En svensk räntehöjning redan före årsskiftet har blivit ett allt mer realistiskt scenario. Vice riksbankschef Göran Hjelm beskriver dagens styrränta som något expansiv och ser en sannolikhet för en höjning under 2026. Efter flera hökaktiga besked från Riksbanken på bara några dagar är frågan inte längre bara om räntan ska upp, utan när.
Hjelm: Sannolikhet för höjning under året
Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent, men signalerna från Riksbanken har förändrats tydligt.
Vice riksbankschef Göran Hjelm sade på onsdagen att penningpolitiken går igenom en ”prövningarnas tid” och att Riksbanken behöver bedöma mer noggrant hur dagens räntenivå faktiskt påverkar svensk ekonomi.
Han beskrev samtidigt styrräntan som något expansiv.
Det är en viktig formulering. Om räntan fortfarande stimulerar ekonomin samtidigt som inflationsriskerna finns kvar minskar utrymmet för att hålla räntan oförändrad under lång tid.
I sitt tal om konjunkturen och inflationsriskerna pekade Hjelm bland annat på osäkerheten kring kriget i Mellanöstern och risken för nya priseffekter.
Hans slutsats är att det finns en sannolikhet för en räntehöjning redan under året.
Riksbanken har blivit tydligt mer hökaktig
Hjelms besked kommer inte isolerat.
Under veckan har flera ledamöter i direktionen uttryckt sig på ett sätt som sammantaget pekar mot att nästa förändring av styrräntan allt mer sannolikt blir uppåt.
Riksbankschef Erik Thedéen har sagt att hans bedömning är att nästa förändring av styrräntan behöver vara en höjning.
Anna Seim har samtidigt öppnat för att en höjning kan bli nödvändig redan under hösten.
Det innebär inte att en höjning är beslutad. Men skillnaden mot tidigare är tydlig.
Riksbanken har gått från att främst tala om möjligheten till en framtida höjning till att flera ledamöter nu uttryckligen diskuterar en höjning som nästa sannolika steg.
Per Jansson har samtidigt varit mer försiktig och vill behålla möjligheten att avvakta utvecklingen.
Direktionen är alltså inte enhällig om tidpunkten.
Så nära har Riksbanken kommit en höjning
Redan i Riksbankens prognos från juni fanns en viss sannolikhet för högre ränta.
Styrräntan väntades då ligga på i genomsnitt 1,82 procent under fjärde kvartalet 2026, jämfört med dagens 1,75 procent.
Det motsvarade inte en tydlig prognos om en full höjning på 0,25 procentenheter, men visade att riskerna hade börjat luta uppåt.
Sedan dess har signalerna blivit starkare.
Riksbanken konstaterade i augusti att både inflationen och tillväxten varit högre än i juniprognosen. Samtidigt finns faktorer som talar åt andra hållet, bland annat svagare arbetsmarknad och mer dämpade prisplaner hos företagen.
Det är därför fortfarande för tidigt att slå fast att räntan höjs i höst.
Men avståndet till en höjning är betydligt kortare än det var tidigare under året.
November och december kan bli avgörande
Det finns tre återstående räntebesked under 2026.
Nästa kommer den 24 september. Då presenterar Riksbanken dessutom en ny räntebana.
Därefter följer besked den 4 november och den 16 december.
Septembermötet kan därför bli mycket viktigt för svenska bolåntagare. Om den nya räntebanan tydligt flyttas upp kommer marknaden få ytterligare stöd för att en höjning kan komma före årsskiftet.
Flera banker räknar redan med det.
SBAB har prognostiserat höjningar med 0,25 procentenheter både i november och december. Även Swedbank har svängt och räknar nu med en höjning till 2,00 procent i november och ytterligare en höjning under början av 2027.
Läs också vår genomgång av Swedbanks nya ränteprognos.
SEB räknar däremot fortfarande med oförändrad styrränta under resten av 2026 och en första höjning först under våren 2027.
Det råder alltså fortfarande stor osäkerhet om tidpunkten.
Så mycket dyrare kan bolånet bli
För bolåntagare är skillnaden mellan oförändrad ränta och en eller två höjningar tydlig.
Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan låg enligt den senaste kompletta officiella statistiken på omkring 2,75 procent i juni.
Om en höjning av styrräntan på 0,25 procentenheter skulle slå igenom fullt på bolåneräntan blir merkostnaden ungefär:
| Bolån | Ökad räntekostnad per månad |
|---|---|
| 1 miljon kronor | cirka 208 kronor |
| 2 miljoner kronor | cirka 417 kronor |
| 3 miljoner kronor | cirka 625 kronor |
| 4 miljoner kronor | cirka 833 kronor |
Beloppen är före skattereduktion.
Två höjningar på sammanlagt 0,50 procentenheter skulle för ett bolån på tre miljoner kronor motsvara ungefär 1 250 kronor mer i räntekostnad per månad före skattereduktion.
SBAB räknar med att den genomsnittliga rörliga bolåneräntan kan ligga runt 3,2 procent vid början av 2027 om banken får rätt om två höjningar.
Vi har tidigare gått igenom SBAB:s prognos om två möjliga räntehöjningar redan i år.
Därför är en höjning långt ifrån säker
Trots veckans hökaktiga besked finns flera skäl för Riksbanken att vänta.
Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande relativt svag och det finns ingen tydlig bild av att efterfrågan i ekonomin blivit för stark.
Dessutom bedöms delar av den senaste inflationsuppgången vara tillfälliga. Reserelaterade tjänster har bidragit ovanligt mycket till prisökningarna och kan falla tillbaka.
Hjelm gör också själv tydligt att ekonomin fortfarande har utrymme att stärkas utan att efterfrågan automatiskt behöver skapa för hög inflation.
Det är därför inte ett läge där Riksbanken behöver höja för att bromsa en överhettad ekonomi.
Problemet är snarare att riskerna på inflationssidan har vuxit.
Om energipriser, importpriser eller andra kostnader börjar stiga mer varaktigt samtidigt som konjunkturen förbättras kan Riksbanken behöva agera snabbare.
Nästa ränterörelse ser allt mer ut att bli uppåt
Det mest betydelsefulla för bolåntagare är därför kanske inte exakt om den första höjningen kommer i november, december eller nästa år.
Det viktiga är att riktningen har förändrats.
Under lång tid har svenska hushåll kunnat räkna med att nästa större ränterörelse skulle vara nedåt eller att räntan åtminstone skulle ligga still.
Efter veckans besked är den bilden betydligt svårare att hålla fast vid.
Riksbanken har inte beslutat om någon höjning och osäkerheten är fortfarande stor. Men när Thedéen talar om att nästa förändring behöver vara en höjning, Seim öppnar för en höjning redan under hösten och Hjelm ser en sannolikhet för en höjning under året är signalen tydlig.
För svenska bolåntagare har frågan om högre ränta flyttat från ett avlägset riskscenario till något som kan bli verklighet redan under de sista månaderna av 2026.