När bassängsimningen i Paris börjar måndag 10 augusti 2026 har det gått exakt 100 år sedan det första Sim-EM avgjordes. Då vann Arne Borg två av mästerskapets sex simguld. Nu kommer Sarah Sjöström till jubileumsupplagan som den mest medaljerade simmaren i långbane-EM:s historia.
Sim-EM fyller 100 år
Det första europeiska mästerskapet i simning arrangerades i Budapest 1926. Tävlingsprogrammet var litet, endast män fick delta och nästan alla grenar som i dag förknippas med ett stort internationellt simmästerskap saknades.
Hundra år senare är skillnaden enorm.
Paris 2026 innehåller ett omfattande och i huvudsak likvärdigt program för kvinnor och män, flera lagkapper för herrar, damer och mixade lag samt fullt integrerad parasimning. Samtidigt finns en tydlig linje tillbaka till Budapest: mästerskapet avgör fortfarande vilka som är Europas bästa simmare i lång bana.
Den som främst söker tider, svenska deltagare och medaljchanser hittar det i vår stora guide till Sim-EM 2026. Här ligger fokus i stället på hur mästerskapet växte fram och vilka simmare som har format dess historia.
| Budapest 1926 | Paris 2026 |
|---|---|
| Sex bassänggrenar | 43 lopp i det ordinarie bassängprogrammet |
| Endast manliga deltagare | Motsvarande individuella program för kvinnor och män |
| En lagkapp | Herr-, dam- och mixade lagkapper |
| Ingen parasimning | Parasimmare fullt integrerade |
| Sveriges stora namn var Arne Borg | Sveriges stora namn är Sarah Sjöström |
Sim-EM används här som namn på långbanesimningen inom European Aquatics Championships. Kortbane-EM är ett separat mästerskap och ingår inte i den här historiken.
Allt började med sex grenar i Budapest 1926
Vid premiären i Budapest fanns fem individuella simgrenar och en lagkapp:
- 100 meter fritt
- 400 meter fritt
- 1 500 meter fritt
- 100 meter ryggsim
- 200 meter bröstsim
- 4 × 200 meter fritt
Det fanns inga fjärilsgrenar, inga medleylopp, inga rena sprintlopp över 50 meter och inga kvinnliga deltagare i bassängsimningen.
Tyskland vann tre av de sex simgulden. Sverige tog två och värdnationen Ungern ett.
Sverige vann därmed en tredjedel av samtliga simguld vid historiens första EM. Båda togs av samma man.
Arne Borg vann Sveriges två första EM-guld
Arne Borg var redan en av världens främsta simmare när han kom till Budapest. Under premiärmästerskapet vann han både 400 och 1 500 meter fritt.
Han blev dessutom tvåa på 100 meter fritt och simmade i det svenska lag som tog brons på 4 × 200 meter fritt. Fyra av hans starter gav alltså fyra medaljer.
Borg fortsatte sedan i Bologna 1927. Där vann han ytterligare tre individuella EM-guld och lämnade mästerskapets två första upplagor med fem individuella titlar.
Den största prestationen i Bologna kom på 1 500 meter fritt. Borg vann på världsrekordtiden 19.07,2 och blev den förste simmaren i historien att klara distansen på under 20 minuter.
Det gör honom till mer än Sveriges första EM-mästare. Han var en av de personer som satte den tidiga standarden för hela mästerskapet.
När Sim-EM nu firar 100 år är kopplingen till Sverige därför ovanligt tydlig. Sverige fanns inte bara med från början. Landet var en av de första stora medaljnationerna.
Kvinnorna fick tävla redan 1927
Det rena herrmästerskapet blev kortvarigt. Redan vid den andra upplagan, i Bologna 1927, kom kvinnorna in på simprogrammet.
