Hurbra har jämfört fem års klubbekonomi och resultat i Allsvenskan, SHL, Handbollsligan, Svenska Basketligan och SSL. Två slutsatser är tydliga: Allsvenskan är mest pengastyrd och SHL minst. I ligorna däremellan är maktkoncentrationen stor – men den ekonomiska insynen betydligt sämre.

Pengar garanterar inte segrar. Men de kan köpa en bredare trupp, fler chanser att rätta till felrekryteringar och större motståndskraft mot skador och formsvackor. Frågan är hur mycket den fördelen faktiskt syns i tabellen.

Hurbra har därför byggt ett index som väger samman sambandet mellan klubbarnas ekonomiska styrka och tabellplacering, resursgapet mellan ligans rikaste och fattigaste lag samt hur ofta ekonomiska underdogs når topp fyra eller vinner mästerskapet.

Resultatet visar att samma krona inte köper lika mycket sportslig sannolikhet överallt.

Hurbra-index: Sveriges mest pengastyrda elitserier

Liga	Hurbra-index	Datakvalitet
1. Allsvenskan	77 (72–80)	A
2. SSL herr	69 (55–78)	C
3. Handbollsligan herr	65 (55–72)	B−
4. SBL herr	62 (45–75)	C−
5. SHL	34 (29–39)	A−

Ett högt index betyder att stora resurser oftare följs av höga placeringar och att vägen till toppen är svårare för lag ur den ekonomiska nedre halvan. Intervallet visar hur känsligt resultatet är för ofullständiga eller mindre jämförbara ekonomiska uppgifter.

Allsvenskans förstaplats och SHL:s sistaplats står sig vid rimliga förändringar av metoden. Däremot överlappar intervallen för SSL, Handbollsligan och SBL. Den exakta ordningen mellan plats två och fyra ska därför läsas som Hurbra-indexets bästa bedömning utifrån offentlig data, inte som tre statistiskt säkerställda nivåer.

Så har vi räknat

Analysen omfattar Allsvenskan 2021–2025 och vintersporternas säsonger 2020/21–2024/25. Den avslutade säsongen 2025/26 är inte med eftersom ekonomiska sammanställningar och årsredovisningar ännu inte finns konsekvent för alla klubbar.

Råa kronor jämförs inte direkt mellan sporterna. En SHL-klubb och en innebandyklubb arbetar på helt olika ekonomiska nivåer. I stället rangordnas lagen inom sin egen liga och säsong.

Hurbra-indexet består av tre delar:

• 40 procent resurs–resultat-samband: Spearmans rangkorrelation mellan ekonomisk rang och tabellrang.
• 30 procent ekonomisk ojämlikhet: förhållandet mellan ligans högsta och lägsta jämförbara resursmått.
• 30 procent outsiderbarriär: hur stor andel av topp fyra-platserna och mästerskapen som stannar hos den ekonomiska övre halvan.

Ekonomisk styrka mäts i första hand med personalkostnader eller spelar- och personallöner. När de uppgifterna saknas används total kostnad eller omsättning, tydligt behandlad som en svagare proxy.

Grundserien är huvudmåttet för sportsligt resultat. Slutspel och mästerskap räknas separat. Det är viktigt: 30 eller 52 omgångar mäter uthållighet, medan ett slutspel kan avgöras av några få matcher, en het målvakt eller en tillfällig formtopp.

Allsvenskan: här köper pengar mest tabell

Allsvenskan har både jämförelsens bästa ekonomiska underlag och dess tydligaste samband mellan pengar och resultat. Svenska Fotbollförbundets årliga analyser gör det möjligt att följa kostnadsrang och tabellplacering för samtliga klubbar över fem säsonger.

