HemSportVilka Premier League-klubbar har råd att värva mer? Hurbra stresstestar alla 20

Vilka Premier League-klubbar har råd att värva mer? Hurbra stresstestar alla 20

Publicerad

Manchester United och Liverpool har störst kombination av rent värvningsutrymme och stabila intäkter inför fönstrets sista vecka. Tottenham kan fortfarande göra en stor affär trots sommarens köp över 300 miljoner pund, men marginalen är betydligt mindre än den först ser ut. I andra änden ligger Chelsea och Bournemouth närmast den nya ekonomiska gränsen, medan Newcastles läge vilar tungt på spelarförsäljningar.

Hurbra-indexet: United etta, Chelsea sist

Hurbra Squad Cost Headroom Index rankar inte klubbarnas net spend. Det mäter hur mycket ytterligare årlig spelarrelaterad kostnad de ungefär kan bära under Premier Leagues nya Squad Cost Ratio, SCR.

Basutrymmet nedan är avståndet till den gröna 85-procentsnivån. Ett plus betyder att klubben kan lägga till årlig squad cost och ändå stanna under 85 procent i basscenariot. Ett minus betyder att klubben redan använder den extra buffertzonen. Det är inte detsamma som ett regelbrott eller ett automatiskt poängavdrag.

KlubbIndexBasutrymme
1. Manchester United100+92 miljoner pund
2. Liverpool96+80 miljoner pund
3. Hull79+61 miljoner pund
4. Tottenham77+49 miljoner pund
5. Coventry73+52 miljoner pund
6. Sunderland70+55 miljoner pund
7. Arsenal69+43 miljoner pund
8. Ipswich61+29 miljoner pund
9. Manchester City53+1 miljon pund
10. Crystal Palace39-5 miljoner pund
11. Brentford39-30 miljoner pund
12. Leeds37-13 miljoner pund
13. Nottingham Forest28-27 miljoner pund
14. Everton26-37 miljoner pund
15. Aston Villa23-32 miljoner pund
16. Fulham18-66 miljoner pund
17. Brighton13-43 miljoner pund
18. Bournemouth5-72 miljoner pund
19. Newcastle1-84 miljoner pund
20. Chelsea0-259 miljoner pund

Indexpoängen bygger till 50 procent på basutrymmet, 20 procent på det försiktiga scenariot, 10 procent på det kombinerade stresstestet och 20 procent på återkommande fotbollsintäkter utan Europa och spelarvinster. Varje del jämförs mellan de 20 klubbarna och slutpoängen skalas från 0 till 100.

Det gör att Hull inte automatiskt bedöms ha större praktisk köpkraft än Tottenham. Hull har en mycket låg kostnadsbas i förhållande till nya Premier League-intäkter, men inte samma likviditet, kommersiella motor eller finansieringsförmåga. United och Liverpool kombinerar däremot stora gröna marginaler med intäkter som återkommer även utan en stor spelarförsäljning.

Så fungerar 85- och 115-procentsgränserna

Från 2026/27 begränsar Premier Leagues SCR-system kostnaden för spelar- och huvudtränarlöner, agentarvoden samt transferamorteringar och nedskrivningar. Den gröna nivån är 85 procent av klubbens fotbollsintäkter, där bokföringsmässigt nettoresultat från spelarförsäljningar får räknas med.

Det viktiga är att 85 procent inte är ett tvärstopp. Enligt Premier Leagues officiella regelförklaring finns ytterligare 30 procentenheter i en flerårig buffert. Mellan 85 och 115 procent kan klubben få betala en avgift och förbruka buffert. Över 115 procent börjar den tydligare sportsliga sanktionsrisken.

Det ger tre olika frågor:

  • Hur mycket kan klubben lägga till och fortfarande ligga under den gröna 85-procentsnivån?
  • Hur långt är det kvar till den röda 115-procentslinjen?
  • Har klubben faktiskt kontanter och finansiering för transferbetalningen?

Hurbra-indexet lägger störst vikt vid den första frågan. Att en klubb har 200 miljoner pund kvar till 115 procent betyder inte att hela beloppet är sunt värvningsutrymme. En klubb som går över 85 procent köper sig närmare avgifter och framtida begränsningar.

