Hushållens konsumtion i Sverige ökade betydligt mer i oktober än vad Statistiska centralbyrån (SCB) först rapporterade. Den 13 november rättade myndigheten sina siffror efter att väderdata saknats i beräkningarna. Månadsökningen justeras från 1,2 till 2,5 procent. Även bostadskonsumtionen visar nu en uppgång i stället för en nedgång.

Så ändrades SCB:s konsumtionssiffror

De ursprungliga uppgifterna publicerades den 11 november. Två dagar senare meddelade SCB att statistiken behövde korrigeras.

Förändringen är tydlig både för hushållens totala konsumtion och för utgifterna inom bostadsområdet.

Den totala månadsökningen har alltså skrivits upp med 1,3 procentenheter. Det betyder att den korrigerade ökningen är mer än dubbelt så stor som den först rapporterade.

Även jämförelsen med samma månad föregående år har förändrats. I stället för en ökning på 3,3 procent visar statistiken nu att konsumtionen steg med 4,3 procent.

När Hurbra rapporterade om oktobersiffrorna den 11 november var det de ursprungliga värdena som gällde. Dessa har nu ersatts av SCB:s korrigerade uppgifter.

Därför behövde statistiken rättas

Enligt SCB berodde felet på att väderdata för den 30 oktober saknades i beräkningen av konsumtionen inom bostadsområdet.

Detta område omfattar bland annat bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen. Väderförhållanden är betydelsefulla för beräkningarna eftersom exempelvis energianvändningen påverkas av temperaturen.

Felet fick därför konsekvenser för mer än en enskild del av statistiken.

I den ursprungliga publiceringen minskade bostadskonsumtionen med 1,9 procent jämfört med september. Efter korrigeringen visar samma område i stället en ökning på 0,8 procent.

Det är en förändring med 2,7 procentenheter, och dessutom ett byte från negativ till positiv utveckling.

Antalet konsumtionsområden med positiv månadsutveckling har samtidigt ökat från sju till åtta av elva.

SCB har publicerat om både statistiknyheten och de berörda månads-, vecko- och dagtabellerna. De nya värdena finns i SCB:s korrigerade konsumtionsstatistik.

Vad betyder rättelsen för svensk ekonomi?

De korrigerade siffrorna ger en starkare bild av hushållens konsumtion under oktober.

Hushållens efterfrågan är viktig för den ekonomiska utvecklingen. När konsumtionen ökar kan det bidra till högre omsättning inom exempelvis handel och tjänster, vilket i sin tur kan stödja den ekonomiska aktiviteten.

En månadsökning på 2,5 procent är därför ett tydligare positivt besked än den tidigare rapporterade ökningen på 1,2 procent.

Samtidigt behöver siffrorna sättas i sammanhang.

SCB:s konsumtionsindikator är preliminär och bygger bland annat på korttransaktioner och andra statistiska underlag. Den ska ge en tidig bild av konsumtionens utveckling, men uppgifterna kan revideras när mer information blir tillgänglig.

Det går heller inte att dra slutsatsen att hushållens ekonomiska framtidstro har förbättrats i motsvarande grad. Under oktober visade Konjunkturinstitutets barometer tvärtom en försämring av hushållens framtidstro.

Konsumtion och framtidsförväntningar mäter olika saker. Hushållen kan öka sina faktiska utgifter under en månad samtidigt som de är försiktiga i sin syn på ekonomin framöver.

Rättelsen förändrar statistiken – inte hushållens beteende

Det är viktigt att skilja mellan en ekonomisk förändring och en statistisk korrigering.

Rättelsen den 13 november innebär inte att hushållen plötsligt började konsumera mer. Den innebär att SCB nu redovisar en annan och enligt myndigheten mer korrekt beräkning av vad som hände under oktober.

Den viktigaste slutsatsen är att hushållens konsumtion utvecklades starkare än vad de första siffrorna visade. Särskilt tydlig är skillnaden inom bostäder, el och bränslen, där en tidigare nedgång har ersatts av en uppgång.

Nästa ordinarie publicering av konsumtionsstatistiken är planerad till den 25 november 2026.