Spearmans korrelation blev:

Säsong	Korrelation mellan kostnad och tabell
2021	0,659
2022	0,635
2023	0,541
2024	0,568
2025	0,359

Femårsgenomsnittet är 0,552. Under de första fyra åren var sambandet tydligt och statistiskt säkerställt. År 2025 sjönk korrelationen till 0,359 och var inte längre säkerställd för den enskilda säsongen.

Det betyder inte att pengar plötsligt slutade spela roll. Det betyder att 2025 innehöll ovanligt stora uppror mot den ekonomiska ordningen.

Mjällby vann serien med kostnadsrang 12 av 16. Gais blev trea med kostnadsrang 14. Båda överträffade sin ekonomiska placering med elva tabellsteg. Samtidigt slutade Malmö sexa trots högst kostnader och Häcken tia trots kostnadsrang två.

Sett över hela femårsperioden är sådana resultat sällsynta. Lag ur kostnadernas nedre halva tog bara 3 av 20 topp fyra-platser:

• Kalmar 2022, kostnadsrang 10 och tabellplats 4.
• Mjällby 2025, kostnadsrang 12 och tabellplats 1.
• Gais 2025, kostnadsrang 14 och tabellplats 3.

Bara ett av fem SM-guld gick till ett lag ur den ekonomiska nedre halvan: Mjällbys guld 2025. De övriga mästarna hade kostnadsrang 1, 5, 2 och 1.

Ett resursgap på omkring tio gånger

Allsvenskans ekonomiska avstånd är större än i någon av de andra ligor där kompletta jämförelser kan göras. År 2024 redovisade Halmstad 68,6 miljoner kronor i intäkter och Malmö 671,3 miljoner. Den rikaste klubben låg därmed på nästan 9,8 gånger den fattigastes nivå.

Året före var skillnaden ännu större: Varberg redovisade 47,5 miljoner mot Häckens 500,1 miljoner, ett gap på 10,5 gånger. Häckens siffra påverkas visserligen av Gothia Cup och annan verksamhet utanför herrlaget, men även med sådana reservationer är den allsvenska ekonomin kraftigt skiktad.

Ligaintäkterna har dessutom vuxit snabbt: från omkring 2,93 miljarder kronor 2023 till 3,57 miljarder 2024 och cirka 3,9 miljarder 2025. Pengarna fördelas inte jämnt. Europaspel, spelarförsäljningar, publik och kommersiell räckvidd kan ge storklubbarna försprång som sedan skapar ännu fler intäkter.

Det förklarar varför Allsvenskans mest effektiva lag är en så intressant motberättelse. En låg kostnadsrang gör inte framgång omöjlig, men laget måste träffa ovanligt rätt med rekrytering, utveckling och kontinuitet. Storklubben har råd med fler försök.

Den som vill granska huvudunderlaget kan läsa Svenska Fotbollförbundets ekonomiska analyser.

SSL: två klubbar har tagit alla fem guld

Ingen liga i jämförelsen har en lika koncentrerad mästerskapsmarknad som SSL herr. Falun vann 2020/21 och 2021/22. Därefter tog Storvreta tre raka guld 2022/23, 2023/24 och 2024/25.

Fem säsonger, två mästare.

Även vägen till finalen har varit trång. Storvreta, Falun, Pixbo och Växjö har återkommit i de sena slutspelsrundorna. Sportsligt ser SSL därför starkt strukturstyrd ut: etablerade miljöer med spelarutveckling, kontinuitet och organisatorisk bredd håller greppet om toppen.

Problemet är att ekonomin inte redovisas i en gemensam, jämförbar form. En förenings omsättning kan omfatta herrlag, damlag, ungdomar och cuper. En annan kan ha motsvarande verksamhet i separata juridiska enheter.

Pixbo IBK redovisade omkring 12 miljoner kronor i omsättning 2023/24, medan damverksamheten låg i en separat förening. Storvretas cupverksamhet drivs delvis i ett separat bolag som omsatte över 11 miljoner kronor 2025. Växjö, Kalmarsund och Storvreta har samtidigt rapporterat miljonförluster och besparingsbehov, medan Falun skurit i kostnaderna för herrlag och stab.

