Den bosnienserbiske generalen Ratko Mladić har avlidit i FN:s förvar i Haag, 84 år gammal. En FN-tjänsteman bekräftar dödsfallet. Mladić avtjänade ett livstidsstraff för bland annat folkmordet i Srebrenica och hade bara dagar tidigare nekats humanitär frigivning trots att hans hälsa försämrats kraftigt.

Ratko Mladić dog den 27 augusti 2026 efter många år i FN:s häkte i Haag.

Dödsfallet har bekräftats för Reuters av en FN-tjänsteman. Uppgifter om hans död hade dessförinnan kommit från serbiska och bosnienserbiska medier samt från en medlem av familjen.

När beskedet kom hade FN:s internationella krigsförbrytarmekanism, IRMCT, ännu inte publicerat något eget offentligt dödsmeddelande.

Mladić var en av Bosnienkrigets mest centrala militära ledare och dömdes till livstids fängelse för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Bedömdes vara i livets slutskede

Att Mladićs hälsotillstånd var mycket allvarligt var känt redan före dödsfallet.

Så sent som den 20 augusti avslog IRMCT en ny begäran om att han skulle få lämna fängelset av humanitära skäl och flyttas till Serbien.

Av domstolens beslut framgår att en FN-läkare den 13 augusti bedömde att Mladićs tillstånd hade försämrats snabbt och att han befann sig i livets slutskede. Döden kunde enligt bedömningen inträffa när som helst.

Vården hade då i första hand övergått till palliativ behandling och att göra hans sista tid så komfortabel som möjligt.

Mladić ville överföras till sjukhus eller palliativ vård i Serbien. Domstolen ansåg dock att han fick tillräcklig vård i Haag och att det saknades belägg för att en flytt skulle ge honom bättre behandling.

Tre av fem konsulterade domare stod bakom beslutet att hålla honom kvar i förvar. Två ansåg att han borde få lämna fängelset.

Ledde de bosnienserbiska styrkorna

Ratko Mladić föddes 1942 och gjorde karriär inom den jugoslaviska armén.

När Bosnienkriget bröt ut utsågs han i maj 1992 till chef för generalstaben för Republika Srpskas armé, VRS. Därmed blev han den högste militäre befälhavaren för de bosnienserbiska styrkorna under huvuddelen av kriget.

Under åren som följde genomförde VRS omfattande militära operationer mot bosniakiska och bosnienkroatiska områden.

Den internationella krigsförbrytardomstolen slog senare fast att Mladić haft en ledande roll i flera gemensamma brottsplaner.

De omfattade bland annat fördrivningen av bosniaker och bosnienkroater från områden som de bosnienserbiska ledarna gjorde anspråk på, terrorn mot civila i Sarajevo och massmorden efter Srebrenicas fall.

Folkmordet i Srebrenica

Mladićs namn är framför allt förknippat med Srebrenica.

I juli 1995 intog bosnienserbiska styrkor den bosniakiska enklaven, som FN hade förklarat som ett säkert område.

Under dagarna som följde dödades mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar. Kvinnor, barn och äldre fördrevs från området.

Massakern har i internationella domstolar fastställts som folkmord.

Mladić dömdes för sin roll i folkmordet i Srebrenica.

Han friades däremot från en separat åtalspunkt om folkmord i andra bosniska kommuner. För handlingarna där fälldes han i stället för bland annat förföljelse, utrotning, mord, deportation och tvångsförflyttning.

Terrorn mot Sarajevo

Domen omfattade också den långvariga belägringen av Sarajevo.

Bosnienserbiska styrkor besköt staden med artilleri och använde prickskyttar mot civila. Belägringen pågick under flera år och blev en av de mest uppmärksammade delarna av Bosnienkriget.

Domstolen slog fast att kampanjen hade som syfte att sprida terror bland Sarajevos civilbefolkning.

Mladić dömdes även för sin roll när FN-personal togs som gisslan 1995 i ett försök att hindra Nato från att genomföra fortsatta flyganfall mot bosnienserbiska mål.

Var på flykt i nästan 16 år

Efter kriget blev Mladić en av världens mest eftersökta personer.

Han åtalades redan 1995 av den internationella krigsförbrytardomstolen för det forna Jugoslavien men lyckades länge hålla sig undan.

Under nästan 16 år levde han på flykt.

Först den 26 maj 2011 greps han i Serbien. Fem dagar senare överfördes han till Haag för att ställas inför rätta.

Rättegången blev omfattande och behandlade brott som begåtts på flera platser under Bosnienkriget.

Dömdes till livstids fängelse

Den 22 november 2017 dömdes Ratko Mladić till livstids fängelse.

Domstolen fann honom skyldig till folkmord i Srebrenica samt flera brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Han överklagade domen.

Den 8 juni 2021 fastställde appellationskammaren de centrala delarna av domen och livstidsstraffet. Därmed var den rättsliga processen i praktiken avslutad.

Mladić satt därefter kvar i FN:s förvar i Haag.

Starka reaktioner efter dödsbeskedet

Dödsfallet väcker starka reaktioner på Balkan, där bilden av Ratko Mladić fortfarande skiljer sig dramatiskt mellan olika grupper.

Munira Subašić, en av de mest kända företrädarna för Srebrenicamödrarna, har beskrivit honom som en symbol för de fruktansvärda brott som begicks under kriget.

Hennes man och son dödades efter Srebrenicas fall.

På den bosnienserbiska sidan har reaktionerna sett helt annorlunda ut.

Milorad Dodik har hyllat Mladićs roll som militär befälhavare och ifrågasatt behandlingen han fick i Haag. Han har även hävdat att Mladić hade kunnat leva längre med annan vård.

Det finns inget offentligt stöd för påståendet att vården i Haag skulle ha orsakat hans död.

I beslutet från den 20 augusti konstaterade IRMCT tvärtom att Mladić fick omfattande medicinsk och palliativ vård och att domstolen inte fått belägg för att en överföring till Serbien skulle ge bättre behandling.

Ett namn som förblir förknippat med Srebrenica

Ratko Mladić dog som livstidsdömd krigsförbrytare efter mer än ett decennium i FN:s förvar.

Hans anhängare har under åren fortsatt att framställa honom som en militär hjälte, medan överlevande och anhöriga till krigets offer ser honom som en av de främsta symbolerna för de övergrepp som präglade Bosnienkriget.

Den rättsliga bedömningen är däremot fastställd.

Mladić dömdes slutligt för bland annat folkmordet i Srebrenica, förföljelser och mord samt terrorn mot Sarajevos civila.

När han dog hade det gått mindre än en vecka sedan FN-domstolen avslagit hans sista begäran om humanitär frigivning.