan börja användas operativt, vilka uppdrag som i så fall ska genomföras från Esrange och vilken ekonomisk omfattning Sveriges deltagande får.

Det som redan är klart är att Esrange har fått en utpekad plats i ett nytt internationellt försvarssamarbete.

Nästa stora steg är att göra den planerade svenska uppskjutningsförmågan verkligt användbar. Först därefter går det att bedöma hur stor operativ roll Esrange kan spela för Nato.

Senaste artiklar

Wahlgrens värld 19 november – Theos drömdag i Paris

Wahlgrens värld visas på Kanal 5 torsdagen den 19 november 2026 klockan 20.00. I...

Uriah Heep i Örebro 19 november – tider och förband

Uriah Heep spelar på Conventum Kongress i Örebro torsdagen den 19 november 2026. Förbandet...

Macy Gray i Malmö den 19 november 2026 – tider, biljetter och låtar

Macy Gray spelar på Slagthusets Teater i Malmö torsdagen den 19 november 2026. Konserten...

Bo Kaspers Orkester i Skellefteå 19–20 november – tider och biljetter

Bo Kaspers Orkester spelar två kvällar på Sara kulturhus i Skellefteå, torsdag 19 och...

liknande artiklar

Wahlgrens värld 19 november – Theos drömdag i Paris

Wahlgrens värld visas på Kanal 5 torsdagen den 19 november 2026 klockan 20.00. I...

Uriah Heep i Örebro 19 november – tider och förband

Uriah Heep spelar på Conventum Kongress i Örebro torsdagen den 19 november 2026. Förbandet...

Macy Gray i Malmö den 19 november 2026 – tider, biljetter och låtar

Macy Gray spelar på Slagthusets Teater i Malmö torsdagen den 19 november 2026. Konserten...