Särkullbarn har normalt rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder dör, även om föräldern var gift. Det skiljer dem från makarnas gemensamma barn, som vanligtvis får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Men ett testamente, reglerna om laglott och den efterlevande makens ekonomiska skydd kan förändra fördelningen.

Här går vi igenom vem som ärver, hur mycket ett särkullbarn kan kräva och vad som händer med arvet, bostaden och den efterlevande makens ekonomi.

Vad är särkullbarn och när får de ut sitt arv?

Ett särkullbarn är ett barn som den avlidne har från en annan relation än den med sin nuvarande make eller maka. Barnet kan exempelvis vara fött i ett tidigare äktenskap eller ett tidigare samboförhållande.

Särkullbarn och gemensamma barn har i grunden samma arvsrätt efter sin förälder. Den stora skillnaden är när de får ut arvet.

När en gift person avlider gäller som huvudregel:

• Särkullbarn får sitt arv direkt. De behöver normalt inte vänta tills styvföräldern dör.
• Gemensamma barn får vänta. Den efterlevande maken ärver normalt deras andelar med fri förfoganderätt.
• Den efterlevande maken har ett särskilt minimiskydd. Basbeloppsregeln kan innebära att särkullbarn inte får ut hela sitt arv omedelbart.

Om den avlidne har både särkullbarn och gemensamma barn ska alltså arvet fördelas på olika sätt, trots att barnens arvslotter efter föräldern är lika stora.

Huvudreglerna finns i ärvdabalken hos Sveriges riksdag, framför allt i tredje och sjunde kapitlet.

Vem ärver om man är gift och har särkullbarn?

För att förstå hur arvet fördelas måste man först veta hur stor den avlidnes kvarlåtenskap är. Den efterlevande makens egendom ska inte automatiskt delas mellan den avlidnes barn.

Först görs en bodelning

När en gift person dör behöver man normalt göra en bodelning innan arvet kan fördelas.

Vid bodelningen räknas makarnas giftorättsgods samman efter avdrag för skulder enligt reglerna i äktenskapsbalken. Nettovärdet delas som huvudregel lika mellan makarnas sidor.

Egendom som är enskild, exempelvis genom äktenskapsförord, ingår normalt inte i bodelningen. Den avlidnes enskilda egendom kan däremot fortfarande ingå i kvarlåtenskapen som barnen ärver.

Det finns också en viktig specialregel vid dödsfall. Den efterlevande maken kan begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods. Det kan få stor betydelse om den efterlevande äger betydligt mer än den avlidne.

Först när bodelningen och skulderna har hanterats går det att avgöra hur mycket som faktiskt ska fördelas som arv.

Exempel: Ett särkullbarn och ett gemensamt barn

Anta att en gift person dör och lämnar efter sig:

• En make eller maka.
• Ett särkullbarn från ett tidigare förhållande.
• Ett gemensamt barn.
• En kvarlåtenskap på 600 000 kronor efter bodelning och skulder.

Det finns inget testamente och basbeloppsregeln påverkar inte fördelningen.

Barnen har då lika stora arvslotter, 300 000 kronor vardera.

Arvinge	Vad händer med arvet?
Särkullbarnet	Får 300 000 kronor direkt.
Gemensamma barnet	Får normalt vänta på sitt arv.
Efterlevande maken	Ärver 300 000 kronor med fri förfoganderätt.

Den efterlevande maken får alltså inte automatiskt hela kvarlåtenskapen när det finns särkullbarn.

Det gemensamma barnet har i stället rätt till efterarv när den efterlevande föräldern avlider. Det innebär inte att exakt 300 000 kronor garanterat kommer att finnas kvar då.

Arvslott och laglott – hur mycket får ett särkullbarn?

Två begrepp är särskilt viktiga när det finns barn från tidigare relationer: arvslott och laglott.

Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som barnet har rätt till enligt lagens vanliga arvsordning.

Laglotten är hälften av arvslotten. Den skyddar bröstarvingar, alltså barn och i vissa fall deras avkomlingar, mot att helt göras arvlösa genom testamente.

Om en avliden förälder lämnar efter sig 600 000 kronor och har ett enda barn ser beräkningen ut så här:

Begrepp	Belopp
Barnets arvslott	600 000 kr
Barnets laglott	300 000 kr

Utan ett testamente som begränsar arvet har särkullbarnet normalt rätt till hela arvslotten direkt.

Om föräldern har testamenterat sin egendom till den efterlevande maken kan barnet i stället kräva att få ut minst laglotten, så långt inte basbeloppsregeln begränsar den omedelbara utbetalningen.

Kan man testamentera bort särkullbarns arv?

En förälder kan skriva ett testamente som ger den efterlevande maken en större del av kvarlåtenskapen.

Men föräldern kan inte genom ett vanligt testamente ta bort barnets rätt till laglott.

Anta att en person med ett enda särkullbarn testamenterar hela sin kvarlåtenskap på 600 000 kronor till sin make. Barnet kan då kräva 300 000 kronor i laglott, förutsatt att basbeloppsregeln inte påverkar.

