Saab får en ny order värd cirka 2,9 miljarder kronor från Försvarets materielverk för utveckling av framtida svenska stridsflygsystem. Arbetet omfattar både bemannade och obemannade lösningar och ska pågå till 2028, med optioner för ytterligare två år. Men Sverige har ännu inte bestämt vad som faktiskt ska ersätta Gripen.
Den nya beställningen är ännu ett steg mot det som kan bli ett av Sveriges största och mest strategiska industribeslut under de kommande decennierna.
Saab ska utveckla och demonstrera teknik för framtida stridsflyg, men ordern innebär inte att Sverige redan har valt ett nytt flygplan eller fattat beslut om en efterträdare till JAS 39 Gripen.
I stället handlar satsningen i stor utsträckning om att Sverige ska ha flera verkliga alternativ kvar när det slutliga vägvalet närmar sig.
Saab får 2,9 miljarder av FMV
Den nya ordern från Försvarets materielverk, FMV, är värd omkring 2,9 miljarder kronor.
Grundavtalet gäller från 2026 till 2028. Därutöver finns optioner som gör det möjligt att fortsätta arbetet under 2029 och 2030.
| Del | Besked |
|---|---|
| Ordervärde | Cirka 2,9 miljarder kronor |
| Beställare | Försvarets materielverk |
| Grundperiod | 2026–2028 |
| Optioner | 2029–2030 |
| Inriktning | Bemannade och obemannade stridsflygsystem |
| Arbetet omfattar | Studier, teknik och flygande och markbaserade demonstratorer |
Det innebär att utvecklingsarbetet kan löpa rakt in i den period då Sverige väntas fatta de mest avgörande besluten om nästa generations stridsflyg.
Saab beskriver själv uppdraget som ett sätt att minska tekniska risker och samtidigt bevara Sveriges handlingsfrihet.
Det är en central del av satsningen.
Sverige köper ännu inte ett färdigt nytt stridsflygsystem. Staten finansierar kunskap, teknik och praktiska demonstratorer som ska göra det möjligt att senare välja mellan flera olika alternativ.
I Saabs officiella besked om den nya ordern pekar bolaget bland annat ut systemintegration, autonomi, signaturanpassning, framdrivning samt digital utveckling och produktion som viktiga områden.
Det handlar om mer än ett nytt flygplan
Framtidens svenska stridsflyg behöver inte bli en direkt motsvarighet till dagens Gripen.
Utvecklingen internationellt går i stället mot system där flera olika typer av farkoster arbetar tillsammans.
Ett bemannat stridsflygplan kan exempelvis samarbeta med obemannade farkoster som utför farligare uppgifter, stör fientliga system, samlar information eller bär sensorer och vapen.
Det gör att nästa svenska luftstridssystem kan bestå av flera olika plattformar snarare än ett enda nytt flygplan.
Det nya Saab-avtalet omfattar därför både bemannade och obemannade lösningar.
Flygande demonstratorer blir viktiga
En viktig del av arbetet är att utveckla demonstratorer.
Det betyder att tekniken inte bara ska analyseras på papper eller i datormodeller. Delar av den ska också kunna provas i verkligheten.
Flygande demonstratorer kan användas för att testa exempelvis aerodynamik, styrsystem, autonomi och integration mellan olika tekniska lösningar.
Markbaserade demonstratorer kan samtidigt användas för att verifiera mjukvara, sensorer och andra delsystem innan tekniken flygs.
För Sverige innebär det att beslutet om framtidens stridsflyg senare kan bygga på betydligt mer konkret kunskap än rena konceptstudier.
Saab utvecklar redan obemannade stridsflygkoncept
Det obemannade spåret har blivit allt tydligare.
Saab har under 2026 visat upp A3-001, en fullskalig konceptmodell för ett framtida obemannat stridsflygsystem.
Bolaget har beskrivit hur sådana farkoster skulle kunna användas i riskfyllda miljöer och samarbeta med bemannade flygplan.
Bland de tänkbara uppgifterna finns elektronisk krigföring, bekämpning av fientligt luftförsvar och precisionsanfall i områden där hotbilden är för hög för att riskera ett bemannat flygplan.
Saab har också sagt att ambitionen är att flyga obemannade demonstratorer med stridsflygsliknande egenskaper före 2030.
A3 ska däremot inte beskrivas som Sveriges beslutade framtida stridsflyg.
Det är ett koncept och en del av den bredare teknikutvecklingen. Någon operativ beställning av systemet är inte fattad.
Sverige har tre stora alternativ efter Gripen
Sverige befinner sig fortfarande i ett vägval.
Regeringen har pekat ut tre huvudalternativ för framtidens stridsflyg.
| Alternativ | Innebörd |
|---|---|
| Svensk utveckling | Sverige utvecklar ett nytt system nationellt |
| Internationellt samarbete | Sverige går in i ett gemensamt program med andra länder |
| Utländskt köp | Sverige köper ett system som utvecklats utomlands |
Alla tre alternativen innebär stora konsekvenser.
Ett nationellt svenskt projekt skulle ge stor kontroll över teknik, underhåll och framtida uppgraderingar, men också innebära mycket stora utvecklingskostnader.
