SverigeID tar ett nytt steg mot lanseringen den 1 december. Polisen och Digg har tecknat avtalen som krävs för att den statliga e-legitimationen ska kunna användas i offentliga e-tjänster. Men det betyder inte att alla myndigheter kan erbjuda inloggning med SverigeID från första dagen. Införandet kommer att ske stegvis, och vissa tjänster behöver byggas om.
Det nya avtalet offentliggjordes den 16 november och omfattar både det statliga auktorisationssystemet för elektronisk identifiering och den gemensamma infrastrukturen Sweden Connect.
Därmed finns de avtalsmässiga förutsättningarna på plats för att SverigeID ska kunna erbjudas genom samma system som redan används för bland annat BankID och Freja+.
Enligt Digg hade 179 offentliga aktörer tecknat avtal inom auktorisationssystemet när beskedet kom. Det betyder däremot inte att 179 myndigheter, kommuner och regioner redan har fungerande inloggning med SverigeID.
Vad händer med SverigeID den 1 december?
SverigeID ska enligt planerna börja utfärdas den 1 december 2026. Samma datum är också målet för att den tekniska anslutningen till Sweden Connect ska vara klar.
Det är två viktiga steg, men det finns en tredje del som avgör när människor faktiskt kan börja använda e-legitimationen: varje offentlig e-tjänst behöver vara förberedd för den nya inloggningsmetoden.
Så ser införandet ut:
| Steg | Vad det innebär |
|---|---|
| 16 november 2026 | Digg och Polisen meddelar att avtalen är tecknade. |
| 1 december 2026 | SverigeID ska börja utfärdas och anslutningen till Sweden Connect planeras vara klar. |
| Efter lanseringen | Fler offentliga aktörer kan börja erbjuda SverigeID när deras tekniska anslutningar är färdiga. |
| Början av mars 2027 | Tremånadersregeln innebär en tidsram för berörda aktörer som redan omfattas av auktorisationssystemets villkor, om SverigeID blir tillgängligt den 1 december. |
Det är alltså skillnad mellan att SverigeID finns tillgängligt som e-legitimation och att en viss myndighets webbplats faktiskt accepterar den.
Var kommer SverigeID att fungera först?
Den tydligast bekräftade tjänsten inför lanseringen är Polisens Mina sidor.
Där ska SverigeID kunna användas för inloggning till bland annat ärenden som gäller pass och nationella id-kort, vissa polisanmälningar och registerutdrag.
För andra offentliga e-tjänster finns ännu ingen heltäckande, verifierad lista över vilka som kommer att erbjuda SverigeID redan den 1 december.
Det går därför inte att utgå från att e-legitimationen fungerar på exempelvis en viss kommuns webbplats enbart för att kommunen har avtal inom auktorisationssystemet.
För användaren är det enklaste sättet att kontrollera om SverigeID faktiskt erbjuds att titta bland inloggningsalternativen i den aktuella tjänsten när lanseringen har genomförts.
Den som vill veta hur själva e-legitimationen fungerar och vilka krav som gäller kan läsa vår guide om hur du skaffar SverigeID.
Därför kan myndigheternas inloggning dröja
En viktig förklaring till att införandet blir stegvis är skillnaden mellan två tekniska lösningar för elektronisk identifiering.
Många offentliga e-tjänster använder i dag en teknik som kallas SAML. För SverigeID krävs stöd för OpenID Connect, ofta förkortat OIDC.
Båda används för att hantera digital identifiering, men SverigeID:s anslutning genom Sweden Connect bygger på OIDC.
Det innebär att en offentlig aktör kan ha en fungerande anslutning för BankID och ändå behöva göra ytterligare tekniska förändringar för att erbjuda SverigeID.
Förutom rätt teknik måste aktören ha de avtal som krävs och genomföra den anslutning som behövs för den aktuella tjänsten.
Digg beskriver kraven närmare i Sweden Connects vägledning om att erbjuda SverigeID.
En testmiljö för tekniken finns redan tillgänglig. Men en testad anslutning är inte detsamma som en färdig inloggningstjänst för allmänheten.
Hur lång tid har myndigheterna på sig?
I Diggs vägledning finns en tidsregel som är viktig för hur snabbt SverigeID kan spridas.
När en ny e-legitimation blir tillgänglig inom auktorisationssystemet ska anslutna aktörer som huvudregel kunna erbjuda den inom tre månader.
Om SverigeID blir tillgängligt den 1 december innebär det en tidsram som sträcker sig till början av mars 2027 för de aktörer som omfattas av villkoren.
Men det är inte samma sak som ett löfte om att samtliga svenska offentliga e-tjänster kommer att acceptera SverigeID i mars.
Den 1 december träder också en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering i kraft. Den innebär att offentliga aktörer ska erkänna e-legitimationer inom auktorisationssystemet när de uppfyller den aktuella tjänstens krav på tillitsnivå.
Lagen omfattar fler offentliga aktörer än dem som har valt att teckna avtal direkt inom auktorisationssystemet.
Digg arbetar dessutom med kompletterande föreskrifter som ska förtydliga tidskraven för dessa aktörer. Föreskrifterna är planerade att komma under december.
Det innebär att både de tekniska förberedelserna och de närmare reglerna för införandet påverkar när SverigeID blir användbart i fler tjänster.
Kommer SverigeID att ersätta BankID?
Nej. SverigeID införs som ett ytterligare alternativ för elektronisk identifiering.
BankID och Freja+ finns redan inom det statliga auktorisationssystemet. Tanken är att offentliga tjänster ska kunna erbjuda flera godkända alternativ i stället för att vara beroende av en enda lösning.
SverigeID får tillitsnivå 4, vilket är den högsta svenska tillitsnivån för e-legitimationer.
Den som redan använder BankID behöver alltså inte skaffa SverigeID för att fortsätta logga in i tjänster där BankID fungerar.
Den gemensamma infrastrukturen har också utvecklats genom BankID:s anslutning till Sweden Connect, som är en separat del av arbetet med offentliga e-tjänster.
Fungerar SverigeID hos banker och privata företag?
Inte automatiskt.
Det aktuella avtalet gäller användningen av SverigeID inom den offentliga infrastrukturen. Det innebär inte att privata banker, försäkringsbolag eller andra företag börjar acceptera SverigeID den 1 december.
Framtida lösningar för privata aktörer är en separat fråga.
Går det att skriva under dokument med SverigeID?
Att identifiera sig och att skriva under elektroniskt är två olika funktioner.
SverigeID kan användas för identifiering som en del av en elektronisk underskriftslösning, men det betyder inte att alla tjänster som erbjuder inloggning med SverigeID automatiskt får stöd för elektroniska underskrifter.
Även sådana funktioner behöver stöd i den enskilda tjänsten.
Vad innebär det nya avtalet för användarna?
Det viktigaste med beskedet den 16 november är att SverigeID har kommit förbi ett avgörande avtalssteg inför lanseringen.
Polisen ska börja utfärda den statliga e-legitimationen den 1 december, samtidigt som Sweden Connect planerar att ha den centrala tekniska anslutningen klar.
Men det återstår arbete ute hos de offentliga aktörerna. Hur snabbt SverigeID blir ett praktiskt alternativ beror bland annat på vilka e-tjänster som redan stödjer rätt teknik och vilka som behöver anpassas.
För den som vill använda SverigeID är därför två datum viktiga att hålla isär: den planerade lanseringen den 1 december och den successiva utbyggnaden av fungerande inloggningar därefter.
Avtalet öppnar för SverigeID i offentliga e-tjänster. Det garanterar inte att varje tjänst är redo från första dagen.