Nästan alla som använde östrogen via huden i Womnis nya enkät uppgav att de mött läkemedelsbrist under det senaste året. Men siffran går inte att överföra till alla kvinnor med hormonbehandling. Samtidigt visar Läkemedelsverkets aktuella uppgifter att bristen på flera östrogenpreparat fortfarande är omfattande.

96 procent uppgav minst en restnotering

Womnis Klimakterierapport 2026 bygger bland annat på en särskild enkät med 1 596 svarande om hormonbehandling och läkemedelsbrist.

Av deltagarna använde 95 procent receptbelagd hormonbehandling. Bland dem som använde östrogen via huden, till exempel i form av plåster, gel eller spray, uppgav 83 procent att de hade mött restnoteringar flera gånger under det senaste året.

Ytterligare 13 procent svarade att det hade hänt vid något enstaka tillfälle.

Det är dessa två grupper som tillsammans ligger bakom siffran 96 procent.

Problemen stannade inte vid att ett visst preparat saknades. Bland dem som hade drabbats uppgav 66 procent att de behövt leta på flera apotek och 56 procent att de fått byta preparat eller administrationsform.

En femtedel hade behövt vänta på en ny läkartid för att få ett annat recept. Lika många uppgav att de varit helt utan sin behandling under en period.

Siffran gäller inte alla med hormonbehandling

Womnis resultat visar att problemen varit stora bland dem som svarade, men undersökningen kan inte användas för att säga att 96 procent av alla kvinnor med hormonbehandling i Sverige har drabbats.

Urvalet var inte slumpmässigt.

Deltagarna rekryterades bland personer som redan hade kontakt med Womnis plattformar, exempelvis genom självskattningstest eller genom att söka information om klimakteriet. Enkäten presenterades dessutom som en undersökning om läkemedelsbrist.

Det ökar sannolikheten för att personer som själva haft problem med restnoteringar varit mer benägna att svara.

Womni påpekar också själva att undersökningen framför allt beskriver hur personer som drabbats påverkas, snarare än hur vanligt problemet är bland samtliga som använder hormonbehandling.

Det är därför mer korrekt att säga att 96 procent av de svarande med transdermal östrogenbehandling hade mött minst en restnotering än att tala om 96 procent av alla användare.

Bristen är ändå verklig och fortsatt omfattande

Att enkäten inte kan mäta hur vanligt problemet är i hela patientgruppen betyder inte att läkemedelsbristen är överdriven.

Läkemedelsverkets aktuella information visar att flera östrogenläkemedel fortfarande har stora leveransproblem.

Samtliga styrkor av östrogenplåstret Estradot är restanmälda till den 31 december 2026. Delleveranser väntas under perioden, men enligt tillverkarens bedömning kommer de inte att täcka hela efterfrågan.

Även östrogensprayen Lenzetto har begränsad tillgång. Leveranser väntas fortsätta, men även där är mängderna för små för att motsvara hela behovet.

Problemen gäller framför allt vissa former av östrogen som tas upp genom huden. Det innebär inte att all hormonbehandling eller alla östrogenläkemedel är slut.

Den som vill förstå hur restnoteringar kan uppstå mer generellt kan läsa HurBras guide om varför läkemedel tar slut.

Ett byte kan kräva nytt recept och ny bedömning

När ett östrogenplåster inte går att få tag på kan ett alternativ ibland vara gel, spray eller tabletter. I vissa fall kan även ett läkemedel som säljs i ett annat land bli aktuellt genom licens.

Men alternativen är inte automatiskt utbytbara för varje patient.

Valet av hormonbehandling behöver anpassas efter bland annat dos, symtom, övriga sjukdomar och hur behandlingen tas upp i kroppen. Ett preparatbyte kan därför innebära att patienten behöver få ett nytt recept eller göra en ny medicinsk bedömning.

Läkemedelsverket rekommenderar den som inte får tag på sitt ordinerade läkemedel att kontakta vården eller apotek för vägledning om tillgängliga alternativ. Myndighetens aktuella information om östrogenplåster och möjliga alternativ uppdateras när tillgången förändras.

Det är inte lämpligt att själv försöka räkna om doser mellan olika preparat eller byta administrationsform utan medicinsk rådgivning.

Många beskriver oro och återkomna symtom

Womnis enkät visar också hur läkemedelsbristen kan påverka vardagen när en behandling som tidigare fungerat plötsligt blir svår att få tag på.

88 procent av de drabbade uppgav oro eller stress. En tredjedel angav att symtom hade kommit tillbaka eller blivit värre, medan 23 procent uppgav biverkningar efter ett byte av preparat eller dos.

21 procent beskrev dessutom någon form av ekonomisk påverkan.

Siffrorna kan inte användas som nationella förekomsttal, men de pekar på flera praktiska konsekvenser som även den officiella bristsituationen gör relevanta: extra apoteksbesök, nya vårdkontakter och risken för avbrott i en behandling som redan har ställts in för individens behov.

Ökad efterfrågan har bidragit till bristen

Läkemedelsverket har beskrivit en kraftigt ökad efterfrågan på östrogenläkemedel både i Sverige och internationellt.

När efterfrågan stiger snabbare än produktion och leveranser kan ett preparat först bli restnoterat. Patienter flyttas då över till andra alternativ, vilket i sin tur kan öka belastningen även på dessa produkter.

Det kan skapa en kedjeeffekt där bristen flyttar mellan plåster, gel och spray.

Problemet har pågått tillräckligt länge för att regeringen under 2026 gett Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, särskilda uppdrag om tillgången till östrogen.

Myndigheterna har satt in flera åtgärder

Läkemedelsverket har bland annat fått i uppdrag att undersöka möjligheten till nationell tillverkning av lagerberedningar med östrogen som tas upp genom huden.

Myndigheten ska också se över om det går att förenkla byten på apotek och om fler åtgärder kan genomföras tillsammans med andra EU-länder.

Under året har Läkemedelsverket godkänt dispenser för läkemedel med utländsk märkning och hanterat licenser för utländska hormonläkemedel.

TLV har samtidigt godkänt en prishöjning för vissa styrkor av Estradot för att förbättra möjligheten att få leveranser till den svenska marknaden.

Åtgärderna har däremot inte fått bort bristen. Flera centrala preparat är fortfarande restanmälda i oktober 2026.

Regeringen har också utvidgat myndigheternas uppdrag med fokus på bättre information om tillgängliga behandlingsalternativ och en genomgång av tillsynen vid långvariga brister.

Slutredovisningen från det särskilda uppdraget ska lämnas den 30 oktober 2026.

Bristen kan slå olika hårt

När en behandling blir svårare att få tag på drabbas patienter olika.

Den som har möjlighet att ringa flera apotek, resa längre eller snabbt boka en ny vårdkontakt kan ha lättare att hitta ett alternativ. För andra kan samma brist innebära större kostnader, längre behandlingsavbrott eller mer komplicerade byten.

Socialstyrelsens statistik visar samtidigt stora socioekonomiska skillnader i användningen av systemiska östrogener redan innan läkemedelsbristen räknas in.

Det gör frågan större än om en viss förpackning finns på hyllan just den dagen. En långvarig brist kan även påverka kontinuiteten i behandling och förstärka skillnader mellan patienter som har olika möjligheter att hantera nya recept, byten och upprepade apoteksbesök.