De tävlade i fem grenar:
- 100 meter fritt
- 400 meter fritt
- 100 meter ryggsim
- 200 meter bröstsim
- 4 × 100 meter fritt
Nederländerna vann tre av de fem kvinnliga gulden och etablerade tidigt en tradition som stark europeisk simnation.
Att kvinnorna släpptes in redan 1927 innebar däremot inte att programmen omedelbart blev likvärdiga. Under stora delar av mästerskapets historia fanns skillnader i distanser och grenutbud. Vägen mot dagens program tog flera årtionden.
Så växte Sim-EM till dagens mästerskap
Utvecklingen skedde stegvis. Nya simsätt etablerades, längre och kortare distanser lades till och lagkapperna blev fler.
| År och mästerskap | Förändring |
|---|---|
| 1954, Turin | Fjärilsim kom in på EM-programmet |
| 1962, Leipzig | 400 meter medley infördes för kvinnor och män |
| 1987, Strasbourg | 50 meter fritt blev en del av långbane-EM |
| 2008, Eindhoven | Damernas 1 500 meter och herrarnas 800 meter infördes |
| 2014, Berlin | De första mixade lagkapperna avgjordes |
| 2026, Paris | Parasimmare integreras fullt i mästerskapet |
Fjärilsimmet fick en egen plats
Fjärilsim växte fram ur bröstsimmet och blev under 1950-talet ett eget simsätt. Vid EM i Turin 1954 avgjordes fjärilsgrenar för första gången.
Kvinnorna tävlade då på 100 meter och männen på 200 meter. Senare byggdes programmet ut med ytterligare distanser.
Medley gjorde allsidighet till en egen gren
När 400 meter medley infördes för både kvinnor och män i Leipzig 1962 fick mästerskapet ett tydligt test av simmarnas allsidighet.
I medley används samtliga fyra simsätt: fjäril, ryggsim, bröstsim och frisim. Grenarna kom senare att förknippas med några av Europas mest framgångsrika mästerskapssimmare, däribland Gunnar Larsson, László Cseh och Katinka Hosszú.
Sprinten fick sitt renaste lopp
I dag är 50 meter fritt en av de mest uppmärksammade EM-grenarna. Loppet är kort, marginalerna är små och starten kan avgöra nästan allt.
Men grenen fanns inte under mästerskapets första 60 år. Först vid EM i Strasbourg 1987 infördes 50 meter fritt på långbaneprogrammet.
Senare tillkom även 50-meterslopp i ryggsim, bröstsim och fjärilsim. Det skapade fler möjligheter för renodlade sprinters och blev särskilt betydelsefullt för flera svenska medaljgenerationer.
Programmen blev till slut motsvarande
Vid EM i Eindhoven 2008 infördes 1 500 meter fritt för kvinnor och 800 meter fritt för män.
Det innebar att kvinnor och män för första gången fick motsvarande individuella distanser i bassängprogrammet. Förändringen kan verka självklar i dag, men kom 81 år efter att kvinnorna hade gjort sin EM-debut.
Mixade lagkapper skapade en ny typ av lopp
De första mixade lagkapperna avgjordes i Berlin 2014. Italien vann 4 × 100 meter fritt och Storbritannien tog guldet i 4 × 100 meter medley.
Mixlagkapperna förändrade inte bara medaljprogrammet. De gav också länderna nya taktiska frågor att lösa: vilka simmare ska användas, i vilken ordning och hur ska herr- och damsimmarnas styrkor kombineras?
Sveriges största epoker i Sim-EM
Arne Borgs fem individuella guld under de två första mästerskapen är utgångspunkten, men den svenska Sim-EM-historien har fortsatt genom flera tydliga generationer.
Sverige har haft framgångsrika herrsimmare, en stark tradition inom kvinnlig sprint och fjärilsim samt återkommande medaljer i bröstsim och lagkapper.
Inför Paris finns de aktuella namnen och grenarna samlade i guiden till alla svenska deltagare i Sim-EM 2026.