Resten kan tillfalla maken enligt testamentet.

Det är dock viktigt att barnet själv bevakar sin rätt.

Laglotten måste krävas inom sex månader

Ett särkullbarn som vill få ut sin laglott trots ett testamente måste begära jämkning av testamentet.

Det ska göras inom sex månader från det att barnet har delgetts testamentet.

Om barnet inte begär jämkning inom den tiden kan rätten att göra laglotten gällande mot testamentet gå förlorad.

Det räcker alltså inte alltid att vara barn till den avlidne. Vid ett testamente som inskränker laglotten måste barnet agera inom den lagstadgade tidsfristen.

Basbeloppsregeln – så skyddas den efterlevande maken

Basbeloppsregeln är ett särskilt ekonomiskt skydd för den som blir änka eller änkling.

Regeln innebär att den efterlevande maken har rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom som tillsammans med den egna egendomen efter bodelningen motsvarar fyra prisbasbelopp.

Det handlar alltså inte om att maken alltid får fyra prisbasbelopp ur dödsboet. Det som maken redan äger räknas med.

För 2026 och 2027 gäller följande:

År	Fyra prisbasbelopp
2026	236 800 kr
2027	238 400 kr

Beloppen bygger på prisbasbeloppet 59 200 kronor för 2026 och 59 600 kronor för 2027. Det är beloppet för året då dödsfallet inträffar som är relevant.

Kan basbeloppsregeln gå före särkullbarnets laglott?

Ja. Det är ett viktigt undantag från huvudregeln att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt.

Om den efterlevande maken annars skulle få mindre än fyra prisbasbelopp kan maken få egendom ur kvarlåtenskapen före särkullbarnet.

Det kan innebära att barnets omedelbara arv minskar eller i vissa fall helt skjuts upp.

Räkneexempel: Maken får pengar före särkullbarnet

Anta att en person avlider under 2026 och efterlämnar en make och ett särkullbarn.

Efter bodelningen ser ekonomin ut så här:

• Efterlevande makens egen egendom: 100 000 kronor.
• Den avlidnes kvarlåtenskap: 200 000 kronor.
• Skyddet enligt basbeloppsregeln: 236 800 kronor.

För att komma upp till skyddsbeloppet behöver maken ytterligare 136 800 kronor.

Det beloppet tas ur kvarlåtenskapen.

Fördelning	Belopp
Till efterlevande maken	136 800 kr
Till särkullbarnet direkt	63 200 kr

Trots att barnet är den avlidnes enda bröstarvinge får det alltså inte ut hela arvet omedelbart.

Barnet får i detta exempel rätt till efterarv för den del som den efterlevande maken fått genom basbeloppsregeln.

Efterarv – när kan särkullbarn välja att vänta?

Ett särkullbarn behöver inte alltid ta ut sitt arv direkt.

Barnet kan välja att avstå från sitt omedelbara arv till förmån för den efterlevande maken. Om avståendet görs enligt reglerna i ärvdabalken får barnet i stället rätt till efterarv.

Det betyder att barnet får ut sitt arv när styvföräldern senare avlider.

Det kan exempelvis vara aktuellt när familjens största tillgång är bostaden och ett omedelbart arv skulle göra det svårt för den efterlevande att bo kvar.

Men det finns en ekonomisk skillnad mellan att få pengar direkt och att vänta på ett framtida arv.

Hur mycket blir efterarvet?

Efterarv beräknas normalt som en andel av den efterlevande makens framtida dödsbo.

Det är alltså inte säkert att barnet får exakt samma summa som det ursprungligen avstod från.

Om den efterlevandes ekonomi förändras kan också efterarvets värde förändras. Den efterlevande maken får normalt använda och förbruka egendom som innehas med fri förfoganderätt.

Ett avstående bör dokumenteras tydligt. Det är särskilt viktigt att skilja mellan att skjuta upp arvet med bibehållen efterarvsrätt och att avstå från arvsrätten på ett sätt som får andra följder.

Vad betyder fri förfoganderätt?

När en efterlevande make ärver med fri förfoganderätt får maken i stor utsträckning använda, sälja och förbruka egendomen.

Det är inte samma sak som full äganderätt.

Skillnaden är framför allt att maken inte genom testamente får bestämma över den del som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar.

Det finns också skyddsregler mot vissa gåvor och liknande dispositioner som otillbörligt minskar efterarvingarnas rätt.

Fri förfoganderätt innebär däremot inte att maken måste behålla exakt de pengar, aktier eller föremål som ärvdes.

Det är därför viktigt att förstå att ett framtida efterarv normalt är knutet till en andel av den kvarvarande förmögenheten, inte till en viss summa på ett separat bankkonto.

Vad händer med huset eller bostadsrätten?

Bostaden är ofta den fråga som får störst praktiska konsekvenser när en förälder med särkullbarn dör.

Om en stor del av kvarlåtenskapen består av ett hus eller en bostadsrätt kan det vara svårt att betala ut särkullbarnets arv utan att förändra familjens boendesituation.

