Magdalena Andersson får en ny chans att försöka bilda regering. Talmannen Andreas Norlén har gett Socialdemokraternas partiledare ett nytt sonderingsuppdrag som börjar den 5 oktober. Senast den 12 oktober ska hon lämna besked om hur förhandlingarna har gått.
Det nya försöket innebär inte att Andersson redan har säkrat tillräckligt stöd för att bli statsminister. Däremot bedömer talmannen att det parlamentariska läget i grunden är detsamma som efter valet och att Andersson därför fortfarande är den naturliga kandidaten att pröva först.
Om sonderingen avslutas den 12 oktober kan en statsministeromröstning hållas tidigast den 14 oktober.
Därför får Andersson försöka igen
Magdalena Andersson fick sitt första sonderingsuppdrag efter riksdagsvalet, men lämnade tillbaka det den 28 september utan att någon statsministeromröstning hölls.
Sedan dess har talmannen haft nya samtal med riksdagspartierna.
Det som nu gör att Andersson får tillbaka uppdraget är framför allt att mandatläget inte har förändrats. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har tillsammans 176 mandat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har 173.
Men de 176 mandaten betyder inte automatiskt att de fyra partierna är överens om hur en regering ska se ut.
Framför allt finns fortfarande motsättningar mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. V vill ingå i regeringen medan C inte vill sitta i regering tillsammans med V.
Det är den politiska knuten Andersson nu återigen ska försöka lösa.
Andersson behöver inte 175 ja-röster
En vanlig missuppfattning är att Magdalena Andersson måste få stöd av minst 175 ledamöter för att bli statsminister.
Så fungerar inte den svenska regeringsformen.
Sverige har negativ parlamentarism. Det betyder att en statsministerkandidat godkänns så länge färre än 175 ledamöter röstar nej.
Det är alltså antalet nej-röster som avgör.
Om alla 173 ledamöter från M, SD, KD och L röstar nej mot Andersson krävs ytterligare två nej-röster för att stoppa henne.
Ledamöter som lägger ned sina röster hjälper därför i praktiken en statsministerkandidat att bli godkänd, eftersom en nedlagd röst inte räknas som ett nej.
Den som vill läsa mer om reglerna kan se Riksdagens förklaring av hur en regering bildas.
Så ser mandatfördelningen ut
| Block | Mandat |
|---|---|
| S, V, C och MP | 176 |
| M, SD, KD och L | 173 |
Socialdemokraterna har 99 mandat, Vänsterpartiet 30, Centerpartiet 25 och Miljöpartiet 22.
På andra sidan har Moderaterna 70 mandat, Sverigedemokraterna 62, Kristdemokraterna 22 och Liberalerna 19.
Det gör riksdagen mycket jämnt delad.
Samtidigt är regeringsfrågan mer komplicerad än själva mandatmatematiken. De partier som tillsammans har 176 mandat behöver inte bilda samma regering och behöver inte heller rösta ja till samma statsminister. För Andersson räcker det att tillräckligt många avstår från att rösta nej.
Vad händer fram till den 12 oktober?
Det nya sonderingsuppdraget börjar formellt den 5 oktober.
Andersson ska då fortsätta samtalen med de partier vars stöd eller tolerans krävs för att hon ska kunna klara en statsministeromröstning.
Senast den 12 oktober ska hon återkomma till talmannen.
Då finns i huvudsak två möjligheter.
Antingen bedömer Andersson att hon är redo att prövas i riksdagen. Talmannen kan då lägga fram henne som förslag till statsminister.
Eller så anser hon att förhandlingarna fortfarande pågår och begär mer tid. Talmannen avgör då om sonderingsperioden ska förlängas.
Norlén har samtidigt varit tydlig med att den här omgången ska leda fram till en statsministeromröstning.
Tidslinjen efter valet
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 13 september | Riksdagsvalet ger S, V, C och MP 176 mandat och M, SD, KD och L 173 |
| 17 september | Ulf Kristersson begär att bli entledigad som statsminister |
| 18 september | Magdalena Andersson får sitt första sonderingsuppdrag |
| 28 september | Andersson lämnar tillbaka uppdraget utan statsministeromröstning |
| 30 september | Talmannen håller nya partisamtal |
| 2 oktober | Andersson får ett nytt sonderingsuppdrag |
| 5 oktober | Det nya uppdraget börjar |
| 12 oktober | Andersson ska lämna besked |
| Tidigast 14 oktober | Statsministeromröstning kan hållas |
Vad händer om Andersson blir nedröstad?
Det första sonderingsuppdraget räknas inte som ett förbrukat statsministerförslag.
För att ett av talmannens fyra försök ska räknas måste en kandidat faktiskt läggas fram för riksdagen och röstas ned.
Om Magdalena Andersson nu föreslås som statsminister och minst 175 ledamöter röstar nej faller hennes kandidatur.
Talmannen återupptar då samtalen med partierna och försöker hitta en ny kandidat som kan tolereras av riksdagen.
Det behöver inte automatiskt innebära att Moderaternas Ulf Kristersson står näst på tur. Talmannen ska utgå från vilket regeringsalternativ som bedöms ha möjlighet att klara en omröstning.
Om fyra statsministerförslag röstas ned ska extra val hållas inom tre månader.
Fram till dess att en ny regering tillträder fortsätter Ulf Kristerssons regering att styra landet som övergångsregering.
Regeringsfrågan är fortfarande öppen
Anderssons nya sonderingsuppdrag gör processen tydligare, men löser inte de motsättningar som stoppade det första försöket.
Det avgörande blir framför allt om Socialdemokraterna kan hitta en lösning som både Vänsterpartiet och Centerpartiet kan acceptera, även om de inte behöver ingå i samma regering.
För den som vill ha en bredare genomgång av hela processen finns Hurbra-guiden Vem blir statsminister 2026? Så bildas regeringen.
Vi har också gått igenom konflikten mellan S och V i artikeln S och V möts om regeringen – detta är konflikten.
Nästa tydliga hållpunkt är den 12 oktober. Då ska Andersson redovisa om hon anser att det finns tillräckligt parlamentariskt stöd för att gå vidare till en omröstning i riksdagen.