Riksbankens styrränta ligger kvar på 1,75 procent, men dörren till nya höjningar under 2026 är fortfarande öppen. Nästa räntebesked kommer den 24 september och flera banker räknar nu med att räntan kan höjas före årsskiftet. För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån skulle en uppgång på 0,50 procentenheter motsvara omkring 15 000 kronor högre räntekostnad per år före skattereduktion.
Riksbanken valde den 20 augusti att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beskedet innebar samtidigt inte att räntehöjningar är avskrivna.
I stället betonade Riksbanken att sannolikheten för en höjning senare under året kvarstår om inflationstrycket blir mer varaktigt än väntat.
Det gör höstens kommande inflationssiffror och framför allt räntebeskedet den 24 september ovanligt viktiga för svenska bolånetagare.
Bankerna är oeniga om nästa räntehöjning
Det finns ännu ingen tydlig samsyn om hur Riksbanken kommer att agera under resten av 2026.
Handelsbanken räknar med att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent vid samtliga återstående besked under året. Även SEB tror att Riksbanken väntar och räknar i sin senaste prognos med den första höjningen först i mars 2027.
Swedbank har däremot ändrat sin prognos och räknar med en höjning på 0,25 procentenheter i november.
I artikeln Swedbank spår räntehöjning – så påverkas bolånet går vi närmare igenom bankens bedömning.
SBAB går ännu längre och räknar med två höjningar före årsskiftet – en i november och ytterligare en i december. Det skulle i så fall föra styrräntan från dagens 1,75 procent till 2,25 procent.
Även SBAB:s ränteprognos för hösten 2026 pekar därmed på att perioden med fallande räntor kan vara över.
Skillnaden mellan bankernas prognoser visar hur osäkert läget fortfarande är. Frågan är inte bara om inflationen ligger över eller under målet vid en enskild mätning, utan om Riksbanken ser tecken på att prisökningarna håller på att bli bredare och mer ihållande.
Nästa räntebesked kommer den 24 september
Riksbankens direktion fattar nästa räntebeslut den 23 september och offentliggör det den 24 september klockan 09.30.
Septemberbeskedet är särskilt viktigt eftersom Riksbanken då också publicerar en ny penningpolitisk rapport och en ny prognos för styrräntan.
Det betyder att ett oförändrat besked på 1,75 procent inte nödvändigtvis behöver betyda att höjningsrisken har försvunnit.
Om Riksbanken lämnar räntan stilla men samtidigt flyttar upp sin prognos för kommande kvartal kan det i praktiken vara en tydlig signal om att en höjning närmar sig senare under hösten.
Efter september återstår räntebesked den 4 november och 16 december.
Inflationen blir avgörande
Den senaste uppmätta KPIF-inflationen var låg. I juli låg den på 0,7 procent, klart under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Det kan vid första anblicken låta som ett argument mot höjda räntor.
Problemet är att Riksbanken inte bara tittar på den totala inflationssiffran för en enskild månad. Tillfälliga förändringar i bland annat energipriser och politiska åtgärder kan dra ned eller upp inflationen utan att säga lika mycket om det långsiktiga pristrycket.
Därför blir den underliggande inflationen viktigare.
Inför septemberbeskedet kommer Riksbanken bland annat att väga in nya inflationssiffror för augusti och sin egen företagsundersökning.
Flera faktorer skulle kunna öka sannolikheten för en höjning:
- högre underliggande inflation
- stigande energi- och drivmedelskostnader
- större prishöjningar inom fler varor och tjänster
- företag som planerar att höja sina priser mer
- stigande inflationsförväntningar
- starkare konsumtion och ekonomisk aktivitet än väntat.
Åt motsatt håll verkar bland annat den fortsatt svaga arbetsmarknaden och dämpade prisplaner hos företagen.
Riksbanken beskriver därför själv läget som osäkert. I sitt senaste officiella räntebesked konstaterar banken att en höjning senare under året fortfarande är möjlig om inflationen biter sig fast.
Så mycket dyrare blir bolånet om räntan höjs
För bolånetagaren går det att räkna ganska enkelt på vad en högre ränta innebär.
