Den globala dieselmarknaden går mot en pressad vinter med lagren nära botten och raffinaderier som redan arbetar nära maximal kapacitet. För Sverige finns dessutom en extra risk: samtidigt som världsmarknaden är ansträngd börjar den tillfälliga sänkningen av dieselskatten försvinna.

Ledande oljehandlare och raffinaderibolag varnar nu för att tillgången på diesel och andra raffinerade oljeprodukter kommer att förbli mycket begränsad genom vintern.

Vitolchefen Russell Hardy uppgav den 8 september att marknaden saknar omkring två miljoner fat oljeprodukter per dag från Ryssland och nästan lika mycket från Mellanöstern.

Samtidigt befinner sig de globala lagren på mycket låga nivåer och raffinaderier i bland annat USA kör redan nära full kapacitet.

Det innebär att världen inte enkelt kan producera bort underskottet.

För svenska bilister, åkerier och andra stora dieselanvändare skapar situationen en tydlig risk för fortsatt höga priser under hösten och vintern.

Och i december kan ytterligare en kostnad slå igenom.

Dieselskatten höjs kraftigt i december

Sverige har under året haft en tillfälligt kraftigt sänkt skatt på diesel.

Från juli till september ligger energi- och koldioxidskatten på miljöklass 1-diesel sammanlagt på 1,242 kronor per liter.

Den 1 oktober höjs nivån till 1,561 kronor.

Den betydligt större förändringen kommer den 1 december, då skatten enligt nuvarande regler stiger till sammanlagt 3,961 kronor per liter.

Tidpunkt	Energi- och koldioxidskatt
Juli–september	1,242 kr/liter
Från 1 oktober	1,561 kr/liter
Från 1 december	3,961 kr/liter

Decemberhöjningen motsvarar omkring tre kronor per liter inklusive moms om hela skatteförändringen slår igenom i priset vid pump.

Det gör tidpunkten särskilt känslig.

Om den internationella dieselmarknaden fortfarande är pressad när skattesänkningen upphör kan svenska dieselköpare drabbas både av ett högt världsmarknadspris och en kraftigt högre svensk skatt samtidigt.

Problemet är inte bara dyr råolja

Det speciella med den nuvarande situationen är att den inte främst handlar om brist på råolja.

Flaskhalsen ligger i stället i tillgången på färdiga oljeprodukter och i raffinaderiernas förmåga att omvandla råolja till bland annat diesel.

Europeiska dieselmarginaler har under början av september stigit till mycket höga nivåer. Det visar hur mycket mer marknaden är beredd att betala för färdig diesel i förhållande till råoljan den produceras från.

Det betyder också att ett stabilt eller fallande oljepris inte automatiskt behöver innebära billigare diesel.

Så länge raffinaderikapaciteten är begränsad och leveranserna av färdiga produkter från Ryssland och Mellanöstern är störda kan dieselpriset fortsätta ligga högt.

Höstens planerade underhåll på raffinaderier riskerar dessutom att minska kapaciteten ytterligare innan vinterefterfrågan når sin högsta nivå.

Ryssland och Mellanöstern lämnar stort hål

Ryssland har historiskt varit en mycket stor leverantör av diesel och andra raffinerade oljeprodukter till världsmarknaden.

Problem vid ryska raffinaderier och begränsad export har därför fått stor betydelse.

Samtidigt har störningar i Mellanöstern minskat tillgången även därifrån.

Enligt Russell Hardy saknas omkring två miljoner fat oljeprodukter om dagen från Ryssland och nästan lika mycket från Mellanöstern.

Det är ett underskott som är svårt för andra raffinaderier att snabbt ersätta när de redan arbetar nära sina kapacitetsgränser.

Resultatet är en marknad med små marginaler för nya störningar.

En större produktionsstörning, ett nytt exportstopp eller ytterligare problem vid raffinaderier kan därför få snabbt genomslag på priserna.

