När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan en skiftesman hjälpa processen vidare. En enda delägare kan ansöka om att tingsrätten utser en skiftesman. Uppdraget börjar normalt med försök att nå en frivillig lösning. Om det inte går kan skiftesmannen besluta hur arvet ska fördelas genom ett tvångsskifte.
Det viktiga är att skilja en skiftesman från en boutredningsman. Skiftesmannen kommer framför allt in när dödsboet är utrett men delägarna inte kan enas om själva fördelningen. En boutredningsman används när konflikten även gäller hur dödsboet ska förvaltas och avvecklas.
När kan en skiftesman behövas?
Ett arvskifte bygger normalt på att dödsbodelägarna kommer överens. De kan själva bestämma hur egendomen ska fördelas så länge reglerna om bland annat arv och testamente följs.
Problem uppstår ofta när det finns egendom som inte enkelt kan delas upp.
- flera arvingar vill överta samma bostad eller fritidshus
- delägarna inte är överens om värdet på en fastighet
- någon vill behålla viss egendom medan en annan vill sälja den
- delägarna har olika uppfattning om hur tillgångarna ska fördelas
- diskussionerna har låst sig så att något arvskifte inte kan undertecknas.
Då kan en dödsbodelägare vända sig till tingsrätten och begära att en skiftesman utses.
Det krävs inte att de övriga delägarna samtycker till ansökan.
Skiftesman eller boutredningsman – vad är skillnaden?
De två rollerna blandas lätt ihop, men de löser olika problem.
| Om problemet är … | Då är detta normalt aktuellt |
|---|---|
| Delägarna kan inte enas om vem som ska få vad i arvskiftet | Skiftesman |
| Delägarna kan inte enas om hur dödsboet ska förvaltas och avvecklas | Boutredningsman |
| Tvisten gäller exempelvis om ett testamente är giltigt | Frågan kan behöva prövas separat i domstol |
En boutredningsman tar över förvaltningen av dödsboet och kan bland annat sköta betalningar, avveckling av tillgångar och andra åtgärder som behövs för att boet ska bli klart.
En skiftesman arbetar däremot med själva arvskiftet, alltså fördelningen av det som återstår när dödsboet är redo att skiftas.
Har en boutredningsman redan utsetts kan den personen normalt också fungera som skiftesman.
Ett enkelt sätt att tänka är:
Är ni oense om vad dödsboet ska göra? Då kan boutredningsman vara aktuellt.
Är ni främst oense om vem som ska få vad när arvet delas? Då är skiftesman den mer träffsäkra åtgärden.
Dödsboet måste vara redo att skiftas
En skiftesman ersätter inte de tidigare momenten efter ett dödsfall.
Innan arvskiftet genomförs behöver dödsboets ekonomi normalt vara utredd. Bouppteckningen ska vara gjord och kända skulder behöver vara betalda eller hanterade på annat sätt.
Om boet fortfarande kräver omfattande utredning, försäljningar eller andra förvaltningsåtgärder kan problemet därför ligga ett steg tidigare än själva arvskiftet.
Det är en av anledningarna till att det är viktigt att identifiera vad delägarna faktiskt är oense om innan någon ansökan görs.
Så arbetar en skiftesman
När tingsrätten har utsett en skiftesman får personen i uppdrag att föra arvskiftet framåt.
Först försöker skiftesmannen nå en överenskommelse
Att en skiftesman utses betyder inte att någon omedelbart bestämmer över delägarnas huvuden.
Skiftesmannen ska i första hand försöka få delägarna att komma överens frivilligt.
Det kan exempelvis innebära att olika fördelningar diskuteras, att värderingar tas fram eller att delägarna får tydligare besked om vilka praktiska alternativ som finns.
Det kan vara tillräckligt för att lösa en konflikt som tidigare har fastnat.
Om ni fortfarande inte kan enas
Om en frivillig uppgörelse inte går att nå kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte.