Det går därför inte att skapa en trovärdig femårskorrelation mellan spelarlön och resultat. SSL:s index på 69 drivs främst av den höga titel- och toppbarriären, men intervallet 55–78 är brett.

Den rimliga slutsatsen är att framgången är starkt koncentrerad till resursstarka organisationer. Den offentliga datan räcker däremot inte för att avgöra hur mycket som beror på pengar och hur mycket som kommer från talangmiljö, ideellt arbete och långvarig sportslig kompetens.

Handbollsligan: rika organisationer vinner – billiga lag kan utmana

Handbollsligan visar varför klubbomsättning måste hanteras försiktigt. Sävehof redovisade omkring 83,3 miljoner kronor 2024/25, medan Hammarby låg kring 5,3 miljoner. En rak division ger ett gap på nästan 16 gånger.

Men siffrorna beskriver inte samma sak. Sävehof har damlag, ungdomsverksamhet och Partille Cup i sin breda organisation. Även Önnered och Hallby samlar flera verksamheter. Hammarbys siffra ligger närmare den rena elitlagsverksamheten.

När de mest uppenbart ojämförbara organisationerna hanteras separat ligger det observerade omsättningsgapet närmare sex gånger. Det är fortfarande stort, men inte lika extremt som den råa topplistan antyder.

För de 13 klubbar som kunde matchas mellan 2024/25 års ekonomi och tabell blev korrelationen mellan omsättningsrang och tabellrang cirka 0,35. När de tre tydligaste flerlag- och cuporganisationerna togs bort steg den till omkring 0,59. Urvalet är för litet för statistisk säkerhet, men skillnaden visar hur känsligt resultatet är för vad som faktiskt ligger i en förenings omsättning.

Ystad vann grundserien 2024/25 före Kristianstad, Malmö och Karlskrona. Malmö låg långt ned i omsättningsrankningen men blev trea. Hammarby hade lägst redovisad omsättning i det matchade urvalet, slutade sjua och tog sig sedan hela vägen till SM-final.

Det är ett av analysens tydligaste exempel på att små ekonomiska resurser kan kompenseras med sportslig skicklighet.

Mästerskapen är mer slutna. Sävehof vann 2020/21 och 2023/24, Ystad 2021/22 och 2024/25 samt Kristianstad 2022/23. Alla fem guld hamnade hos tre etablerade organisationer.

Handbollsligan är alltså mer genomsläpplig i tabellen än på mästartronen. Ett billigt lag kan bygga en stark sjua, hitta rätt i matchningen och gå långt i ett slutspel. Att vinna hela vägen över flera år har varit betydligt svårare utan en bred och uthållig organisation.

SBL: fem raka guld – men var dominansen köpt?

Norrköping Dolphins har vunnit fem raka svenska mästerskap. Laget slog Södertälje i finalen 2021, Jämtland 2022 och Borås tre år i följd 2023–2025.

Under titelsäsongerna blev Norrköping tvåa, etta, trea, etta och etta i grundserien. Ingen annan klubb i den här jämförelsen har dominerat sin sport lika fullständigt under hela perioden.

Det frestande svaret är att Norrköping helt enkelt haft mest pengar. Den offentliga ekonomin stöder inte en så säker slutsats.

Klubben kom från ett läge nära konkurs, betalade av skulder och skar ned herrlagets budget samtidigt som gulden fortsatte komma. Det talar för att kontinuitet, rekrytering och organisationskvalitet har gett stor utdelning. SBL:s egna analyser placerar Norrköping, Borås, Jämtland och Luleå bland de långsiktigt starka organisationerna, men ligan publicerar ingen komplett femårstabell över spelarbudgetar.