Klubbarna i Europa möter dessutom Uefas separata 70-procentsregel. För Manchester United, Liverpool, Arsenal, Manchester City och Aston Villa kan den bli mer bindande än Premier Leagues gröna nivå. Premier League gör också separata tester av bland annat likviditet, rörelsekapital och positivt eget kapital. SCR-utrymme är alltså inte ett kassakonto.

Varför net spend ger fel svar

Elva av ligans 20 klubbar har slagit sina transferrekord under sommaren. Ändå säger den sammanlagda köpesumman förvånansvärt lite om vilket utrymme som finns kvar, eftersom en transfersumma normalt inte träffar SCR fullt ut under köpåret. Om en spelare köps för 60 miljoner pund på ett femårskontrakt blir den årliga amorteringen 12 miljoner. Lägg till 6 miljoner i årslön och 1 miljon i relevanta agent- eller signeringskostnader. Då blir den ungefärliga årliga belastningen 19 miljoner pund.

Det är därför Tottenham kan ha passerat 300 miljoner pund i köp och ändå ha utrymme kvar. Det är också därför en klubb med låg net spend kan vara pressad: gamla köp fortsätter att belasta amorteringarna, medan löner och agentkostnader ligger kvar.

Spelarförsäljningar fungerar annorlunda. Om en spelare säljs för 50 miljoner men har ett kvarvarande bokfört värde på 20 miljoner uppstår en bokföringsmässig vinst på 30 miljoner. Det är vinsten, inte bruttoförsäljningen, som stärker SCR-nämnaren. Hurbra har därför byggt modellen från årsbelastningen i stället för från den vanliga listan över Premier League-värvningar 2026.

Intäkterna: senaste bokslut och tre prognoslägen

Utgångspunkten är det senaste tillgängliga bokslutet, 2024/25, för samtliga klubbar. Därefter rullas matchdag, tv, kommersiella intäkter, verkligt Europaspel 2026/27 och rapporterade spelarvinster fram.

Intervallet visar intäkten i försiktigt respektive offensivt scenario. Basscenariot ligger mellan ändpunkterna. Alla belopp är miljoner pund och inkluderar modellens spelarresultat.

KlubbBokslut 2024/25Intäktsintervall 2026/27
Arsenal643667–789
Aston Villa378382–520
Bournemouth182210–249
Brentford173198–224
Brighton221233–299
Chelsea491409–506
Coventry34162–182
Crystal Palace195225–288
Everton197198–230
Fulham195218–252
Hull26157–182
Ipswich155187–213
Leeds137160–188
Liverpool703784–912
Manchester City694722–860
Manchester United667704–833
Newcastle335281–390
Nottingham Forest222221–289
Sunderland39130–164
Tottenham565574–671

De största intervallen finns där Europa eller spelarhandel betyder mycket. Newcastle kan i modellen nå en hög intäkt i basfallet, men en ovanligt stor del kommer från bokförda spelarvinster. Coventry, Hull och Sunderland gör i stället ett kraftigt intäktshopp när en Championship-kostnadsbas möter Premier League-tv-pengar.

Europastatusen är avgörande. Arsenal, Manchester City, Manchester United, Aston Villa och Liverpool spelar Champions League. Bournemouth, Sunderland och Crystal Palace spelar Europa League, medan Brighton spelar Conference League. Chelsea, Newcastle och Tottenham har därför inte fått behålla Europaintäkter från en äldre prognosperiod.

Kostnaden bakom varje klubb

För att göra jämförelsen konsekvent använder modellen hela personalkostnaden som försiktig proxy för spelar- och tränarlön. Det kan överskatta den officiella SCR-lönen eftersom även administrativ personal ingår. Transferamortering och posten för agent-, signerings-, låne- och bonuskostnader är modellerade, inte Premier Leagues officiella klubbvärden.

I tabellen står löner, total årlig transferamortering och övriga relevanta kostnader i den ordningen. Den sista kolumnen visar bokförd spelarvinst och intervallet för den nya årliga amortering som sommarens köp skapar.