Men ett särkullbarns rätt att få ut sitt arv betyder inte automatiskt att huset måste säljas.

Det beror bland annat på:

• Hur bostaden ägs och hur den behandlas i bodelningen.
• Hur mycket pengar och andra tillgångar som finns i dödsboet.
• Om det finns bolån eller andra skulder.
• Om den efterlevande kan lösa ut barnets andel.
• Om det finns testamente eller ett frivilligt avstående från omedelbart arv.

I vissa situationer kan den efterlevande maken behålla bostaden genom att ersätta övriga berättigade ekonomiskt. I andra fall kan en försäljning bli nödvändig.

Bodelningsreglerna kan dessutom ge den efterlevande maken möjlighet att få den gemensamma bostaden på sin lott under vissa förutsättningar.

Den ekonomiska fördelningen måste därför bedömas innan man kan avgöra vad som händer med själva bostaden.

Hur går bouppteckning och arvskifte till med särkullbarn?

När någon avlider behöver dödsboets tillgångar, skulder och arvingar klarläggas.

En bouppteckningsförrättning ska normalt hållas inom tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska sedan lämnas till Skatteverket inom en månad efter förrättningen.

Den registrerade bouppteckningen ligger till grund för den fortsatta hanteringen av dödsboet och arvsfördelningen.

Innan arvet skiftas behöver dödsboets skulder hanteras. Det kan också finnas löpande utgifter för bostad, försäkring och andra åtaganden. Här finns en separat guide om att betala räkningar i ett dödsbo före bouppteckningen.

Om särkullbarnet och den efterlevande maken inte kommer överens

Konflikter kan exempelvis handla om bostadens värde, vilka tillgångar som tillhör dödsboet eller hur ett testamente ska tolkas.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om arvsfördelningen kan en skiftesman utses för att hjälpa till med arvskiftet.

Vi har en särskild genomgång av hur man kan få hjälp av en skiftesman när arvingarna inte kommer överens.

Vid komplicerade familjeförhållanden, större tillgångar eller oenighet om testamente och laglott kan det vara klokt att anlita en jurist med inriktning på arvsrätt.

Vanliga frågor om särkullbarn och arv

Ärver särkullbarn sin styvförälder?

Nej, inte automatiskt. Ett särkullbarn har arvsrätt efter sin egen förälder, men inte enbart på grund av familjerelationen efter styvföräldern.

Barnet kan däremot få efterarv ur styvförälderns dödsbo om det har rätt till efterarv efter sin tidigare avlidna förälder. Styvföräldern kan också välja att testamentera egendom till barnet.

Har särkullbarn större arvsrätt än gemensamma barn?

Nej. Barnen har som huvudregel lika stora arvslotter efter sin förälder.

Skillnaden är att särkullbarn vanligtvis får ut arvet direkt, medan gemensamma barn normalt får vänta tills även den efterlevande föräldern har avlidit.

Kan en efterlevande make ärva allt trots särkullbarn?

Ja, det kan förekomma. Exempelvis kan ett särkullbarn frivilligt avstå från sitt omedelbara arv till förmån för maken. Basbeloppsregeln kan också innebära att hela kvarlåtenskapen tillfaller maken vid det första dödsfallet.

Ett testamente kan däremot normalt inte ensamt ta bort barnets rätt att kräva laglott.

Måste särkullbarn dela arvet med den efterlevande maken?

Inte automatiskt. Först behöver man avgöra vad som är den avlidnes kvarlåtenskap efter bodelning och skulder.

Därefter avgör barnens arvsrätt, eventuellt testamente och basbeloppsregeln hur tillgångarna ska fördelas.

Vad gäller om föräldern var sambo i stället för gift?

Sambor ärver inte varandra automatiskt enligt svensk lag.

Om en sambo avlider kan därför barnen normalt ärva direkt, även när de är gemensamma barn. Ett testamente kan ändra fördelningen, men barnens laglottsrätt finns kvar.

Sambolagens regler om bodelning kan samtidigt påverka vilka tillgångar som tillhör dödsboet. Den efterlevande sambon kan också ha rätt till ett särskilt minimiskydd vid bodelning.

Det viktigaste att komma ihåg om särkullbarn och arv

Särkullbarn har normalt rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder dör. Men rätten måste ses tillsammans med bodelningen, ett eventuellt testamente och den efterlevande makens skydd enligt basbeloppsregeln.

En förälder kan genom testamente begränsa barnets arv till laglotten, men barnet måste då begära jämkning inom sex månader från delgivningen av testamentet.

Särkullbarn kan också välja att avstå från sitt omedelbara arv och i stället få efterarv. Det kan underlätta för den efterlevande maken, men innebär samtidigt att barnets framtida arv påverkas av hur ekonomin utvecklas.

När en familj har både särkullbarn och gemensamma barn är det därför särskilt viktigt att skilja mellan vem som har rätt till arvet, hur stor arvslotten är och när arvet faktiskt ska betalas ut.