Socialdemokraterna fick 28,02 procent i riksdagsvalet och gjorde sitt svagaste resultat i modern svensk valhistoria. Nu riktar Veronica Palm och S-studenters ordförande Elfva Barrio öppen kritik mot valstrategin. Kritiken träffar dessutom en fråga som partiet självt pekade ut efter valet 2022: risken med att lägga för stor kraft på motståndaren i stället för den egna politiken.

Socialdemokraterna fick 99 mandat i riksdagsvalet 2026, åtta färre än 2022. Partiet backade från 30,33 till 28,02 procent.

Det fastställda resultatet framgår av Valmyndighetens slutliga sammanställning av riksdagsvalet 2026.

Resultatet ligger också under Socialdemokraternas 28,5 procent i valet 1911 och är därmed det lägsta i SCB:s historiska riksdagsserie.

Palm kritiserar fokuset på Magdalena Andersson

Den tidigare riksdagsledamoten Veronica Palm är en av dem som nu öppet ifrågasätter hur Socialdemokraterna drev valrörelsen.

Kritiken gäller bland annat det starka fokuset på Magdalena Andersson som person och kampanjen mot ett regeringsalternativ där Sverigedemokraterna skulle få ministerposter.

Palm menar att partiets egen politik därmed fick för liten plats.

S-studenters ordförande Elfva Barrio framför en liknande kritik. Hennes invändning är att Socialdemokraterna inte kan bygga strategin på att försöka locka över missnöjda borgerliga väljare, utan måste få fler att aktivt välja den socialdemokratiska politiken.

Det är en viktig skillnad. Kritiken handlar alltså inte bara om resultatet på 28,02 procent, utan om vilken typ av valrörelse som ska kunna ge partiet ett starkare eget mandat nästa gång.

S varnade själv för problemet efter valet 2022

Det som gör eftervalsdebatten särskilt intressant är Socialdemokraternas egen analys efter valet 2022.

Den analysen gav inte ett entydigt underkännande av personfokuset. Tvärtom ansåg partiet då att Magdalena Anderssons höga förtroende hade varit en styrka och bidragit till att Socialdemokraterna ökade i valet.

Men analysen pekade samtidigt på ett annat problem: valstrategin behövde fyllas med mer politiskt innehåll och större konkretion.

Partiet granskade också sin slutspurt mot Sverigedemokraterna. Bedömningen var att den hårdare konflikten sannolikt hade lockat vissa väljare, men att den samtidigt kunde ha försvårat mobiliseringen i delar av de traditionella socialdemokratiska väljargrupperna.

En av slutsatserna var att motståndarnas impopularitet inte räcker som långsiktig strategi. Socialdemokraterna måste få väljare att stödja den egna politiken.

Fyra år senare ligger just den frågan mitt i den nya interna kritiken.

Kampanjen 2026 gjorde regeringsfrågan central

Under slutspurten inför valet 2026 gjorde Socialdemokraterna regeringsalternativen till en tydlig del av kampanjen.

Partiet beskrev valet som ett val mellan Magdalena Andersson och en regering där Sverigedemokraterna kunde få tolv ministerposter.

Det betyder inte att Socialdemokraterna saknade egna politiska förslag under valrörelsen. Men den interna debatten efter valet handlar om proportionerna: hur mycket av väljarnas uppmärksamhet lades på den egna politiken och hur mycket lades på Magdalena Andersson, SD och risken för en ny Tidöregering?

Valresultatet har gjort den diskussionen svårare att undvika.

Även bland LO-medlemmar minskade stödet för Socialdemokraterna enligt SVT:s vallokalsundersökning, från 42,4 procent 2022 till preliminärt 38,7 procent 2026.

Det går inte att slå fast att valstrategin orsakade den nedgången. Men siffran är relevant eftersom partiets egen analys efter 2022 redan pekade på mobiliseringen bland LO-väljare som ett område där en alltför motståndarfokuserad slutspurt kunde innebära problem.

Ygeman: Huvudmålet var att byta regering

Från partiledningens sida har Anders Ygeman betonat ett annat perspektiv på valresultatet.

Hans linje är att Socialdemokraternas viktigaste mål var att få bort Ulf Kristerssons regering. Även om S självt tappade mandat gick andra oppositionspartier framåt och den samlade mandatbilden förändrades.

Ygeman har samtidigt sagt att valrörelsen ska utvärderas ordentligt när regeringsbildningen har kommit längre.

Det innebär att partiledningen hittills inte har avfärdat kritiken, men inte heller accepterat bilden att kampanjstrategin redan kan dömas ut.

Det finns därmed två parallella sätt att läsa valet inom S. Kritikerna utgår från partiets eget historiskt svaga resultat. Partiledningen pekar också på utfallet för hela det parlamentariska regeringsalternativet.

Kritiken kommer mitt under regeringsbildningen

Tidpunkten gör den interna debatten extra känslig.

S, V, MP och C har tillsammans 176 mandat efter valet. M, SD, KD och L har 173.

Det betyder inte att de fyra oppositionspartierna automatiskt utgör ett färdigt regeringsunderlag. Förhandlingarna om vem som kan tolerera vilken regering är fortfarande avgörande.

Magdalena Andersson återupptar den 5 oktober sitt sonderingsuppdrag och ska rapportera tillbaka till talmannen Andreas Norlén senast den 12 oktober. Hurbra har tidigare gått igenom Magdalena Anderssons nya sonderingsuppdrag och mandatläget.

En statsminister behöver inte få 175 ja-röster i riksdagen. För att stoppas krävs att minst 175 ledamöter röstar nej.

Den interna S-kritiken förändrar därför inte mandatmatematiken i sig. Den centrala frågan i regeringsbildningen är fortfarande vilka partier som kan acceptera eller åtminstone tolerera en Anderssonledd regering.

Relationen mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är en av delarna i det pusslet. Hurbra har också beskrivit S–V-förhandlingarna och konflikten om regeringsunderlaget.

Två olika frågor väntar Socialdemokraterna

På kort sikt försöker Socialdemokraterna få ihop ett regeringsunderlag.

På längre sikt väntar en annan diskussion: varför partiet trots ett gynnsammare mandatläge för oppositionen självt föll till 28,02 procent.

Palm och Barrio har nu gjort den diskussionen offentlig.

Och eftersom flera av invändningarna redan går att känna igen från Socialdemokraternas egen analys efter valet 2022 kommer eftervalsdebatten sannolikt inte bara att handla om enskilda kampanjbeslut.

Den handlar också om vad partiet vill att väljarna främst ska rösta för nästa gång: Magdalena Anderssons ledarskap, motstånd mot Sverigedemokraterna eller en tydligare socialdemokratisk politisk agenda.