HemEkonomiUnionen: Ekonomin växer – men tjänstemannajobben släpar efter

Unionen: Ekonomin växer – men tjänstemannajobben släpar efter

Publicerad

Svensk ekonomi väntas växa med 2,9 procent under 2026 och 2,6 procent under 2027. Men den starkare konjunkturen ger inte samma skjuts åt tjänstemannajobben. Det visar Unionens nya konjunkturrapport, där förbundet varnar för att företagen kan öka produktionen utan att anställa fler tjänstemän.

Unionens rapport, som presenterades den 18 november, beskriver en arbetsmarknad där återhämtningen går i olika takt. Företagen får fler ordrar och ekonomin växer, men efterfrågan på tjänstemän är fortfarande svag.

Förbundet räknar inte med någon samlad ökning av antalet tjänstemannajobb på de undersökta arbetsplatserna under det kommande halvåret. Däremot väntas antalet arbetare öka.

Samtidigt visar rapporten hur artificiell intelligens redan påverkar personalbehovet. Nya specialistroller tillkommer, men vissa företag minskar också bemanningen eller låter bli att ersätta tjänstemän som slutar.

Unionens prognos för svensk ekonomi 2026 och 2027

Unionen har blivit mer optimistiskt om den ekonomiska tillväxten under året.

I vårens konjunkturrapport räknade förbundet med att Sveriges BNP skulle öka med 2,3 procent under 2026. I november har prognosen höjts till 2,9 procent.

För 2027 har bedömningen justerats ned något, från 2,7 till 2,6 procent.

Unionens BNP-prognos Förväntad tillväxt
2026, prognos i maj 2,3 procent
2026, prognos i november 2,9 procent
2027, prognos i maj 2,7 procent
2027, prognos i november 2,6 procent

Det handlar om Unionens prognoser, inte fastställda BNP-resultat för helåren.

Den höjda prognosen för 2026 gör utvecklingen på arbetsmarknaden särskilt intressant. Tillväxtutsikterna har förbättrats, men det har ännu inte resulterat i en motsvarande uppgång i efterfrågan på tjänstemän.

I Unionens presentation av konjunkturrapporten beskrivs risken för en återhämtning där företagens verksamhet växer snabbare än antalet tjänstemannajobb.

Varför leder ekonomisk tillväxt inte automatiskt till fler jobb?

När ekonomin växer ökar normalt företagens möjligheter att sälja varor och tjänster. Det kan skapa behov av fler anställda, men sambandet är inte omedelbart.

Företag kan till en början hantera ökad efterfrågan med den personal de redan har. De kan effektivisera verksamheten, automatisera arbetsuppgifter eller använda befintlig kapacitet bättre.

Efter en ekonomiskt svag period kan det också finnas utrymme att öka produktionen utan att rekrytera. Företag som tidigare har minskat verksamheten behöver inte omedelbart återgå till samma bemanning när orderingången förbättras.

För tjänstemän kan utvecklingen dessutom skilja sig från den för arbetare.

En industriverksamhet som får fler beställningar kan behöva fler personer i produktionen utan att samtidigt utöka personalen inom exempelvis administration, ekonomi eller andra kontorsfunktioner.

Unionens prognos innebär därför inte att företagen har slutat anställa tjänstemän. Vissa verksamheter behöver fortfarande rekrytera, medan andra minskar personalstyrkan eller håller den oförändrad.

Det är den samlade utvecklingen som bedöms bli svag.

AI påverkar redan företagens personalbehov

Ett av de tydligaste resultaten i Unionens undersökning gäller användningen av artificiell intelligens.

I förbundets Branschbarometer uppger 83 procent av de svarande klubbarna att AI har införts på deras arbetsplatser.

Bland klubbarna på företag som infört AI uppger 42 procent att tekniken har påverkat personalbehovet.

Det är inte enbart fråga om att arbetstillfällen försvinner. Undersökningen visar flera olika förändringar.

Förändring kopplad till AI Andel fackklubbar
Nya roller inom AI, data eller IT 24 procent
Uppsägningar på grund av arbetsbrist 13 procent
Tjänster som inte återbesatts Cirka 13 procent

Siffrorna gäller klubbar i företag som infört AI och avser förändringar under de senaste tolv månaderna. Flera svar kunde lämnas.

En del arbetsgivare har alltså skapat nya kvalificerade arbeten samtidigt som andra arbetsuppgifter har minskat eller försvunnit.

Färre jobb utan formella uppsägningar

En särskilt intressant del av undersökningen gäller tjänster som inte återbesätts.

När en anställd går i pension eller säger upp sig behöver arbetsgivaren inte alltid rekrytera en ersättare. Arbetsuppgifterna kan fördelas mellan kvarvarande personal eller delvis automatiseras.

Personalstyrkan minskar då utan att företaget behöver varsla om uppsägningar.

Unionen beskriver detta som ett slags tyst varsel. Det är inte ett formellt arbetsrättsligt varsel, utan förbundets sätt att uppmärksamma hur arbetstillfällen kan försvinna successivt.

Enkäten visar däremot inte att AI ensamt förklarar den svaga efterfrågan på tjänstemän. Företagens ekonomi, tidigare personalförändringar och andra effektiviseringar kan också påverka rekryteringarna.

Det går heller inte att utifrån enkäten slå fast hur många svenska tjänstemannajobb som totalt har försvunnit på grund av AI.

Hur olika yrken kan påverkas av tekniken behandlas närmare i Hurbra:s genomgång av vilka svenska yrken som påverkas mest av AI.

Vilka branscher väntas anställa?