Bilister kan märka det tydligast i december

För svenska dieselbilister är den mest konkreta risken kombinationen av världsmarknaden och skatten.

Redan under hösten kan internationellt höga dieselpriser hålla uppe priset vid svenska stationer.

Därefter kommer den stora skatteförändringen den 1 december.

Det går inte att säga exakt vad dieseln kommer att kosta då. Priset påverkas bland annat av råoljan, raffinaderimarginalerna, kronans värde mot dollarn och konkurrensen mellan svenska drivmedelsbolag.

Men skattehöjningen är känd.

Om övriga faktorer skulle vara oförändrade innebär den i sig en tydlig uppåtpress på pumppriset.

Det är därför december blir den viktigaste svenska tidpunkten att hålla ögonen på.

Åkerier får högre kostnader

För transportsektorn får dieselpriset betydligt större konsekvenser än för den enskilda bilisten.

I delar av den tunga långväga trafiken kan diesel stå för mer än en fjärdedel av företagens totala kostnader.

En ökning på tio procent av dieselkostnaden kan därför ge omkring 2,5 procent högre total kostnad för ett åkeri där drivmedlet utgör 25 procent av kostnadsmassan.

Många transportföretag använder drivmedelstillägg eller indexerade avtal för att föra vidare delar av prisförändringen till kunderna.

Då stannar kostnaden inte hos åkeriet.

Den kan i nästa steg hamna hos företag som köper transporter och slutligen hos konsumenten.

Matpriser kan påverkas

Diesel används inte bara i lastbilar.

Jordbruket är starkt beroende av diesel till traktorer, skördetröskor och andra maskiner, samtidigt som livsmedel transporteras flera gånger genom produktionskedjan innan de når butik.

Jordbruket har särskilda skattenedsättningar som dämpar en del av effekten, men sektorn är fortfarande exponerad mot själva marknadspriset på diesel.

Om bränslet blir betydligt dyrare kan därför kostnaderna öka i både produktion och distribution.

Det betyder inte att en viss ökning av dieselpriset automatiskt ger motsvarande ökning av matpriserna.

Men dyrare energi och transporter är en tydlig kanal genom vilken prispress kan spridas vidare genom ekonomin.

Kan även påverka inflationen

Drivmedelspriserna har stor betydelse även för den svenska inflationen.

När bensin och diesel blir billigare påverkas konsumentprisindex direkt genom hushållens drivmedelskostnader.

Dessutom finns indirekta effekter när företag får högre kostnader för transporter och produktion.

Under sommaren har lägre drivmedelspriser varit en av faktorerna som hållit tillbaka inflationen.

En tydlig prisuppgång under vintern skulle verka åt motsatt håll.

Det kan bli särskilt märkbart om den sammanfaller med den svenska skattehöjningen i december.

För Riksbanken är skillnaden viktig mellan en tillfällig energiprisökning och en bredare kostnadsökning som sprider sig till fler varor och tjänster.

Ju längre dieselpriserna förblir höga, desto större blir risken att effekten inte stannar vid bensinstationen.

Mycket måste förbättras för att prispressen ska släppa

Det finns fortfarande vägar ut ur den pressade situationen.

Ryska och mellanöstliga leveranser kan återhämta sig. Raffinaderier kan komma tillbaka efter underhåll och höga priser kan i sig minska efterfrågan.

Men oljeindustrins besked den 8 september är att marknaden sannolikt förblir stram genom vintern.

För Sverige innebär det att den internationella dieselbristen sammanfaller med en ovanligt känslig period.

Så länge världsmarknaden är pressad kan priserna ligga kvar högt även utan någon dramatisk uppgång i råoljan.

Och om läget består fram till december väntar dessutom en kraftig svensk skattehöjning.

Det är kombinationen som gör vinterns dieselpris till en risk inte bara för bilister, utan för transporter, jordbruk, matpriser och i förlängningen den svenska inflationen.