Ryssland säger sig vara berett att lyssna på nya förslag för att avsluta kriget i Ukraina. Men vice utrikesminister Sergej Rjabkov gör samtidigt klart att en lösning måste ta hänsyn till vad Moskva kallar ”realiteterna på marken” – en formulering som i praktiken innebär långtgående territoriella krav på Ukraina.

Ryssland säger sig vara redo för nya idéer

Beskedet kommer från Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov i en intervju som Reuters rapporterar om fredagen den 21 augusti.

Enligt Rjabkov är Moskva berett att lyssna på nya idéer om hur kriget i Ukraina kan avslutas. Men han sätter samtidigt tydliga gränser för vilka förslag Ryssland kan tänka sig att acceptera.

Förslagen måste enligt honom ligga i linje med de mål som president Vladimir Putin har satt upp och ta hänsyn till ”realiteterna på marken”.

Det gör att uttalandet inte innebär någon tydlig förändring av den ryska grundpositionen.

Ryssland signalerar att landet är berett att diskutera nya vägar framåt, men inte att Moskva är redo att överge sina viktigaste krav.

Det här menar Ryssland med ”realiteterna på marken”

Formuleringen är central eftersom Ryssland sedan tidigare har kopplat en fredsuppgörelse till omfattande territoriella eftergifter från Ukraina.

Putin har krävt att ukrainska styrkor lämnar hela Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Det gäller även delar av regionerna som Ryssland i dag inte kontrollerar militärt.

Moskva har också krävt att Ukraina överger ambitionen att bli medlem i Nato.

Det handlar därför inte enbart om att frysa kriget längs den nuvarande frontlinjen.

Ryssland gör anspråk på betydligt större ukrainska områden än vad de ryska styrkorna faktiskt kontrollerar. Därutöver betraktar Moskva Krim, som annekterades 2014, som ryskt territorium.

FN och stora delar av omvärlden erkänner inte de ryska annekteringarna.

För den som vill förstå bakgrunden till de territoriella kraven finns mer i vår guide om varför Ryssland och Ukraina krigar.

USA får en nyckelroll i det ryska budskapet

Rjabkov lyfter samtidigt fram USA som den viktigaste möjliga förmedlaren.

Han anser att den amerikanska administrationen har visat större förståelse för den ryska positionen och pekar särskilt på Washingtons möjlighet att påverka både Ukraina och europeiska regeringar.

Det är en viktig del av budskapet.

Ryssland säger alltså inte bara att man vill höra nya amerikanska fredsförslag. Moskva vill också att USA använder sitt inflytande för att få Ukraina och Europa att närma sig den ryska positionen.

USA har offentligt formulerat sin hållning mer försiktigt.

Utrikesminister Marco Rubio har tidigare sagt att Washington försöker hitta en lösning som både Ryssland och Ukraina kan acceptera och talat om behovet av att hitta en gemensam grund mellan parterna.

Det finns därmed inget offentligt amerikanskt besked om att Washington accepterar de ryska territoriella kraven.

Ukraina har redan lämnat nya förslag

Rjabkovs uttalande kommer samtidigt som Ukraina själv försökt få fart på diplomatin.

President Volodymyr Zelenskyj uppgav den 11 augusti att Ukraina hade lämnat nya förslag till amerikanska förhandlare om hur kriget skulle kunna avslutas.

Några fullständiga detaljer om förslagen har inte offentliggjorts.

Den stora låsningen är fortfarande densamma: Moskva kräver ukrainskt territorium medan Kyiv motsätter sig att tvingas avstå delar av landet för att nå fred.

Ukraina föreslog dessutom i augusti ett ömsesidigt stopp för attacker mot civila mål i Svarta havet. Ryssland avvisade kort därefter tanken på mer begränsade lösningar.

Vi har tidigare skrivit mer om Ukrainas förslag om att stoppa attacker i Svarta havet.

Ingen militär avspänning bakom uttalandet

Samtidigt fortsätter kriget med hög intensitet.

Ryska attacker mot Ukraina har fortsatt under augusti och det finns ännu inga tydliga tecken på en bred militär nedtrappning som motsvarar den diplomatiska retoriken.

De tidigare fredssamtalen har dessutom återkommande fastnat just i frågan om territorium.

Enligt Kyiv kan en uppgörelse inte bygga på att Ryssland genom krig får permanenta rättigheter till ockuperat ukrainskt land. Moskva har å sin sida hållit fast vid sina krav och fortsatt sin offensiv.

En bredare bild av läget på slagfältet finns i vår tidigare genomgång av hur det går i kriget i Ukraina.

Är det här en verklig öppning för fred?

Rjabkovs uttalande kan ses som en diplomatisk öppning i den begränsade meningen att Ryssland uttryckligen säger sig vara redo att ta emot nya idéer från USA.

Men det finns ännu inget offentligt tecken på att Moskva har mjukat upp sina grundkrav.

Tvärtom kopplas den ryska viljan att diskutera fred direkt till Putins tidigare mål och till ”realiteterna på marken”.

Så länge det innebär att Ukraina förväntas ge upp territorium som Ryssland både ockuperar och gör anspråk på utan att kontrollera fullt ut är avståndet mellan parterna fortsatt stort.

Det nya beskedet öppnar därför främst för fortsatt diplomati med Washington.

Det är ännu inte något fredsgenombrott.