Gunnar Larssons tre guld i Barcelona
Ett av de största svenska mästerskapen kom i Barcelona 1970.
Gunnar Larsson vann:
- 400 meter fritt
- 200 meter medley
- 400 meter medley
Segertiderna på 400 meter fritt och 200 meter medley var dessutom världsrekord.
Tre individuella guld vid samma långbane-EM är en prestation som få svenska simmare har varit i närheten av. Resultaten visade också Larssons bredd. Han kunde vinna både ett långt frisimslopp och två medleydistanser.
Arne Borg hade dominerat frisimmet under 1920-talet. Larsson blev en svensk symbol för den betydligt mer specialiserade och tekniskt utvecklade simningen omkring 45 år senare.
Jönköping 1977 är fortfarande Sveriges enda hemma-EM
Sverige har arrangerat European Aquatics Championships en gång.
Den 14:e upplagan avgjordes i Jönköping 1977. Mästerskapet samlade simningens europeiska elit i Sverige, men något nytt svenskt värdskap har inte följt.
Jönköping har därför en särskild plats i historiken. När Paris 2026 blir det 38:e mästerskapet är 1977 fortfarande det enda året då Europas långbanelit har gjort upp om EM-medaljer på svensk mark.
Den svenska damgenerationen tog över
Under 1990- och 2000-talen blev kvinnliga sprinters, fjärilssimmare och bröstsimmare den tydligaste svenska framgångslinjen.
Therese Alshammar tog 21 långbanemedaljer i EM, varav 10 guld. Hennes långa karriär sträckte sig över flera generationer av konkurrenter och gjorde henne till en av mästerskapets stora profiler.
Anna-Karin Kammerling vann fyra EM-guld och tog dessutom flera medaljer i lagkapp. Hennes styrka på de korta fjärilsdistanserna bidrog till att göra Sverige till en ledande sprintnation.
Emma Igelström vann tre EM-guld. Vid mästerskapet 2002 tog hon bland annat titlarna på både 50 och 100 meter bröstsim.
Jennie Johansson tog sju EM-medaljer och vann 50 meter bröstsim 2016. Louise Hansson och Sophie Hansson har sedan fört den svenska medaljtraditionen vidare inom fjärilsim, bröstsim, medley och lagkapp.
Det är en viktig del av Sveriges historia i mästerskapet. Framgångarna har inte vilat på en enda exceptionell simmare, även om Sarah Sjöström till slut har lyft medaljrekordet till en helt egen nivå.
Sarah Sjöström blev störst genom tiderna
Sarah Sjöströms första långbane-EM kom i Eindhoven 2008.
Hon var 14 år och vann 100 meter fjärilsim. Titeln blev början på en EM-karriär som sträcker sig från tonårsgenombrottet till hundraårsmästerskapet i Paris.
Vid EM i Rom 2022 tog Sjöström fem medaljer och passerade Alexander Popov som den simmare som vunnit flest medaljer i långbane-EM.
Inför Paris 2026 står hon på:
| Medalj | Antal |
|---|---|
| Guld | 17 |
| Silver | 7 |
| Brons | 4 |
| Totalt | 28 |
Det är viktigt att skilja mellan två olika rekord.
Sjöström har flest EM-medaljer totalt. Popov har fortfarande flest EM-guld totalt, med 21 mot Sjöströms 17.
Flera av Sjöströms titlar har dessutom kommit i långa segersviter. Hon vann 100 meter fritt vid fyra raka mästerskap från 2012 till 2018. Under samma period tog hon även fyra raka guld på 50 meter fjärilsim.
I Paris är hon anmäld till 50 meter fritt och 50 meter fjärilsim. Hennes fullständiga tävlingsschema finns i guiden med tiderna för Sarah Sjöström i Sim-EM 2026.
Hundraårsbågen är svår att skriva bättre än så:
Arne Borg vann två av sex simguld vid premiären. Hundra år senare kommer en annan svensk till mästerskapet med fler EM-medaljer än någon simmare före henne.