Trots Unionens försiktiga bedömning finns det branscher där arbetsgivarna räknar med att öka antalet anställda.

Konjunkturinstitutets barometer från oktober visar positiva anställningsplaner inom byggverksamhet, tillverkningsindustri, tjänstesektor och handel.

Bransch Anställningsplaner, nettotal
Byggverksamhet +20
Tillverkningsindustri +8
Tjänstesektorn +6
Handel +3

Nettotalen visar skillnaden mellan andelen företag som planerar att öka respektive minska personalstyrkan under de kommande tre månaderna. Ett positivt värde innebär att fler företag väntar sig ökad än minskad bemanning. Siffrorna ska inte läsas som procentuell jobbtillväxt.

Byggverksamheten sticker ut med de mest positiva anställningsplanerna. Även inom industrin finns signaler om ökat personalbehov.

Samtidigt visar Konjunkturinstitutets undersökning att 33 procent av industriföretagen rapporterar brist på tekniska tjänstemän.

Det är en viktig skillnad mot bilden av en generellt svag tjänstemannaarbetsmarknad.

Företagen kan vara försiktiga med breda rekryteringar men samtidigt ha svårt att hitta personer med särskild teknisk kompetens.

Inom tjänstesektorn är anställningsplanerna sammantaget positiva men mer återhållsamma än inom byggverksamheten.

Konjunkturinstitutets uppgifter är en separat undersökning och inte en del av Unionens prognos. De ger däremot en tydligare bild av var efterfrågan på arbetskraft kan finnas.

Arbetslösheten sjunker – men återhämtningen är ojämn

Den nationella arbetsmarknadsstatistiken visar en ljusare utveckling än den som framträder för tjänstemännen i Unionens undersökning.

Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar ökade antalet sysselsatta med 74 000 personer under tredje kvartalet 2026 jämfört med motsvarande kvartal året före.

Arbetsförmedlingens statistik för oktober visar samtidigt att 338 643 personer var inskrivna som arbetslösa. Det var 18 348 färre än ett år tidigare.

Den registrerade arbetslösheten låg på 6,3 procent, den lägsta nivån på tre år.

Siffrorna visar att arbetsmarknaden sammantaget har förbättrats. Men de säger inte att alla yrkesgrupper eller branscher utvecklas lika starkt.

Det är därför ingen motsättning mellan sjunkande arbetslöshet och Unionens varning för tjänstemannajobben.

Den som vill följa utvecklingen närmare kan läsa Hurbra:s genomgång av arbetslösheten i oktober 2026.

Stora skillnader mellan a-kassorna

Unionen redovisar också hur antalet arbetslösa har förändrats inom olika a-kassegrupper sedan juli 2023.

Grupp Förändring till oktober 2026
Privata TCO-förbunds a-kassor +29 procent
Akademikernas a-kassa +52 procent
Utvalda privata LO-förbunds a-kassor +1 procent

Jämförelsen visar att arbetslösheten utvecklats betydligt svagare i de två första grupperna än i den utvalda LO-gruppen.

Det är dock förändringen i antalet arbetslösa sedan juli 2023 som redovisas, inte respektive grupps arbetslöshetsnivå.

Grupperna har dessutom olika sammansättning. Akademikernas a-kassa omfattar exempelvis även personer som arbetar i offentlig sektor.

Siffrorna stärker bilden av en ojämn återhämtning, men är inte ett mått på hur stor andel av alla tjänstemän som är arbetslösa.

Vad betyder utvecklingen för den som söker jobb?

Unionens rapport pekar mot en arbetsmarknad där möjligheterna kan skilja sig kraftigt mellan olika kompetenser och branscher.

Den ekonomiska tillväxten skapar bättre förutsättningar för företagen, men garanterar inte en snabb återhämtning för personer som söker administrativa eller andra tjänstemannajobb.

Samtidigt visar industrins brist på tekniska tjänstemän att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft fortfarande finns.

För arbetssökande blir det därför viktigare att se till den egna yrkesgruppen och branschen än att enbart utgå från den övergripande BNP-prognosen.

För redan anställda kan utvecklingen innebära att arbetsuppgifterna förändras även om själva anställningen består. Unionen lyfter därför behovet av kompetensutveckling och större inflytande för anställda när AI införs på arbetsplatserna.

Förbundet vill också se förbättringar av a-kassan. Det är fackliga förslag som Unionen driver, inte beslutade förändringar till följd av rapporten.

Unionens slutsats: Starkare ekonomi räcker inte

Unionens novemberrapport visar att svensk ekonomi kan vara på väg in i en tydligare återhämtning samtidigt som delar av arbetsmarknaden fortsätter att ha problem.

Jämfört med maj har förbundet höjt sin tillväxtprognos för 2026 med 0,6 procentenheter. Men på de arbetsplatser som omfattas av Branschbarometern väntas ingen samlad ökning av tjänstemannajobben under det närmaste halvåret.

Den avgörande frågan är därför inte bara hur snabbt ekonomin växer, utan hur företagen väljer att möta den ökade efterfrågan.

Fler beställningar kan leda till nyanställningar. Men de kan också hanteras genom högre produktivitet, förändrade arbetsuppgifter och ny teknik.

Unionens undersökning ger en tidig bild av hur detta påverkar tjänstemännen. Om den ekonomiska uppgången på längre sikt leder till fler tjänstemannajobb återstår att se.

Senaste artiklar

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

Kulturfrågan Kontrapunkt 18 november – sista matchen före slutspelet

Kulturfrågan Kontrapunkt avslutar grundomgången onsdagen den 18 november 2026. De regerande mästarna med Axel...

liknande artiklar

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...