Saab visar för första gången en fullskalig modell av sitt nya obemannade stridsflyg A3 i Linköping. Det som visas är inte ett flygfärdigt plan, men bakom modellen finns ett verkligt utvecklingsprogram där den första flygande demonstratorn redan byggs.

Besökarna på Flygdagarna 2026 i Linköping kan se hur Saab tänker sig en framtida obemannad stridsplattform. A3 har en stjärtlös dubbeldeltaform och är byggd i full skala, men modellen på Malmen ska inte lyfta.

Det är i stället flygplanen A1 och A2 som ska prova tekniken i luften. A1 är under konstruktion och Saab räknar med en första flygning inom ungefär 15 månader.

A3 är modellen som Saab visar

Saab kallar den tänkta plattformen för Autonomous Collaborative Platform, ACP. Internationellt används även uttryck som collaborative combat aircraft och ”loyal wingman” för obemannade stridsflyg som arbetar tillsammans med bemannade jaktplan.

A3 är tänkt som ett avancerat stridsflyg, inte som en liten eller billig engångsdrönare. Saab vill kunna kombinera överljudsfart med låg radarsignatur och intern plats för bränsle och vapen.

De möjliga uppdragen omfattar luftstrid, elektronisk krigföring, bekämpning av fientligt luftförsvar och precisionsanfall långt inne i ett motståndarkontrollerat område. Det obemannade planet ska kunna ta risker som annars skulle utsätta både en pilot och ett dyrt bemannat stridsflyg för fara.

Men A3 är fortfarande ett koncept. Sverige har inte beställt planet och Saab har inget utvecklingskontrakt för att göra modellen till en färdig produkt.

A1 ska bli det första flygande planet

Utvecklingen sker inom Konceptprogram Framtida Stridsflygsystem, KFS, och myndigheternas bredare arbete Vägval stridsflyg. Programmet ska ge Sverige kunskap och beslutsunderlag inför frågan om hur stridsflygförmågan ska se ut efter 2040.

Saab fick 2025 en order från Försvarets materielverk värd omkring 2,6 miljarder kronor. Den omfattar studier av både bemannade och obemannade lösningar, teknikutveckling och demonstratorer. Enligt FMV:s beskrivning av programmet ingår även de första flygningarna i demonstratorarbetet.

A1 är den första obemannade flygande demonstratorn. Den ska använda GE F414, samma motortyp som sitter i Gripen E/F, och kunna flyga i överljudsfart. Huvuduppgiften är att visa att Saab snabbt kan utveckla och flyga en plattform med låg radarsignatur.

Det finns plats för en intern vapenlucka i A1, men den första demonstratorn ska inte användas för vapenfällning. Den uppgiften ligger längre fram.

A2 blir nästa steg och ska bland annat användas för att prova nya material, sensorer och intern vapenintegration. Utseendet är inte låst och A2 väntas inte bli identiskt med vare sig A1 eller modellen A3.

Skillnaden mellan de tre är därför viktig: A1 byggs för att flyga och bevisa grundläggande teknik, A2 ska föra testerna vidare och A3 visar hur ett framtida operativt system skulle kunna se ut.

Så ska det obemannade stridsflyget arbeta med Gripen

Saab ser inte framför sig att en Gripenpilot sitter och fjärrstyr varje rörelse hos ett obemannat plan. Piloten ska fungera mer som taktisk uppdragsledare och ange mål och uppgifter på en övergripande nivå. De autonoma systemen sköter sedan en större del av genomförandet.

Ett obemannat stridsflyg kan flyga närmare fientliga sensorer och luftvärn, samla in information eller använda egna vapen. Gripen kan samtidigt ligga längre bort och utnyttja informationen från den obemannade plattformen.

Även Saabs ledningsflygplan GlobalEye kan få en roll. GlobalEye ger den större lägesbilden, Gripen leder uppdraget taktiskt och de obemannade planen ökar formationens räckvidd, sensortäckning och vapenverkan.

Gripenkopplingen finns också i själva tekniken. A1 får samma motor som Gripen E/F, vilket ger Saab tillgång till befintlig erfarenhet, reservdelar och underhållskunnande. Saab vill dessutom bygga vidare på Gripen E:s programvarudrivna arkitektur och erfarenheterna av AI, sensorer och snabba systemuppdateringar.

Det betyder däremot inte att A3 säkert får samma motor. Saab undersöker fortfarande olika alternativ för ett eventuellt operativt flygplan.

Ska A3 ersätta Gripen?

Nej, inte enligt något beslut som är fattat i dag. A3 presenteras först och främst som ett framtida komplement till Gripen E.

Arbetet kan samtidigt påverka det stridsflygssystem som en dag ska följa efter Gripen. Mycket av tekniken kring autonomi, sensorer, nätverk, programvara och tillverkning kan användas oavsett om nästa svenska stridsflyg blir bemannat, obemannat eller en kombination.

Sverige har ännu inte valt om lösningen efter 2040 ska utvecklas nationellt, tas fram med internationella partner eller köpas från ett utländskt program. A1 och A2 ger möjlighet att prova tekniken innan det stora beslutet måste fattas.

Ett operativt A3 kan komma under 2030-talet

Saabs närmaste konkreta mål är att få A1 i luften inom omkring 15 månader. Därefter fortsätter arbetet med de två demonstratorerna enligt företagets färdplan fram till 2030.

Om Sverige eller en annan kund väljer A3-idén kan ett nytt utvecklingskontrakt komma omkring 2030. Saab bedömer då att ett A3 kan flyga tidigt under 2030-talet och nå en första operativ förmåga omkring mitten av decenniet.

Det är en möjlig tidsplan, inte en beslutad leverans. Slutlig konstruktion, kund, pris, antal och produktionsstart saknas fortfarande.

Saab bedömer att livscykelkostnaden för en framtida ACP kan hamna runt en tredjedel av kostnaden för Gripen E. Själva inköpspriset kan bli omkring hälften. Även det är en tidig uppskattning som beror på hur stora krav en kund ställer på sensorer, vapen, räckvidd och överlevnadsförmåga.

Tanken är därför inte en svärm med mängder av billiga drönare. Saab räknar snarare med två eller tre avancerade obemannade stridsflyg för varje Gripen. Innan dess måste A1 och A2 visa att tekniken faktiskt fungerar i luften.