KlubbLön/amortering/övrigtSpelarvinst/ny amortering
Arsenal362/197/2329/39–49
Aston Villa307/123/17147/26–33
Bournemouth178/80/107/14–17
Brentford147/55/84/14–18
Brighton178/95/1171/22–27
Chelsea397/247/26102/70–87
Coventry75/16/30/24–31
Crystal Palace163/62/1059/11–14
Everton155/59/816/13–16
Fulham187/71/1013/15–18
Hull70/12/310/15–19
Ipswich102/34/65/31–38
Leeds105/53/616/16–20
Liverpool480/136/250/18–23
Manchester City459/196/2644/31–38
Manchester United319/227/2233/17–21
Newcastle273/115/16167/34–42
Nottingham Forest174/80/991/10–13
Sunderland59/12/320/7–8
Tottenham295/178/1954/61–76

Sommarens amorteringsintervall är en rimlighetskontroll, inte en post som ska läggas ovanpå total amortering en gång till. Försäljningar tar bort framtida amortering, villkorade tillägg kan falla ut senare och vissa agentkostnader kapitaliseras tillsammans med spelarrättigheten. Tabellen visar kostnadsordningen och varför Chelseas och Tottenhams stora bruttoköp får så olika effekt på slutresultatet.

Tre scenarier för samtliga 20 klubbar

Basscenariot är Hurbra-modellens mest sannolika utfall. Det försiktiga scenariot sänker återkommande intäkter med 6 procent, minskar Europaintäkten med 25 procent, halverar spelarvinstbidraget och höjer lönerna med 5 procent. Det offensiva scenariot höjer återkommande intäkter med 6 procent och Europaintäkten med 25 procent, behåller fullt spelarvinstbidrag och gör ingen konstgjord kostnadssänkning.

Siffrorna är årligt utrymme till 85 procent, i ordningen försiktigt, bas och offensivt.

KlubbFörsiktigt/bas/offensivt
Arsenal-33/+43/+88
Aston Villa-137/-32/-5
Bournemouth-99/-72/-57
Brentford-49/-30/-19
Brighton-94/-43/-30
Chelsea-342/-259/-240
Coventry+40/+52/+61
Crystal Palace-52/-5/+10
Everton-62/-37/-26
Fulham-92/-66/-54
Hull+45/+61/+69
Ipswich+12/+29/+39
Leeds-33/-13/-4
Liverpool+2/+80/+134
Manchester City-90/+1/+50
Manchester United+15/+92/+140
Newcastle-179/-84/-73
Nottingham Forest-84/-27/-17
Sunderland+33/+55/+65
Tottenham-19/+49/+78

Manchester United är den enda storklubben med tydligt positivt utrymme även i det försiktiga scenariot. Liverpool håller sig precis under grönt där, men har 80 miljoner i bas och 134 miljoner i det offensiva utfallet. Arsenal, Manchester City och Tottenham har alla verkligt basutrymme, men hamnar över 85 procent när flera antaganden går åt fel håll.

Coventry, Hull, Ipswich och Sunderland är positiva i alla tre scenarier. Det är ett starkt regelbesked, men också de rader där finansieringsfrågan måste hållas isär från själva kvoten.

Tottenham efter Sávio: fortfarande köpkraft, inte fri lejd

Tottenham är sommarens tydligaste exempel på varför bruttosummor inte räcker. Efter Sávios övergång till Tottenham har klubbens köp passerat 300 miljoner pund. Sávio kostade 75 miljoner plus möjliga tillägg och uppges ha skrivit på för sex år.

Det ger cirka 13–14 miljoner pund i årlig transferamortering. Med lön och relevanta agentkostnader bedömer Hurbra den nya årliga squad cost-effekten till omkring 22–24 miljoner.

En okorrigerad kalkyl kunde ge Tottenham 119 miljoner pund i grönt utrymme. Den räknade dock med 55 miljoner i Europaintäkt som klubben inte har 2026/27 och saknade Sávios fulla årsbelastning. Efter båda korrigeringarna landar Tottenham på cirka 77 procents SCR och knappt 50 miljoner i basutrymme.