Popov, Peaty, Cseh och de största rekordsviterna
Sim-EM har genom åren haft en särskild roll för Europas största simmare. Ett OS avgörs vart fjärde år och ett VM samlar hela världen. EM har gett europeiska stjärnor möjlighet att bygga längre segersviter och samla medaljer över många mästerskap.
Alexander Popov tog 21 guld
Den ryske sprintern Alexander Popov var länge den mest medaljerade simmaren i EM-historien.
Han tog sammanlagt 26 medaljer, varav 21 guld. Popov dominerade framför allt de korta frisimsloppen och lagkapperna under 1990-talet.
När Sjöström passerade honom i totalt antal medaljer 2022 övertog hon ett rekord som hade stått sig genom flera simgenerationer. Popovs guldrekord återstår däremot att slå.
Adam Peaty vann allt under fyra mästerskap
Adam Peaty skapade en av mästerskapets mest anmärkningsvärda segersviter.
Brittten vann fyra guld vid vart och ett av mästerskapen 2014, 2016, 2018 och Budapest 2020, som på grund av pandemin avgjordes 2021.
Sviten har sammanfattats som 16 lopp och 16 guld.
Peatys dominans kom främst i bröstsim och medleylagkapper. Under perioden var han inte bara Europas främsta bröstsimmare utan den som övriga världen försökte komma ikapp.
László Cseh regerade i medley
Ungerns László Cseh vann 200 meter medley vid fem raka EM mellan 2006 och 2014.
På 400 meter medley tog han också fem raka titlar, från 2004 till 2012.
Att vinna samma gren fem mästerskap i följd kräver mer än en enskild formtopp. Cseh lyckades behålla sin position genom förändrade träningsmetoder, nya konkurrenter och ett årtionde av internationell simning.
Katinka Hosszú följde efter
Katinka Hosszú skapade en motsvarande svit på damernas 200 meter medley. Hon vann grenen fem raka gånger mellan 2010 och 2018.
Tillsammans gjorde Cseh och Hosszú Ungern till den dominerande medleynationen under stora delar av 2000- och 2010-talen.
Alla Sim-EM från 1926 till 2026
Mästerskapet avgjordes först med oregelbundna mellanrum. Kriget skapade ett långt avbrott mellan London 1938 och Monte Carlo 1947.
Under senare årtionden har långbane-EM i huvudsak blivit ett mästerskap som återkommer vartannat år. Vid vissa upplagor har de olika vattensportdisciplinerna arrangerats på skilda platser. Tabellen nedan anger orten för bassängsimningen.
| Period | Mästerskap |
|---|---|
| 1926–1958 | 1926 Budapest, 1927 Bologna, 1931 Paris, 1934 Magdeburg, 1938 London, 1947 Monte Carlo, 1950 Wien, 1954 Turin, 1958 Budapest |
| 1962–1989 | 1962 Leipzig, 1966 Utrecht, 1970 Barcelona, 1974 Wien, 1977 Jönköping, 1981 Split, 1983 Rom, 1985 Sofia, 1987 Strasbourg, 1989 Bonn |
| 1991–2008 | 1991 Aten, 1993 Sheffield, 1995 Wien, 1997 Sevilla, 1999 Istanbul, 2000 Helsingfors, 2002 Berlin, 2004 Madrid, 2006 Budapest, 2008 Eindhoven |
| 2010–2026 | 2010 Budapest, 2012 Debrecen, 2014 Berlin, 2016 London, 2018 Glasgow, 2020/2021 Budapest, 2022 Rom, 2024 Belgrad, 2026 Paris–Saint-Denis |
Budapestmästerskapet 2020 behöll sitt officiella årtal men flyttades fram och avgjordes 2021.
Listan visar också några återkommande huvudstäder i EM-historien. Budapest har varit en särskilt viktig värdort, medan Berlin, Wien, London, Rom och Paris har fått tillbaka mästerskapet efter långa uppehåll.