En höjning med 0,25 procentenheter motsvarar 2 500 kronor mer i årlig räntekostnad per lånad miljon, om förändringen får fullt genomslag på bolåneräntan.
Två höjningar på sammanlagt 0,50 procentenheter motsvarar 5 000 kronor per miljon.
| Bolån | +0,25 procentenheter | +0,50 procentenheter |
|---|---|---|
| 1 miljon kronor | 208 kr/mån | 417 kr/mån |
| 2 miljoner kronor | 417 kr/mån | 833 kr/mån |
| 3 miljoner kronor | 625 kr/mån | 1 250 kr/mån |
| 5 miljoner kronor | 1 042 kr/mån | 2 083 kr/mån |
Beloppen visar den ökade räntekostnaden före skattereduktion.
På årsbasis blir skillnaden tydligare:
| Bolån | +0,25 procentenheter | +0,50 procentenheter |
|---|---|---|
| 1 miljon kronor | 2 500 kr/år | 5 000 kr/år |
| 2 miljoner kronor | 5 000 kr/år | 10 000 kr/år |
| 3 miljoner kronor | 7 500 kr/år | 15 000 kr/år |
| 5 miljoner kronor | 12 500 kr/år | 25 000 kr/år |
För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån innebär alltså en ränteuppgång på 0,25 procentenheter omkring 625 kronor mer i månaden.
Om SBAB:s scenario med två höjningar på sammanlagt 0,50 procentenheter skulle bli verklighet stiger motsvarande kostnad med omkring 1 250 kronor i månaden eller 15 000 kronor om året.
För ett lån på fem miljoner kronor handlar samma ränteuppgång om drygt 2 000 kronor mer i månaden.
Styrräntan och bolåneräntan följs inte exakt åt
Beräkningen ovan bygger på att höjningen får fullt genomslag på bolåneräntan.
Så behöver det inte bli i verkligheten.
Bankernas bolåneräntor påverkas av Riksbankens styrränta, men också av bankernas egna finansieringskostnader, marknadsräntor, konkurrensen mellan bankerna och hur stora marginaler de vill hålla.
Det går därför inte att utgå från att en höjning av styrräntan med exakt 0,25 procentenheter automatiskt ger en lika stor höjning av varje bolånekunds ränta.
Däremot brukar förändringar i styrräntan få relativt snabbt genomslag på bolån med kort bindningstid.
Så snabbt kan ett rörligt bolån bli dyrare
Det som i dagligt tal kallas rörlig bolåneränta är normalt en ränta med tre månaders bindningstid.
Det innebär att banken inte nödvändigtvis ändrar just din ränta samma dag som Riksbanken höjer.
Har en ny tremånadersperiod precis börjat kan det dröja nästan tre månader innan den nya räntan träffar lånet.
Har du däremot bara några veckor kvar till nästa villkorsändring kan effekten komma betydligt snabbare.
Ett hushåll som har flera bolån med olika villkorsdatum kan därför också få höjningen stegvis.
Bundna bolån påverkas inte under den pågående bindningstiden. Däremot kan de räntor som erbjuds för nya bundna lån förändras långt innan Riksbanken faktiskt höjer styrräntan, eftersom marknadsräntorna påverkas av förväntningar om framtida beslut.
Det är också en av anledningarna till att valet mellan bundet och rörligt inte bara handlar om vad Riksbanken gör vid nästa möte. I vår genomgång av varför rekordfå binder bolåneräntan framgår hur hushållens val har förändrats när ränteläget blivit mer osäkert.
September kan avgöra riktningen för resten av året
Det mest sannolika behöver alltså inte vara att Riksbanken höjer räntan redan den 24 september.
Men septemberbeskedet kan ändå bli det viktigaste räntebeskedet under hösten.
Om inflationen fortsätter att överraska uppåt och Riksbanken höjer sin prognos för styrräntan ökar sannolikheten tydligt för ett beslut i november eller december.
Om inflationstrycket i stället avtar kan höjningsplanerna skjutas längre fram.
För svenska bolånetagare är skillnaden långt ifrån akademisk. En enda höjning på 0,25 procentenheter innebär tusentals kronor i ökade räntekostnader om året för ett normalt bolån – och två höjningar kan för ett större hushållslån innebära tiotusentals kronor.