Snarkning är vanligt och betyder inte automatiskt att du har sömnapné. Men om du snarkar regelbundet och samtidigt är tydligt trött eller sömnig på dagen, eller om någon har sett att du gör andningsuppehåll när du sover, finns det skäl att kontakta vårdcentralen. En utredning är ofta enklare än många tror och kan till stor del göras hemma.

Snarkning är inte samma sak som sömnapné

Snarkning uppstår när luftvägarna blir trängre under sömnen och vävnader i svalget börjar vibrera. Det kan låta mycket utan att andningen faktiskt upphör.

Vid obstruktiv sömnapné blir luftvägen däremot så trång att luftflödet minskar kraftigt eller stoppas under kortare perioder. Kroppen reagerar och sömnen störs, ibland många gånger under en enda natt.

Det betyder att två personer kan snarka lika högt men ha helt olika problem. Den ena kan vara utvilad och må bra på dagen. Den andra kan ha upprepade andningsuppehåll och vakna trött trots många timmar i sängen.

När bör du kontakta vårdcentralen?

Det är särskilt klokt att söka vård om snarkningen kombineras med andra tecken på störd sömn.

Det kan handla om att:

• någon har sett att du slutar andas under sömnen
• du vaknar med en känsla av att behöva dra efter luft
• du är påtagligt trött eller sömnig på dagen
• du somnar till under möten, framför tv:n eller i andra stillasittande situationer
• du vaknar ofta under natten
• du inte känner dig utvilad trots att du sovit tillräckligt länge
• du har morgonhuvudvärk eller koncentrationssvårigheter.

Även högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och övervikt kan vägas in när vården bedömer risken för sömnapné. Samtidigt kan sömnapné förekomma även hos personer som inte har dessa riskfaktorer.

Dagsömnighet kan dessutom ha många andra orsaker. Den som ofta känner sig trött trots normala blodvärden kan därför behöva en bredare bedömning där sömnen är en av flera delar.

Särskilt viktigt om du blir sömnig bakom ratten

Om du har svårt att hålla dig vaken när du kör bil ska det tas på allvar.

Uttalad dagsömnighet kan öka olycksrisken, och sömnapné är en av flera möjliga orsaker. Berätta därför tydligt för vården om du har nickat till, fått mikrosömn eller känt att du riskerar att somna under körning eller i ett arbete där hög vakenhet krävs.

Kör inte vidare när du har svårt att hålla dig vaken.

Så börjar en utredning

En sömnapnéutredning börjar ofta på vårdcentralen.

Du får beskriva hur du sover, hur ofta du snarkar och hur du mår under dagen. Läkaren kan bland annat fråga om:

• observerade andningsuppehåll
• uppvaknanden under natten
• morgontrötthet och dagsömnighet
• alkoholvanor
• läkemedel
• nästäppa
• andra sjukdomar.

Det kan vara värdefullt att fråga en partner vad hen faktiskt har sett eller hört under natten. Återkommande tystnad efter kraftig snarkning, följd av ett stort andetag, är exempelvis mer relevant för bedömningen än enbart uppgiften att du snarkar högt.

Vården kan även kontrollera exempelvis blodtryck, vikt, mun, svalg och näsa. I vissa fall tas blodprover för att leta efter andra orsaker till tröttheten. Det finns däremot inget vanligt blodprov som ensamt kan visa om du har sömnapné.

Nattmätningen kan ofta göras hemma

Om symtomen talar för möjlig sömnapné går utredningen vanligtvis vidare med en nattlig andningsregistrering.

Den behöver inte alltid göras på sjukhus. Många får i stället låna hem utrustning och sova i sin egen säng.

Mätningen kan registrera bland annat:

• luftflödet genom näsa och mun
• andningsrörelser
• syremättnaden i blodet
• kroppsläge
• puls.

Syftet är att se om andningen minskar eller upphör återkommande under sömnen och hur kroppen påverkas.

Det kan kännas ovant att sova med sensorer, men undersökningen är inte smärtsam.

Vad betyder resultatet?

Ett vanligt mått är AHI, som beskriver hur många apnéer och hypopnéer som registreras per timme.

Apné innebär ett tydligt andningsstopp medan hypopné innebär att luftflödet minskar kraftigt.

Men ett enskilt tal är inte hela diagnosen. Resultatet måste bedömas tillsammans med symtomen, hur sömnig personen är och den övriga medicinska bilden.

Därför bör värden från appar, smartklockor eller andra konsumentprodukter inte användas för att själv fastställa eller utesluta sömnapné.

Om en hemmätning inte visar något tydligt men symtomen fortfarande ger stark misstanke kan vården i vissa fall gå vidare med ytterligare undersökningar.

Vad kan du göra själv under tiden?

Vanliga sömnvanor kan spela roll för hur man mår, även om de inte behandlar ett eventuellt andningshinder.

Det kan vara klokt att:

• försöka ha regelbundna sovtider
• undvika mycket alkohol sent på kvällen
• behandla uttalad nästäppa på lämpligt sätt
• se om snarkningen blir tydligt värre i vissa sovställningar.

Fler praktiska råd finns i vår guide om hur du kan sova bättre.

Det viktiga är att inte låta egenvård fördröja en bedömning om någon har observerat tydliga andningsuppehåll eller om du är kraftigt sömnig på dagen.

Hur bra fungerar receptfria snarkhjälpmedel?

Det finns många produkter som marknadsförs mot snarkning, exempelvis näsvidgare, plåster, sprejer och olika typer av stöd för hals eller käke.

En del personer kan uppleva att vissa hjälpmedel minskar snarkningen. Det betyder däremot inte att de har visad effekt mot sömnapné.

1177:s information om snarkning beskriver också att det saknas vetenskapliga bevis för effekten av flera receptfria snarkprodukter.

Det ska skiljas från en individuellt anpassad apnébettskena, som är en etablerad medicinsk behandling för vissa personer med konstaterad sömnapné.

Snarkningen är bara en del av bilden

Det avgörande är alltså inte hur högt du snarkar.

Det som gör sömnapné mer misstänkt är framför allt kombinationen av snarkning, observerade andningsuppehåll, störd nattsömn och tydliga besvär under dagen. Då kan en nattlig mätning ge svar på om andningen faktiskt påverkas under sömnen och om vidare behandling behövs.