Det innebär att skiftesmannen bestämmer hur egendomen ska fördelas och upprättar en skifteshandling.
Skiftesmannen har alltså betydligt större befogenheter än en vanlig medlare.
Samtidigt betyder det inte att alla typer av arvstvister kan avgöras inom skiftesmannens uppdrag. Frågor som exempelvis gäller ett testamentes giltighet kan behöva prövas separat.
Ni kan fortfarande komma överens
En av de mest praktiska aspekterna med en skiftesman är att möjligheten till frivillig uppgörelse finns kvar.
Det kan därför löna sig att försöka minska konflikten till de frågor som faktiskt återstår.
Om bråket exempelvis gäller ett fritidshus kan det vara stor skillnad mellan följande frågor:
- vilket värde huset ska ha i arvskiftet
- vem som ska få huset
- om huset ska säljas
- hur övriga delägare ska kompenseras om en person övertar det.
När de frågorna blandas ihop kan hela arvskiftet kännas låst trots att delägarna egentligen är överens om mycket annat.
Aktuella värderingar och tydliga beräkningar kan därför göra stor skillnad.
Det kan också vara möjligt att lösa fördelningen genom att en delägare får viss egendom medan en annan får mer pengar eller andra tillgångar.
Ju mindre arbete skiftesmannen behöver lägga på konflikten, desto mindre risk finns det också för att kostnaderna växer.
Vad kostar en skiftesman?
Ansökningsavgiften till tingsrätten är 900 kronor.
Utöver den avgiften tillkommer skiftesmannens arvode och ersättning för utgifter.
Någon fast nationell prislista för skiftesmannens arbete finns inte. Kostnaden beror bland annat på hur omfattande dödsboet är, hur svår konflikten är och hur mycket arbete som krävs.
Arvodet betalas normalt av dödsboet.
Det innebär i praktiken att kostnaden minskar den egendom som senare kan delas mellan delägarna.
Det är därför klokt att inte se en skiftesman som en kostnadsfri lösning bara för att det är domstolen som utser personen.
Om en viss jurist föreslås kan det vara värdefullt att i förväg försöka få klarhet i timpris och hur debiteringen sker.
Boutredningsman har en annan kostnadsrisk
Även en ansökan om boutredningsman kostar 900 kronor.
Boutredningsmannen har rätt till skäligt arvode och ersättning för sina kostnader ur dödsboet.
Här finns dock en viktig skillnad.
Om dödsboets tillgångar inte räcker för att betala boutredningsmannen kan den eller de som ansökte om boutredningsman bli skyldiga att betala återstoden.
Det gör det extra viktigt att inte använda boutredningsman när problemet egentligen bara handlar om ett låst arvskifte.
Om någon inte accepterar tvångsskiftet
Den som är missnöjd med ett tvångsskifte kan få frågan prövad av domstol.
En dödsbodelägare som vill angripa skiftet måste väcka talan mot de andra delägarna.
Tidsfristen är kort: fyra veckor från det att skifteshandlingen delgavs.
Den som missar tidsfristen kan förlora möjligheten att angripa skiftet på det sättet.
Det ska inte blandas ihop med exempelvis klander av testamente, där andra regler och tidsfrister gäller.
Så ansöker du om skiftesman
Ansökan lämnas till behörig tingsrätt.
I ansökan behöver det bland annat framgå vem som ansöker, vem den avlidne var och vilka som är dödsbodelägare.
Registrerad bouppteckning ska normalt skickas med om den finns, och tingsrätten behöver också få information om eventuellt testamente.
Det går att föreslå en viss person som skiftesman, men det är inget krav. Tingsrätten kan själv utse en lämplig person.
De övriga dödsbodelägarna får normalt möjlighet att yttra sig innan beslut fattas.
Mer information om både skiftesman, boutredningsman och arvskifte finns hos Sveriges Domstolar.