Antalet gripna efter lördagens omfattande protester i Frankrike har stigit till 1 800. Samtidigt rapporteras över 500 poliser och räddningsanställda ha skadats. Flera brottsutredningar har inletts efter våldsamheterna, men också polisens agerande granskas.

Frankrike försöker på söndagen den 18 oktober sammanställa omfattningen av lördagens demonstrationer och oroligheter. Enligt Sveriges Radios Ekot har inrikesminister Laurent Nuñez presenterat nya nationella siffror som visar att betydligt fler personer gripits än vad som tidigare rapporterats.

Under lördagen uppgavs omkring 1 200 personer ha gripits. Söndagens sammanställning omfattar 1 800 gripanden.

Även skadeuppgifterna har förändrats kraftigt. Tidigare rapporterades omkring 150 skadade poliser och gendarmer. Den nya siffran överstiger 500, men omfattar en bredare grupp, där även brandmän och annan räddningspersonal ingår.

Så ser läget ut efter protesterna

Det är viktigt att skilja mellan de olika uppgifterna. Att 1 800 personer har gripits betyder inte att samtliga är åtalade eller ens fortsatt frihetsberövade.

Skadesiffran kan inte heller jämföras direkt med lördagens första rapportering eftersom den nya sammanställningen omfattar fler personalkategorier.

Brottsutredningar efter våldet i flera städer

I Parisområdet rapporterar polisen om 855 gripanden. En tidigare sammanställning från åklagarmyndigheten visade att 517 personer hade placerats i formellt polisförvar. Siffrorna avser olika rapporteringstidpunkter.

Misstankarna omfattar bland annat skadegörelse, häleri och förberedelser till våld.

I Limoges har åklagare inlett en förundersökning om den omfattande branden i stadshuset. Utredningen gäller misstänkt organiserad förstörelse genom ett farligt tillvägagångssätt.

Åklagaren Émilie Abrantes har rapporterat att 17 personer placerats i polisförvar, varav sju minderåriga. Branden i stadshuset i Limoges orsakade omfattande skador på den historiska byggnaden.

Inrikesministern har samtidigt meddelat att myndigheterna arbetar vidare med att identifiera personer som misstänks för våld och plundring. Fler personer kan därför bli föremål för rättsliga åtgärder.

Även polisens agerande utreds

Det rättsliga efterspelet gäller inte enbart misstänkta våldsverkare.

I Saint-Étienne skadades en 17-åring mycket allvarligt i höger hand av en polisgranat under oroligheterna. Åklagarmyndigheten har inlett en utredning för att klarlägga omständigheterna.

Utredningen har överlämnats till IGPN, den franska myndighet som granskar misstänkta överträdelser inom polisen. Vilken typ av granat som orsakade skadan är ännu inte fastställt.

Att en utredning inletts innebär inte att något brott från polisens sida har konstaterats.

Gripen betyder inte åtalad

En central fråga efter lördagens händelser är hur många av de gripna som faktiskt kommer att ställas inför rätta.

I Frankrike kan en misstänkt person placeras i garde à vue, ett särskilt polisförvar där förhör och utredningsåtgärder genomförs.

Efter polisförvaret kan personen exempelvis släppas, bli föremål för fortsatt rättslig handläggning eller åtalas. Den franska statens information om polisförvar beskriver hur förfarandet fungerar.

Någon slutlig nationell sammanställning över hur många av lördagens gripna som har åtalats finns ännu inte i de redovisade uppgifterna.

Protesterna samlade hundratusentals människor

Lördagens demonstrationer hade sin bakgrund i tidigare elevprotester och ett bredare missnöje med bland annat levnadskostnader, inflation och offentlig service.

Fackliga organisationer och grupper med koppling till Gula västarna deltog också. Protesterna i Frankrike hade redan tidigare i oktober lett till tusentals gripanden.

Stora delar av lördagens demonstrationer genomfördes fredligt. Samtidigt förekom allvarliga våldsamheter, bränder och plundring i flera städer.

Inrikesminister Laurent Nuñez har pekat ut grupper inom den yttersta vänstern och personer som enligt honom utnyttjat protesterna för att begå brott.

Den bedömningen innebär inte att demonstranterna som helhet kan kopplas till våldet.

Myndigheternas fortsatta arbete handlar nu om att fastställa vilka personer som kan knytas till konkreta brott och vilka misstankar som håller för rättslig prövning. Samtidigt återstår att klarlägga omfattningen av personskadorna, även bland civila.