En total stängning av Östersjön skulle kunna bli ett hårt ekonomiskt slag mot Ryssland. Enligt rapporteringen kring en ny analys från Politea, framtagen på uppdrag av Försvarsmakten, skulle Kreml kunna förlora omkring 830 miljarder kronor per år om sjövägen stängdes.

Men scenariot visar också något annat: Östersjön är inte bara Putins problem. Det är Sveriges egen livlina.

Det gör frågan känslig. En blockad av Östersjön är inte ett vanligt politiskt verktyg som kan plockas fram över en natt. Det skulle vara ett extremt krisscenario, kopplat till ett mycket allvarligt militärt läge. Ändå är analysen viktig, eftersom den visar hur Östersjön har blivit en av de mest laddade platserna i Europas säkerhetspolitik.

Ett krisscenario – inte ett NATO-beslut

Det viktigaste först: det finns inget beslut om att NATO ska blockera Östersjön. En total stängning av havet skulle vara en dramatisk åtgärd med stora risker även för NATO-länderna själva.

Därför ska scenariot inte läsas som en konkret plan för nästa steg i konflikten med Ryssland. Det ska snarare läsas som ett mått på hur strategiskt viktig Östersjön har blivit.

För Ryssland handlar havet om export, pengar och rörelsefrihet. För Sverige handlar det om handel, försörjning och säkerhet. Det är just därför ett blockadscenario blir så laddat.

Samma åtgärd som skulle kunna pressa Putin hårt skulle också kunna skapa stora problem för Sverige.

Därför är Östersjön en rysk svaghet

Ryssland är enormt på kartan, men landets exportvägar är inte obegränsade. I väst spelar Östersjön en central roll. Via hamnar som Primorsk och Ust-Luga kan rysk olja och andra varor nå världsmarknaden.

Det är därför en hård stängning av Östersjön skulle kunna få så stor ekonomisk effekt. Det handlar inte bara om militär prestige eller symbolik. Det handlar om pengar in till den ryska staten.

Kriget i Ukraina har redan gjort Rysslands ekonomi mer beroende av energiintäkter, sanktionskryphål och alternativa transportvägar. Ju mer väst pressar de vägarna, desto större blir betydelsen av varje hamn, varje fartyg och varje rutt.

I det perspektivet blir Östersjön en flaskhals. Om den flaskhalsen stryps, blir effekten mycket större än vad en karta först antyder.

Sverige skulle också träffas hårt

Problemet är att Östersjön inte bara är en rysk transportväg. Den är också en svensk.

Svenska hamnar, svensk industri och svensk utrikeshandel är beroende av att sjötrafiken fungerar. Import, export, energi, råvaror och industrivaror rör sig över havet varje dag. En större störning i Östersjön skulle därför snabbt bli en ekonomisk fråga för Sverige, inte bara en militär fråga.

Det är också därför uppgiften om ett möjligt svenskt BNP-fall på drygt tio procent i ett blockadscenario sticker ut. En sådan siffra betyder inte att Sverige står inför det nu. Men den visar hur sårbar en liten, exportberoende ekonomi kan bli om sjövägarna dras in i en större konflikt.

Sverige kan alltså inte se en blockad av Östersjön som något som bara drabbar Putin. Den skulle också drabba svenska företag, hamnar, hushåll och myndigheter.

NATO har redan ökat närvaron

Även om en blockad är ett extremt scenario har NATO redan flyttat fram sin närvaro i Östersjön. Efter sabotage, kabelskador och oro för rysk hybridkrigföring har alliansen lanserat Baltic Sentry, en satsning för att stärka skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur.

Det är en viktig skillnad. Baltic Sentry är inte en blockad. Det handlar om övervakning, närvaro och bättre förmåga att upptäcka och svara på hot mot kablar, rörledningar och annan infrastruktur.

Men utvecklingen pekar ändå åt ett tydligt håll. Östersjön har gått från att vara ett hav i Europas utkant till att bli ett av NATO:s mest övervakade områden.

För Sverige är det en historisk förändring. Sverige är NATO-medlem. Finland är NATO-medlem. De baltiska länderna är redan med i alliansen. Det gör att Rysslands militära och ekonomiska utrymme i regionen är mindre än före invasionen av Ukraina.

Skuggflottan gör frågan ännu känsligare

En viktig del av konflikten handlar om Rysslands så kallade skuggflotta. Det är fartyg som används för att transportera rysk olja och kringgå sanktioner, ofta genom oklara ägarstrukturer, äldre fartyg och riskfyllda upplägg.

I Östersjön blir den frågan extra känslig. Ett fartyg kan samtidigt vara ett handelsskepp, en sanktionsrisk, ett miljöhot och en säkerhetsrisk. Det är därför EU:s sanktioner, NATO:s ökade närvaro och Rysslands oljeexport hänger ihop.

Varje ny åtgärd mot skuggflottan ökar trycket på Kreml. Men varje åtgärd sker också i ett hav där Sverige själv är direkt exponerat.

Det är den obekväma balansen. Väst vill begränsa Rysslands möjligheter att tjäna pengar på export. Samtidigt vill Sverige och andra länder hålla Östersjön öppen, stabil och fungerande.

Gotland visar vad havet betyder militärt

Sveriges militära planering pekar åt samma håll. Gotland har fått en ännu tydligare roll i försvarspolitiken efter Sveriges inträde i NATO.

Det är inte svårt att förstå varför. Den som har kontroll, närvaro och försvarsförmåga på Gotland får en starkare position i hela Östersjöområdet. Ön påverkar sjövägar, luftförsvar, förstärkningar och förmågan att skydda både Sverige och allierade länder.

Det betyder inte att ett krig i Östersjön är nära. Men det betyder att militära planer, handelsflöden, energiexport och säkerhetspolitik nu möts på samma karta.

Östersjön är inte längre bara ett svenskt närområde. Det är en central del av Europas konflikt med Ryssland.

Putins svaga punkt är också Sveriges risk

Det som gör blockadscenariot så intressant är att det visar två sidor av samma verklighet.

Ja, Ryssland har en stor sårbarhet i Östersjön. Landet behöver kunna exportera, flytta fartyg och hålla sina vägar västerut öppna. Om den möjligheten begränsas kraftigt skulle det kunna bli dyrt för Putin.

Men Sverige är inte skyddat från effekten. Tvärtom. Sverige är ett land vars ekonomi, industri och försörjning är tätt kopplade till sjöfarten.

Därför är Östersjön både ett möjligt verktyg mot Ryssland och en riskzon för Sverige.

Det är den stora poängen i analysen. Havet som kan bli Putins svaga punkt är också ett hav som Sverige själv är beroende av.

Följ fler analyser och nyheter om säkerhetspolitik i Hurbra:s nyhetsbevakning.