Rymdbasen Esrange utanför Kiruna vill bli en del av EU:s nya satellitnät IRIS². Sverige ser möjligheter för anläggningen att bidra med både satellituppskjutningar och markstationer. Men även om EU redan har beslutat om nätets utbyggnad finns ännu inget avtal som ger Esrange en roll i projektet.

Intresset för ett svenskt deltagande lyftes när EU:s rymd- och försvarskommissionär Andrius Kubilius besökte Esrange den 6 november tillsammans med försvarsminister Pål Jonson.

Under besöket presenterades anläggningens möjligheter att skjuta upp satelliter och hantera kommunikation med dem från marken.

Enligt SVT uppgav Pål Jonson att Esranges ägare SSC Space hade framfört önskemål om att få medverka i IRIS². Regeringen är positiv till en större europeisk roll för den svenska rymdbasen.

Det innebär däremot inte att Esrange har fått någon beställning. För att förstå vad som kan bli aktuellt behöver man skilja mellan tre saker: att skjuta upp satelliter, att driva markstationer och att kontrollera själva satellitnätet.

Vilken roll kan Esrange få i IRIS²?

Esrange har två verksamheter som är särskilt intressanta för ett stort europeiskt satellitprojekt.

Den ena är möjligheten att skjuta upp satelliter från Sverige. SSC bygger ut anläggningen för att kunna erbjuda uppskjutningar till bland annat polära och solsynkrona omloppsbanor.

Den andra är markstationsverksamheten. Esrange har redan antenner och tekniska system som används för att kommunicera med satelliter, ta emot data och stödja satellitoperationer.

Det kan göra den svenska anläggningen relevant även om inga IRIS²-satelliter skulle skjutas upp därifrån.

Tre möjliga funktioner – olika förutsättningar

Funktion	Vad som är känt
Satellituppskjutningar	Esrange bygger kapacitet för detta, men ingen IRIS²-uppskjutning är beställd från anläggningen.
Markstationer	Esrange har befintliga antenner och kommunikationstjänster som skulle kunna vara relevanta. Inget IRIS²-uppdrag är bekräftat.
Centrala kontrollcenter	EU har redan valt anläggningar i Frankrike, Italien och Luxemburg. Esrange ingår inte bland dessa.

Just den sista punkten är viktig. EU fattade redan 2024 beslut om att placera nätets tre centrala kontrollcenter i Toulouse, Fucino och Bettembourg.

Att Esrange vill medverka betyder därför inte att Sverige konkurrerar om att ta över någon av dessa funktioner. Det kan i stället handla om att leverera kompletterande tjänster till projektet.

Esranges geografiska läge kan vara en fördel

Esrange ligger långt norrut, cirka fyra mil utanför Kiruna.

Placeringen är användbar för kommunikation med satelliter som passerar över polarområdena. Sådana satelliter kan få återkommande kontakt med markstationen när de rör sig runt jorden.

Det är en redan etablerad del av SSC:s verksamhet.

Samtidigt ska IRIS² använda satelliter i flera olika omloppsbanor. Esranges geografiska fördelar innebär därför inte automatiskt att anläggningen passar för alla delar av nätet.

Vilka tjänster SSC faktiskt skulle kunna leverera beror på de tekniska krav som ställs och hur projektets leverantörer väljer att organisera verksamheten.

Vad är IRIS² och varför bygger EU nätet?

IRIS² är EU:s stora satsning på ett eget nät för säker satellitkommunikation.

Förkortningen står för Infrastructure for Resilience, Interconnectivity and Security by Satellite.

Syftet är att Europa ska få bättre kontroll över kommunikation som är viktig för myndigheter, försvar och samhällsviktig verksamhet.

Satellitkommunikation kan fungera även när markbaserade kommunikationssystem är skadade, överbelastade eller saknas helt.

Det gör tekniken användbar vid exempelvis stora samhällsstörningar, naturkatastrofer och militära kriser.

Nätet ska också kunna erbjuda kommersiella tjänster, bland annat uppkoppling i områden där vanlig kommunikationsinfrastruktur är otillräcklig.

348 satelliter ska ingå i nätet

Enligt EU-kommissionens uppdaterade plan från augusti 2026 ska IRIS² bestå av totalt 348 satelliter.

Av dessa planeras 330 för låg omloppsbana runt jorden och 18 för medelhög omloppsbana.

De första uppskjutningarna planeras till 2029, medan tjänsterna väntas börja införas under 2030.

Tidsplanen kan fortfarande förändras när satelliterna och infrastrukturen byggs.

I EU-kommissionens uppdaterade plan för IRIS² beskrivs hur projektet ska genomföras och vilka delar som ingår.

