Jared Kushners ovanliga direktsamtal med både Hamas och Israels regering har inte lyckats bryta dödläget kring Donald Trumps plan för Gaza. Efter två dagars diplomati står den avgörande konflikten kvar: Israel kräver att Hamas avväpnas innan ett tillbakadragande, medan Hamas kräver att Israel först stoppar attackerna och börjar lämna Gaza.

Kushner träffade Hamasledaren Khalil al-Hayya i Kairo på söndagen och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Jerusalem på måndagen.

Kontakterna är ovanliga eftersom USA normalt inte för direkta samtal med Hamas. Trots det lyckades Kushner inte få de båda sidorna att enas om hur nästa steg i fredsprocessen ska tas.

Planen är fortfarande vid liv, men den viktigaste frågan är fortfarande olöst: vem ska agera först?

Israel kräver full avväpning först

Netanyahus linje efter mötet med Kushner är tydlig.

Israel vill inte dra tillbaka sina styrkor innan Hamas har avväpnats fullständigt och Gaza har demilitariserats. Israel vill dessutom inte att den större återuppbyggnaden av Gaza ska inledas innan avväpningen genomförts.

Det innebär att Hamas i praktiken förväntas lämna ifrån sig sin viktigaste militära makt innan organisationen har fått garantier för ett fullständigt israeliskt tillbakadragande.

För Hamas är det motsatta problemet centralt.

Organisationen kräver att Israel först stoppar sina attacker och börjar uppfylla sina åtaganden om tillbakadragande. Hamas har accepterat den amerikanska färdplanen, men organisationens egen beskrivning av vad som ska hända med vapnen är försiktigare än den israeliska.

Hamas talar om att vapnen ska överföras till den palestinska teknokratiska administration som är tänkt att styra Gaza under övergångsperioden.

Israel talar om fullständig avväpning.

Skillnaden är betydande.

Den publicerade planen säger något annat

Den låsning som blivit tydlig efter Kushners samtal är särskilt viktig eftersom den amerikanska färdplanen ursprungligen bygger på en stegvis modell.

Den 15-punktsfärdplan som presenterades den 30 juli är ett genomförandespår inom Trumps större fredsplan för Gaza.

Enligt den publicerade planen ska Hamas tunga vapen, vapendepåer och tunnlar stegvis tas ur bruk under internationell kontroll.

Samtidigt ska Israel dra tillbaka sina styrkor område för område.

Tanken är alltså att båda sidor ska genomföra sina åtaganden parallellt och att processen ska verifieras internationellt.

Efter Kushners möte med Netanyahu har den offentliga linjen blivit hårdare.

En representant för Trumps Board of Peace har beskrivit utgångspunkten som att någon israelisk omgruppering inte ska ske innan Hamas är fullständigt avväpnat.

Det ligger betydligt närmare Netanyahus krav än formuleringarna i den ursprungliga färdplanen.

Det finns däremot inget besked om att USA formellt har skrivit om planen.

Den officiella 15-punktsfärdplanen för Gaza ligger fortfarande kvar.

Kushner har gjort något mycket ovanligt

Att Kushner över huvud taget sitter ner direkt med Hamasledningen är en viktig del av utvecklingen.

Mötet med Khalil al-Hayya var ett av mycket få kända direkta samtal mellan en högt uppsatt amerikansk representant och Hamas.

Kontakten visar hur hårt Trumpadministrationen försöker driva processen framåt utan att enbart förlita sig på traditionella mellanhänder.

Egypten, Qatar och Turkiet har samtidigt fortsatt centrala roller i kontakterna med Hamas.

Kushners tidigare direkta kontakt med al-Hayya under hösten 2025 följdes av vapenvilan och frigivningen av de återstående israeliska gisslan.

Den här gången har samma metod inte gett något motsvarande genombrott.

Två arbetsgrupper ska försöka föra processen vidare

Samtalen har ändå inte varit helt resultatlösa.

Israel och Board of Peace har beslutat att skapa två nya arbetsgrupper.

Den ena ska arbeta med avväpning och demilitarisering. Den andra ska fokusera på vatten, sanitet och folkhälsa i Gaza.

Det är framför allt den första gruppen som blir avgörande för om planen kan gå vidare.

Förhandlingarna måste där hitta en modell som både kan ge Israel tillräckliga garantier för att Hamas militära kapacitet faktiskt monteras ned och ge Hamas tillräckliga garantier för att Israel samtidigt kommer att lämna området.

Just nu finns ingen sådan överenskommelse.

Israel har fortfarande inte gett något fullständigt ja

Ett annat problem är att Israel ännu inte offentligt har gjort ett tydligt och fullständigt åtagande att följa hela den amerikanska färdplanen.

Frågan har varit central även före Kushners senaste besök.

Hurbra har tidigare skrivit om Trumps försök att få Netanyahu med på Gaza-planen och om Israels tidigare motstånd mot delar av den amerikanska modellen.

Mötet i Jerusalem förändrade inte den grundläggande situationen.

Netanyahu står fast vid kravet på avväpning först.

Det betyder också att Washington ännu inte har fått båda parter att acceptera samma version av hur planen faktiskt ska genomföras.

Valet i Israel kan göra kompromisser svårare

Tidpunkten gör inte situationen enklare.

Israel går till val den 27 oktober.

Större eftergifter om Gaza kan därför bli politiskt mycket svårare för Netanyahu under de kommande månaderna, särskilt om de kan framställas av hans motståndare som att Hamas får något i utbyte innan organisationen har avväpnats.

Det betyder inte att valet ensamt styr Israels beslut.

Men det ökar det politiska priset för kompromisser precis när USA försöker få processen att gå från principer till konkret genomförande.

Trump pressar samtidigt Israel

Donald Trump fortsatte efter Kushners möten att offentligt pressa Israel.

Presidenten sade på måndagen att Israel inte borde genomföra attacker i Gaza just nu och hävdade samtidigt att Hamas håller på att lämna ifrån sig sina vapen.

Det senare ska ses som Trumps beskrivning av utvecklingen.

Det finns ännu inget verifierat besked om att en fullskalig avväpningsprocess faktiskt har startat.

Det är en viktig skillnad eftersom just avväpningen är den fråga som hela nästa fas av planen hänger på.

Vad händer med fredsplanen nu?

Någon offentlig tidpunkt för nästa avgörande förhandlingsrunda finns inte.

Arbetet fortsätter i stället genom de nya arbetsgrupperna, Trumps Board of Peace och de regionala aktörer som har kontakt med Hamas.

Planen har alltså inte kollapsat.

Men Kushners två dagar av direkta samtal visar samtidigt hur svårt nästa steg är.

USA har lyckats få både Israel och Hamas att stanna kvar i samma diplomatiska process. Man har inte lyckats få dem att acceptera samma ordningsföljd.

Israel vill se Hamas avväpnat innan soldaterna lämnar.

Hamas vill se israeliska soldater lämna och attackerna upphöra innan organisationen lämnar ifrån sig sina vapen.

Så länge ingen av sidorna accepterar att ta det första steget är Trumps Gazaplan fortfarande en plan som väntar på att faktiskt börja genomföras.