Ett internationellt samarbete kan sprida kostnaderna och ge tillgång till teknik från andra länder. Samtidigt måste Sverige då dela beslutsmakt och anpassa sig till andra staters prioriteringar.
Att köpa ett redan utvecklat utländskt system kan minska utvecklingsrisken men skapa större beroenden för underhåll, reservdelar, uppgraderingar och framtida modifieringar.
Det är den balansgången som staten nu försöker hålla öppen.
Därför är miljardordern viktig för ett svenskt alternativ
Den nya ordern betyder inte att regeringen har valt Saab.
Men den gör det betydligt lättare att behålla möjligheten att välja Saab och svensk utveckling senare.
Utan löpande investeringar i teknik, ingenjörskompetens, testverksamhet och produktionsförmåga riskerar ett nationellt alternativ att försvinna långt innan det formella beslutet fattas.
Det går inte att lägga avancerad stridsflygkompetens i malpåse under tio år och sedan snabbt starta om den.
Sverige måste därför investera före beslutet om landet vill att egen utveckling ska vara ett realistiskt alternativ när beslutstidpunkten kommer.
Samma kompetens kan också bli viktig om Sverige väljer ett internationellt program.
Ett land som kommer till förhandlingsbordet med egen avancerad teknik och industriell kapacitet har större möjligheter att få en betydande roll än ett land som enbart vill köpa in sig i någon annans projekt.
Gripen ska fortsätta flyga långt efter 2040
Det finns ingen akut teknisk anledning att snabbt ersätta Gripen.
Gripen E har tvärtom nyligen börjat införas i Försvarsmakten och det svenska stridsflygsystemet väntas kunna vara operativt bortom 2050.
Men utvecklingen av ett helt nytt system kan ta mycket lång tid.
Regeringens bedömning är att processen från kravställning och utveckling till ett färdigt operativt system kan ta upp till omkring 25 år.
Därför måste vägvalet göras långt innan dagens flygplan når slutet av sin livslängd.
Den statliga utredningen om framtidens stridsflyg ska lämna en första delredovisning den 15 oktober 2026 och slutredovisas den 15 september 2027.
Målet är att skapa underlag för ett principiellt vägval under perioden fram mot 2030.
Det förklarar också konstruktionen av Saabs nya kontrakt.
Grundavtalet löper till 2028. Därefter kan staten använda optionerna för 2029 och 2030 och fortsätta utvecklingen samtidigt som det strategiska beslutet närmar sig.
Saab har redan fått miljardbeställningar för arbetet
Den nya ordern kommer inte från ingenstans.
Saab och staten har arbetat med framtida stridsflyg under flera år.
Redan 2022 fick bolaget omkring 250 miljoner kronor för förberedande studier.
Arbetet växte därefter till bredare konceptstudier kring bemannade och obemannade system.
Under 2025 tecknades ett nytt avtal värt cirka 2,7 miljarder kronor för bland annat teknikutveckling och arbete med flygande demonstratorer.
Nu följer ytterligare omkring 2,9 miljarder kronor.
Steg för steg har satsningen därmed gått från relativt tidiga studier till ett betydande flerårigt utvecklingsprogram.
En strategiskt viktig order för Saab
För Saab är 2,9 miljarder kronor en stor order, men den är liten jämfört med bolagets samlade orderstock.
Saab hade vid halvårsskiftet en orderstock på omkring 318 miljarder kronor.
Den större betydelsen ligger därför någon annanstans.
Framtidens stridsflyg kan avgöra stora delar av Saabs flygverksamhet under flera decennier. Ett svenskt nationellt program skulle bli ett mycket stort industriprojekt. Ett internationellt program kan samtidigt ge Saab en viktig roll inom exempelvis systemintegration, flygplansutveckling och autonoma system.
Hurbra har tidigare skrivit om Saabs snabbt växande orderstock och resultat och om hur Europa försöker minska sitt försvarsberoende av USA.
Den svenska stridsflygfrågan berör båda utvecklingarna.
Det handlar både om pengar och försvarsindustri, men också om hur mycket teknisk och militär självständighet Sverige vill behålla.
Beslutet om Gripens efterträdare är fortfarande öppet
Den kanske viktigaste slutsatsen från dagens miljardorder är därför vad den inte betyder.
Sverige har inte bestämt hur Gripen ska ersättas.
Det finns inget fastställt nytt bemannat stridsflygplan, ingen beslutad obemannad modell och ingen vald internationell partner.
Inte heller det slutliga antalet flygplan, motorvalet eller kostnaden för ett framtida system är beslutad.
Men Sverige har nu valt att lägga ytterligare miljarder på att se till att landet fortfarande kan göra ett verkligt val när den dagen kommer.
Det är därför ordern är större än sina 2,9 miljarder kronor.
Den handlar ytterst om huruvida Sverige om några år ska kunna välja mellan att utveckla själv, bygga tillsammans med andra eller köpa ett färdigt system utifrån – och göra det från en position där den svenska stridsflygkompetensen fortfarande finns kvar.