Sommarens omfattande skogsbränder i Europa kan redan ha orsakat skador och ekonomiska förluster på motsvarande 171–209 miljarder kronor. Samtidigt har mer än en halv miljon hektar brunnit inom EU. Men den högsta kostnadssiffran är en preliminär uppskattning och omfattar betydligt mer än förstörda hus och skogar.

Den ekonomiska uppskattningen kommer från väderföretaget AccuWeather och publicerades den 5 augusti. Företaget beräknar de samlade skadorna och ekonomiska förlusterna från årets europeiska skogsbränder till mellan 15,6 och 19,1 miljarder euro.

Omräknat med en aktuell eurokurs motsvarar det ungefär 171–209 miljarder svenska kronor.

Det betyder att bränderna enligt den högsta uppskattningen kan ha kostat över 200 miljarder kronor. Men siffran ska inte tolkas som en fastställd slutnota för Europas skogsbränder.

Inte bara förstörd egendom ingår

AccuWeathers beräkning är bredare än en vanlig sammanställning av materiella brandskador.

I uppskattningen ingår bland annat skador på bostäder, företag, fordon, skog, jordbruk och infrastruktur. Men företaget försöker också uppskatta ekonomiska följder som:

• brandbekämpning och räddningsinsatser
• evakueringar och tillfälliga boenden
• sjukvård
• produktionsbortfall och förlorade löner
• störningar för företag och transporter
• minskade turistintäkter
• miljöåterställning
• kort- och långsiktiga hälsoeffekter.

Beloppet är därför inte jämförbart med exempelvis en sammanställning av enbart försäkrade skador.

Det är också en modellberäkning från en kommersiell aktör. Någon fullständig sluträkning av de samhällsekonomiska kostnaderna finns ännu inte, och brandsäsongen pågår fortfarande.

Mer än 500 000 hektar har brunnit i EU

EU:s officiella brandsystem EFFIS visar samtidigt att årets brandsäsong hittills varit ovanligt omfattande.

Till och med den 6 augusti hade 500 852 hektar brunnit inom EU.

Det innebär att den brända arealen hittills under 2026 är omkring 31 procent större än vid samma tidpunkt 2025 och mer än två och en halv gånger det långsiktiga genomsnittet.

2025 blev till slut det värsta året i EFFIS statistikserie med drygt 1,07 miljoner brända hektar.

Det går därför ännu inte att säga att 2026 blir ett nytt rekordår. Däremot ligger årets kurva klart över fjolårets vid samma tidpunkt.

Aktuella uppgifter om brandsäsongen publiceras av EU-kommissionens Joint Research Centre och EFFIS.

Spanien hårdast drabbat

Spanien har varit ett av de tydligaste centrumen för Europas bränder.

EFFIS-data fram till den 5 augusti visar omkring 222 800 brända hektar i Spanien. Det motsvarar nästan hälften av den då registrerade brända arealen inom hela EU.

Flera mycket stora brandkomplex har drabbat centrala och södra delar av landet. Under en period i juli brann omkring 140 000 hektar på bara ett par veckor.

Tiotusentals människor har tvingats lämna sina hem.

Frankrike har också drabbats mycket hårt. Där hade omkring 92 900 hektar brunnit enligt den senaste jämförbara EFFIS-statistiken i researchunderlaget.

En stor del av den franska brandarealen har kommit från Girondeområdet nära Bordeaux, där omfattande evakueringar genomförts.

Portugal och Grekland hör också till de länder som haft allvarliga brandlägen under sommaren.

Kostnaderna sprider sig långt utanför brandområdet

De stora ekonomiska konsekvenserna går att förstå först när effekterna utanför själva brandzonen räknas in.

Evakueringar stoppar verksamheter. Vägar kan stängas. Turister lämnar områden eller avbokar resor. Jordbruksmark och skog förlorar framtida produktionsvärde samtidigt som sjukvård och räddningstjänst belastas.

Även stora evenemang kan påverkas.

Under årets Tour de France behövde säkerhetsresurser omfördelas till branddrabbade områden, något som också påverkade tävlingen. Hurbra har tidigare beskrivit hur Tour de France 2026 påverkades av bränderna.

Det är sådana indirekta konsekvenser som gör att den breda ekonomiska uppskattningen kan bli mångdubbelt större än värdet på den egendom som faktiskt förstörts av lågorna.

Värme och torka ökade brandrisken

Sommaren har på många håll präglats av en problematisk kombination av vegetation, värme och torka.

En relativt nederbördsrik vinter skapade på vissa håll kraftig vegetationstillväxt. När mycket varmt och torrt väder sedan följde torkade växtligheten och blev bränsle för snabbt växande bränder.

World Weather Attribution har under sommaren analyserat brandvädret i centrala Spanien och sydvästra Frankrike.

Forskargruppen kom fram till att brandväder av den observerade svårighetsgraden i centrala Spanien har blivit minst omkring 20 gånger mer sannolikt i dagens varmare klimat. I sydvästra Frankrike bedömdes motsvarande extrema brandförhållanden vara minst dubbelt så sannolika.

Det betyder däremot inte att klimatförändringarna kan pekas ut som orsaken till varje enskild brand.

Själva antändningen kan bero på människor, maskiner, elledningar, blixtnedslag eller andra händelser. Det forskarna kan analysera är framför allt hur sannolika och intensiva de väderförhållanden blivit som gör att en brand kan växa snabbt och bli svår att kontrollera.

EU har skickat resurser över nationsgränserna

Brandläget har också prövat Europas gemensamma räddningskapacitet.

Inför sommaren hade EU bland annat ett tjugotal brandbekämpningsflygplan, helikoptrar och hundratals brandmän tillgängliga genom rescEU och den europeiska civilskyddspoolen.

Under sommaren har resurser flyttats mellan länder när den nationella kapaciteten inte räckt till.

Spanien har fått hjälp med både flyg, helikoptrar och markpersonal. Även Frankrike och Portugal har fått förstärkningar från andra europeiska länder.

Det visar hur geografiskt omfattande brandsäsongen blivit, men också hur kostnaderna sprids långt utanför de områden där skogen faktiskt brinner.

Slutnotan kan bli betydligt större

Det största frågetecknet är vad som händer under resten av augusti och början av hösten.

EFFIS har fortsatt visat mycket hög eller extrem brandrisk i bland annat delar av Spanien, Frankrike och Balkan. Brandsäsongen är alltså inte avslutad.

Därför ska varken de 500 852 brända hektaren eller uppskattningen på 15,6–19,1 miljarder euro betraktas som slutliga siffror.

Redan nu är däremot en sak tydlig: Europas skogsbränder 2026 har utvecklats till betydligt mer än en rad lokala naturkatastrofer. De har blivit en stor europeisk ekonomisk belastning med effekter på bostäder, näringsliv, turism, jordbruk, sjukvård och offentliga räddningsresurser.

Om den högsta uppskattningen håller innebär det en ekonomisk förlust på över 200 miljarder kronor, innan årets brandsäsong ens är över.