Det räcker sannolikt till ytterligare en stor värvning. Ett köp på 60 miljoner över fem år med hög lön kan belasta årsutrymmet med omkring 19 miljoner. Två sådana affärer skulle däremot flytta Tottenham nära den gröna linjen, och det försiktiga scenariot är redan 19 miljoner över. Svaret är alltså ja, Spurs kan köpa mer, men flera nya rekordaffärer skulle kräva försäljningar eller offensiva intäktsantaganden.

Klubbarna med störst verkligt manöverutrymme

Manchester United har modellens starkaste kombination. Intäktsbasen är stor, squad cost ligger kring 73 procent i basfallet och klubben har cirka 92 miljoner pund kvar till grönt. Även med försiktiga antaganden återstår 15 miljoner. En stor slutveckevärvning är möjlig, även om Uefas regel kan sätta en stramare praktisk gräns.

Liverpool är nästan lika starkt. Basutrymmet på 80 miljoner och de mycket höga återkommande intäkterna gör att klubben kan bära en stor affär utan att först skapa en bokföringsmässig spelarvinst. Det är just den egenskapen som skiljer Liverpool från Newcastle och Aston Villa.

Tottenham har mindre marginal än de två första men fortfarande tillräckligt för ett stort köp. Arsenal har omkring 43 miljoner i basutrymme, vilket också räcker till en betydande värvning. Arsenals försiktiga scenario på minus 33 miljoner visar dock att klubben inte bör behandla hela bassiffran som en fri budget.

Hull, Coventry och Sunderland har 52–61 miljoner i basutrymme. De kan öka den årliga truppkostnaden rejält utan att närma sig 85 procent. En nykomling kan ändå stoppas av kassaflöde, ägarens finansiering eller SSR-tester långt innan SCR-utrymmet är slut. Ipswich har samma profil i mindre skala och ligger under grönt även i det försiktiga scenariot efter köp för omkring 153 miljoner.

Klubbarna som bör sälja före nästa stora köp

Chelsea är modellens tydligaste sälj-först-klubb. Basscenariot ger cirka 139 procents SCR: 259 miljoner över den gröna nivån och omkring 115 miljoner över den röda 115-procentslinjen. Det är inte ett officiellt besked om regelbrott. Den exakta spelar- och tränarlönen, godkända intäktsjusteringar och kontraktsuppgifter kan ändra Premier Leagues beräkning. Men inget av Hurbra-scenarierna är nära grönt, och sommarens cirka 349 miljoner i köp har byggt vidare på en redan hög amorteringsbas.

Bournemouth ligger ungefär på den röda linjen. Små modellskillnader kan flytta klubben över eller under, så det vore fel att slå fast ett regelbrott. Slutsatsen inför slutveckan är ändå tydlig: ett större nettoköp ser svårt ut utan försäljning eller säkrat löneutrymme.

Fulham har bara omkring 6 miljoner pund kvar till 115 procent. Newcastle har cirka 30 miljoner, men hålls kvar under rött av ett modellerat spelarvinstbidrag på 167 miljoner. Brighton, Nottingham Forest och Aston Villa får också stor hjälp av spelarhandel. För dessa klubbar säger en hög bruttoförsäljning mindre än hur stor bokföringsvinsten faktiskt blir.

Brentford, Everton, Leeds och Crystal Palace ligger över grönt men har en tydligare marginal till rött. De kan använda buffert och acceptera en avgift, men en försäljning före ett större köp ger en mer robust position. Manchester City är specialfallet: nästan exakt på 85 procent i bas men med 241 miljoner kvar till rött. City kan spendera in i bufferten, men har inte obegränsat grönt utrymme.

Stresstestet avslöjar vilka marginaler som håller

Tre enskilda chocker har testats: ingen Europaintäkt, halverat spelarvinstbidrag och 10 procent högre löner. Det kombinerade testet lägger alla tre ovanpå varandra. Tabellen visar återstående årligt utrymme till 85 procent i den ordningen.