Enskilda uppgifter visar att resursklyftor finns. Jämtland omsatte över 13 miljoner kronor 2022/23, medan Köping vid ett tillfälle behövde omkring en halv miljon i stöd för att säkra fortsatt ligaspel. Uppgifterna är dock hämtade från olika redovisningsnivåer och kan inte läggas in i en säker korrelationsmatris.

Elitlicensen som infördes från 2023/24 kan förbättra insynen över tid. För den här femårsperioden blir slutsatsen smalare: SBL:s sportsliga dominans är extrem, men den kan inte beläggas som köpt. Norrköping är snarare en stark kandidat till exceptionell organisatorisk utdelning per krona.

Det är också därför SBL får jämförelsens bredaste intervall, 45–75. Mästerskapsbarriären drar indexet uppåt. Den svaga ekonomiska jämförbarheten hindrar en säker placering.

SHL: höga löner ger förvånansvärt få extra placeringar

SHL är den ekonomiskt största ligan i jämförelsen, men det är inte samma sak som att den är mest ekonomiskt ojämlik. Tvärtom ligger klubbarnas personalkostnader relativt nära varandra.

År 2024/25 låg Färjestad högst med omkring 136,4 miljoner kronor i personalkostnad. Malmö låg lägst med cirka 78,3 miljoner. Toppen hade alltså ungefär 1,74 gånger bottenklubbens nivå.

Året före var gapet omkring 1,97 gånger och 2022/23 cirka 1,8. Det är en helt annan ekonomisk spelplan än Allsvenskans skillnader kring tio gånger.

Korrelationen mellan personalkostnad och tabellplacering har också varit svag:

Säsong	Korrelation mellan kostnad och tabell
2020/21	0,015
2021/22	0,385
2022/23	−0,248
2024/25	0,209

Ingen av de fyra säsongskorrelationerna är statistiskt säkerställd. Genomsnittet är omkring 0,09. För 2023/24 finns säkra totalsiffror och ytterpunkter, men inte en tillräckligt jämförbar klubblista för att räkna fram en femte korrelation utan att låtsasprecision.

Säsongen 2022/23 var sambandet till och med negativt. Rögle hade högst personalkostnad men blev nia. Brynäs hade den tredje högsta och slutade på plats 13 före nedflyttningen. Samtidigt vann Växjö serien och senare SM-guldet med kostnadsrang 10, medan Skellefteå blev tvåa med kostnadsrang 12.

Mönstret återkommer. Skellefteå gick från kostnadsrang 12 till tabellplats 3 säsongen 2021/22 och från 12 till 4 året före. Timrå har nått femte- och sjätteplatser från kostnadsrang 13. Åt andra hållet slutade HV71 sist 2024/25 trots den tredje högsta personalkostnaden.

I de fyra säsonger där en exakt klubbmatris kan byggas tog lag ur kostnadernas nedre halva 5 av 16 topp fyra-platser, drygt 31 procent. Ett av fyra guld gick till ett sådant lag: Växjö 2022/23.

Det betyder inte att pengar är oviktiga i SHL. Klubbarna hade tillsammans omkring 2,55 miljarder kronor i nettointäkter 2024/25 och personalen stod för ungefär 61 procent av kostnaderna. Skillnaden är att stora gemensamma intäkter och en professionell ligamiljö höjer golvet för nästan alla.

När de ekonomiska avstånden är mindre kan tränarskap, rekrytering, målvaktsspel, skador och slutspelsform få större betydelse. En extra lönekrona köper då mindre försprång än i en liga där konkurrenten arbetar med en bråkdel av storklubbens resurser.

Den bilden ligger nära vår separata genomgång av SHL-klubbarnas ekonomiska motståndskraft: höga löner kan pressa ekonomin utan att ge en motsvarande garanti i tabellen.

Lagen som fått mest sport för pengarna

Skillnaden mellan ekonomisk rang och sportslig placering är inte ett fullständigt mått på poäng per krona. Den är däremot jämförbar över sporterna och fångar de tydligaste avvikelserna.