Paris för samman mästerskapets första och senaste århundrade
Paris arrangerade European Aquatics Championships redan 1931. När mästerskapet återvänder 2026 har det gått 95 år sedan den förra Parisupplagan.
Frankrike har inte heller stått värd sedan Strasbourg 1987.
Bassängsimningen avgörs den 10–16 augusti i Olympic Aquatic Centre i Saint-Denis. Anläggningen byggdes som en del av arvet efter OS i Paris 2024, även om själva OS-simningen avgjordes på en annan arena.
Paris 2026 blir också historiskt genom att parasimmarna för första gången är fullt integrerade i European Aquatics Championships.
För svenska tittare inleds bassängveckan måndag 10 augusti. Det kompletta premiärprogrammet finns i guiden till Sim-EM den 10 augusti 2026, medan kanal och sändningstider finns samlade i vår guide om Sim-EM på TV 2026.
Startlistor och resultat publiceras löpande på den officiella tävlingssidan hos European Aquatics.
En detalj i jubileet är lätt att missa. Mästerskapet fyller 100 år 2026, men det europeiska simförbundet grundades först 1927. Själva tävlingen är alltså ett år äldre än organisationen som i dag arrangerar den.
Vanliga frågor om Sim-EM:s historia
När arrangerades det första Sim-EM?
Det första European Aquatics Championships arrangerades i Budapest 1926. Bassängsimningen bestod av sex grenar och endast män fick delta.
Vem vann Sveriges första EM-guld i simning?
Arne Borg vann Sveriges två första guld vid premiärmästerskapet 1926. Han segrade på 400 och 1 500 meter fritt.
När fick kvinnor tävla i Sim-EM?
Kvinnorna kom in på simprogrammet vid den andra upplagan i Bologna 1927. De tävlade då i fem grenar.
Vem har flest medaljer i Sim-EM?
Sarah Sjöström har flest medaljer i långbane-EM:s historia. Inför Paris 2026 står hon på 28 medaljer: 17 guld, sju silver och fyra brons.
Vem har flest guld i Sim-EM?
Alexander Popov har flest guld totalt med 21. Sarah Sjöström har 17 guld inför Paris 2026.
Har Sim-EM arrangerats i Sverige?
Ja. Jönköping stod värd för European Aquatics Championships 1977. Det är hittills den enda upplagan som har arrangerats i Sverige.
Hur ofta avgörs Sim-EM?
Mästerskapet hade inledningsvis en oregelbunden rytm. I modern tid har långbane-EM i huvudsak arrangerats vartannat år.
Är långbane-EM och kortbane-EM samma tävling?
Nej. Långbane-EM avgörs i en 50-metersbassäng inom European Aquatics Championships. Kortbane-EM avgörs i en 25-metersbassäng och har en separat historik.
Från två av sex guld till medaljrekordet
Sim-EM:s historia började med ett litet herrprogram i Budapest. Det fanns sex simgrenar och Sverige vann två av dem genom Arne Borg.
Sedan dess har kvinnorna kommit in, nya simsätt och distanser införts, programmen blivit motsvarande och mixade lagkapper samt parasimning fått plats.
Samtidigt har Sverige fortsatt att sätta avtryck. Gunnar Larsson vann tre guld och satte två världsrekord i Barcelona. Jönköping tog emot Europas bästa simmare 1977. Therese Alshammar och en hel generation svenska damsimmare byggde en modern medaljtradition.
Sarah Sjöström fullbordade sedan den svenska cirkeln genom att bli den mest medaljerade simmaren i mästerskapets historia.
När hon kliver in i jubileumsupplagan i Paris har det gått ett sekel sedan Arne Borg vann Sveriges första guld. Mycket i simningen har förändrats under de hundra åren. Sveriges plats i Sim-EM:s historia består.