KlubbUtan Europa/halv vinst/lön +10/kombinerat
Arsenal-7/+31/+7/-56
Aston Villa-85/-94/-63/-178
Bournemouth-91/-75/-90/-111
Brentford-30/-32/-45/-46
Brighton-53/-73/-61/-101
Chelsea-259/-302/-299/-342
Coventry+52/+52/+44/+44
Crystal Palace-24/-30/-21/-65
Everton-37/-44/-52/-59
Fulham-66/-72/-85/-90
Hull+61/+57/+54/+50
Ipswich+29/+27/+19/+17
Leeds-13/-20/-24/-30
Liverpool+22/+80/+32/-26
Manchester City-53/-18/-45/-118
Manchester United+39/+78/+60/-7
Newcastle-84/-155/-111/-182
Nottingham Forest-27/-66/-44/-83
Sunderland+36/+46/+49/+22
Tottenham+49/+26/+20/-3

Hull, Coventry, Sunderland och Ipswich har de robustaste marginalerna. De klarar även den kombinerade chocken och stannar under grönt. Bland storklubbarna hamnar United och Tottenham närmast noll i kombinationstestet. Liverpool klarar varje enskild chock men inte alla tre samtidigt.

Manchester Citys basläge är betydligt känsligare än den stora intäkten antyder. Utan Europa faller utrymmet till minus 53 miljoner, och i kombinationstestet till minus 118. Arsenal klarar högre löner och halverad spelarvinst var för sig, men inte utebliven Europaersättning.

Newcastle, Aston Villa och Nottingham Forest är mest beroende av att spelarvinsterna verkligen materialiseras. Newcastle faller från minus 84 i bas till minus 155 när bidraget halveras och minus 182 i kombinationstestet. Chelsea är pressat oavsett vilken variabel som ändras.

Bedömning klubb för klubb

Störst köpkraft

  • Manchester United: Indexetta med cirka 92 miljoner i grönt basutrymme. Kan bära en stor affär; Uefas 70-procentsregel är den viktigaste reservationen.
  • Liverpool: 80 miljoner i basutrymme och ligans mest stabila kombination av återkommande intäkter och låg känslighet för spelarförsäljningar.
  • Hull: 61 miljoner i regelutrymme och positivt i alla stresstester. Likviditeten, inte SCR, avgör hur långt klubben verkligen kan gå.
  • Tottenham: Omkring 49 miljoner kvar efter korrigering för uteblivet Europa och Sávio. En stor värvning till är rimlig, flera kräver mer.
  • Coventry: Cirka 52 miljoner under grönt trots stora sommarköp. Uppflyttningen gör intäkts- och löneprognosen mer osäker än för etablerade klubbar.

Kan köpa, men bör välja affär

  • Sunderland: 55 miljoner i bas och fortsatt positivt utan Europa. Har starkt regelutrymme men en betydligt mindre finansieringsmotor än topplagen.
  • Arsenal: 43 miljoner i bas räcker till en betydande värvning. Det försiktiga scenariot ligger redan över grönt, så ytterligare flera dyra kontrakt vore aggressivt.
  • Ipswich: 29 miljoner i bas och positivt i alla tre scenarier. Sommarens stora köp har inte ätit upp SCR-marginalen.
  • Manchester City: Bara 1 miljon kvar till grönt men en mycket stor buffert till rött. Kan köpa genom att gå in i avgiftszonen, inte genom rent headroom.
  • Crystal Palace: Fem miljoner över grönt efter att Europa League räknats in. En försäljning eller bättre Europautfall kan snabbt öppna marginal.

Försäljning gör nästa köp säkrare

  • Brentford: 30 miljoner över grönt och 34 miljoner från rött. Ett större köp före en försäljning skulle göra positionen onödigt tunn.
  • Leeds: 13 miljoner över grönt men 41 miljoner kvar till rött. Har plats i bufferten, inte mycket ren grön kapacitet.
  • Nottingham Forest: 27 miljoner över grönt och tydligt beroende av 91 miljoner i modellerad spelarvinst. Svagare försäljningar pressar snabbt kvoten.
  • Everton: 37 miljoner över grönt och 29 miljoner från rött. En kontrollerad affär är möjlig, men sälj-först är det robusta alternativet.
  • Aston Villa: Champions League och 147 miljoner i spelarvinst håller klubben långt från rött i bas. Stressas båda intäkterna blir läget snabbt mycket svagare.