EU vill minska beroendet av andra länder

IRIS² är också en säkerhetspolitisk satsning.

Europa är i dag beroende av satellittjänster och rymdinfrastruktur som delvis kontrolleras av företag och aktörer utanför EU.

Det amerikanska satellitnätet Starlink är ett tydligt exempel på hur viktig kommersiell satellitkommunikation har blivit.

IRIS² ska minska sådana beroenden genom att EU får tillgång till ett nät där säkerhet, tillgänglighet och europeisk kontroll är centrala krav.

Det handlar däremot inte om att bygga en direkt kopia av Starlink.

IRIS² har ett särskilt fokus på skyddad kommunikation för offentlig verksamhet och strategiskt viktiga användare, samtidigt som det ska finnas kommersiella tjänster.

Frågan ingår i ett större arbete med Europas beroende av SpaceX och amerikansk rymdteknik.

Esrange har redan två satellituppskjutningar på väg

Även om Esrange ännu inte fått något uppdrag inom IRIS² pågår en konkret utbyggnad av den svenska uppskjutningsförmågan.

Den 9 september 2026 meddelade SSC och amerikanska Firefly Aerospace att de hade tecknat avtal om två uppskjutningar med raketen Alpha från Esrange.

Uppskjutningarna är planerade till 2028.

SSC har säkrat hela lastkapaciteten och avser att använda den för att erbjuda uppskjutningsmöjligheter till säkerhetsrelaterade och kommersiella kunder.

Det innebär att Esrange redan har två kontrakterade satellituppskjutningar med sikte på 2028.

Men dessa ska inte förväxlas med IRIS².

Det finns inget offentliggjort besked om att någon av de två uppskjutningarna ska genomföras på uppdrag av EU:s satellitnät.

Svenska försvaret har också investerat i Esrange

Under våren 2026 tecknade SSC dessutom ett avtal med Försvarets materielverk, FMV, värt 209 miljoner kronor.

Avtalet gäller uppbyggnaden av en svensk militär satellituppskjutningsförmåga.

Det är en separat satsning från IRIS², men visar varför Esrange blivit mer intressant i diskussionen om Europas rymd- och försvarskapacitet.

Sverige arbetar alltså redan med att kunna skjuta upp satelliter från eget territorium. Den kapaciteten skulle på sikt kunna användas även i europeiska samarbeten.

Att infrastrukturen utvecklas betyder dock inte att framtida EU-kontrakt är säkrade.

Vem bestämmer om Esrange får vara med?

IRIS² är inte längre enbart en politisk idé.

EU har redan gått vidare med genomförandet och lagt huvudansvaret för satellitnätet hos SpaceRISE, ett konsortium med satellitoperatörerna SES, Eutelsat och Hispasat.

Hispasat har en central roll i arbetet med nätets marksegment.

Det innebär att en eventuell medverkan från SSC måste passa in i ett projekt där flera stora leverantörsroller redan är fördelade.

Att svenska och europeiska politiker är positiva till Esrange innebär inte i sig att anläggningen får ett uppdrag.

Det återstår bland annat att avgöra:

• Vilka satellituppskjutningar eller markstationstjänster som behöver upphandlas.
• Om Esranges kapacitet uppfyller projektets tekniska och säkerhetsmässiga krav.
• Vilken roll SSC i så fall skulle få som leverantör eller samarbetspartner.
• När ett eventuellt avtal skulle kunna ingås.

Det finns ännu inget offentliggjort IRIS²-kontrakt för Esrange och inte heller något bekräftat kontraktsvärde.

När kan Esrange bli en del av satellitnätet?

Någon tidplan för ett eventuellt svenskt deltagande har inte presenterats.

De första uppskjutningarna inom IRIS² planeras till 2029, och EU räknar med att tjänster börjar införas under 2030.

Det betyder inte att Esrange måste vänta till dess. Markinfrastruktur och olika stödtjänster behöver förberedas innan ett satellitnät tas i drift.

Men det finns inte heller något beslut som säger att Esrange kommer att användas under uppbyggnaden.

Det som hittills har hänt är att SSC har presenterat sina möjligheter och uttryckt intresse för att delta.

För Sverige skulle ett framtida uppdrag kunna stärka Esranges ställning som europeisk rymdbas och ge SSC ytterligare verksamhet inom ett långsiktigt EU-projekt.

Skillnaden mot den verksamhet som redan är kontrakterad är tydlig: Uppskjutningarna med Firefly har avtal och en planerad tidsram. Esranges deltagande i IRIS² är fortfarande en möjlighet som kräver nya beslut.