Klubb	Sportslig utdelning mot ekonomisk rang
Mjällby 2025	Kostnadsrang 12, allsvensk mästare: +11 placeringar
Gais 2025	Kostnadsrang 14, tabelltrea: +11 placeringar
Skellefteå 2022/23	Personalkostnadsrang 12, SHL-tvåa: +10 placeringar
Växjö 2022/23	Personalkostnadsrang 10, seriesegrare och SM-mästare
Hammarby 2024/25	Lägst omsättning i handbollsurvalet, sjua och SM-finalist
Norrköping 2021–2025	Fem raka SBL-guld trots dokumenterad skuldresa och budgetbesparing

Mjällby 2025 är det renaste fallet. Klubben vann en full liga med verifierad kostnadsrang 12 och blev den enda ekonomiska nedre-halvan-mästaren i Allsvenskan under femårsperioden.

Norrköping är det mest fascinerande men osäkra fallet. Fem raka guld under ekonomisk sanering pekar mot stor organisatorisk effektivitet, men utan en komplett budgetrang går det inte att kalla klubben ett bevisat lågbudgetlag.

Varför pengar får olika stor betydelse

Skillnaderna mellan ligorna kan i huvudsak spåras till fyra mekanismer.

Ekonomins ytterkanter

Ett resursgap på tio gånger skapar en annan verklighet än ett gap under två. Den rikare fotbollsklubben kan värva bredare, behålla spelare längre och ersätta misslyckanden. I SHL möter även de rikaste klubbarna konkurrenter med professionella organisationer och relativt stora truppbudgetar.

Intäkternas fördelning

Gemensamma medieintäkter jämnar ut SHL. I Allsvenskan förstärker Europaspel, stora publikintäkter och spelarförsäljningar skillnaderna. Sportslig framgång skapar pengar som kan användas för att köpa större sannolikhet till ny framgång.

Slutspel eller lång serie

En lång grundserie belönar truppbredd och förmågan att överleva svackor. I ett slutspel kan ett billigare lag få större utdelning av form, matchning och enstaka nyckelprestationer. Hammarbys handbollsfinal 2025 är ett tydligt exempel.

Resurser som inte syns i lönebudgeten

Akademi, lokal talangbas, ideellt arbete, tränarkontinuitet och klubbkultur kan vara sportsligt värdefulla utan att synas som hög personalkostnad. Det är särskilt viktigt i basket, handboll och innebandy, där en bred förening ibland producerar resurser snarare än köper dem.

Det här kan indexet inte bevisa

Korrelation är inte samma sak som orsak. En framgångsrik klubb får större publikintäkter, fler slutspelsmatcher och ibland pengar från Europaspel eller spelarförsäljningar. Ekonomin kan alltså vara både en orsak till och ett resultat av framgång.

Klubbarnas juridiska gränser skapar ytterligare problem. Häckens Gothia Cup, Sävehofs Partille Cup, handbollsföreningar med både herr- och damlag samt Storvretas separata cupbolag gör att samma ord – omsättning – kan beskriva olika verksamheter.

Pandemiåren 2020/21 och 2021/22 påverkades dessutom av tomma läktare, statliga stöd och periodiseringar. Därför har indexet större tilltro till personalkostnader och fleråriga mönster än till en enskild omsättningssiffra.

Den svagaste länken är transparensen i SSL och SBL. Där går det att mäta vem som vinner och hur koncentrerad toppen är, men inte att på samma säkra sätt avgöra vem som faktiskt hade störst spelarbudget. Därför är osäkerhetsintervallen en del av resultatet, inte en fotnot som bör gömmas undan.

Allsvenskan och SHL ger däremot ett tydligt svar på artikelns huvudfråga. Pengar köper sannolikhet, inte garantier. De köper mest sannolikhet i Allsvenskan. I SHL köper de förvånansvärt få extra placeringar.