Nära gränsen eller tydligt pressade

  • Fulham: 66 miljoner över grönt och bara omkring 6 miljoner kvar till rött. Behöver sannolikt en utgång eller annan kostnadsminskning före ett större köp.
  • Brighton: 43 miljoner över grönt men fortfarande 43 miljoner från rött. Spelarvinsterna gör skillnaden; fortsatt nettoköpande bygger på att modellen håller.
  • Bournemouth: 72 miljoner över grönt och ungefär på 115-procentslinjen. Ännu ett större nettoköp ser svårt ut utan försäljning.
  • Newcastle: 84 miljoner över grönt och bara 30 miljoner från rött trots stora spelarvinster. Den minst robusta positionen efter Chelsea.
  • Chelsea: Sist i indexet och över rött i samtliga rimliga modellvarianter. Måste i praktiken skapa nya vinster, minska kostnader eller få stöd av godkända justeringar innan nästa stora nettoköp.

Vem har råd att spendera mest sista veckan?

Om frågan gäller en verklig stor affär, finansierad av en stor och återkommande intäktsbas, är svaret Manchester United. Liverpool ligger närmast bakom. Tottenham kan fortfarande agera tungt efter Sávio, men cirka 45–55 miljoner i årligt basutrymme är en helt annan bild än 119 miljoner i en okorrigerad kalkyl.

Hull, Coventry, Sunderland och Ipswich har mer regelutrymme än deras plats i fotbollens ekonomiska hierarki antyder. De kan öka truppkostnaden kraftigt, men inte nödvändigtvis skriva samma transfercheckar som United, Liverpool eller Tottenham.

Chelsea behöver tydligast sälja. Bournemouth ligger runt den röda linjen, Fulham strax under den och Newcastle har byggt sin marginal på ovanligt stora spelarvinster. Manchester City har råd att använda bufferten men nästan inget rent grönt utrymme i basfallet.

Transferfönstret stänger klockan 23.00 brittisk tid den 1 september, alltså vid midnatt svensk tid. Den ekonomiska skillnaden under Deadline Day 2026 är därför inte vem som redan har högst net spend. Det är vem som kan lägga på ytterligare 15, 20 eller 30 miljoner i årlig squad cost utan att hela kalkylen kräver Europaintäkter, stigande spelarvinster och oförändrade löner samtidigt. Där är United och Liverpool tydligast starka. Chelsea, Bournemouth och Newcastle har minst utrymme för fel.

Senaste artiklar

Vilka SHL-klubbar tål en ekonomisk smäll? Hurbra stresstestar alla 14

Färjestad, Frölunda och Brynäs har SHL:s mest motståndskraftiga ekonomi inför 2026/27. I botten har...

Dolly Partons dödsorsak – det vet vi om hälsan före dödsfallet

Dolly Partons dödsorsak har ännu inte offentliggjorts. Countryikonen dog den 25 augusti 2026, 80...

Dolly Partons största låtar – klassikerna som gjorde henne odödlig

Dolly Parton skrev några av countrymusikens mest berömda låtar och gjorde samtidigt flera andra...

Vem var Jolene? Historien bakom Dolly Partons mest kända låt

Jolene var inte en enda verklig kvinna. Enligt Dolly Parton kom namnet från en...

liknande artiklar

Vilka SHL-klubbar tål en ekonomisk smäll? Hurbra stresstestar alla 14

Färjestad, Frölunda och Brynäs har SHL:s mest motståndskraftiga ekonomi inför 2026/27. I botten har...

Dolly Partons dödsorsak – det vet vi om hälsan före dödsfallet

Dolly Partons dödsorsak har ännu inte offentliggjorts. Countryikonen dog den 25 augusti 2026, 80...

Dolly Partons största låtar – klassikerna som gjorde henne odödlig

Dolly Parton skrev några av countrymusikens mest berömda låtar och gjorde samtidigt flera andra...