Det franska fotbollsförbundets etikråd vill att supportrar avstår från politiska budskap på arenorna. Uppmaningen kommer efter protestbanderoller i Ligue 1 med stöd för den pågående elevrörelsen och kritik mot polisens agerande.

Det är inte fråga om ett nytt generellt förbud som införts den 15 oktober. FFF:s nationella etik- och deontologiråd, CNE, hänvisar i stället till de neutralitetsregler som redan gäller inom fransk fotboll.

Beskedet kommer efter uppmärksammade supporteraktioner i både Lens och Paris.

Protester på läktarna i Lens och Paris

Under Lens match mot Lyon den 9 oktober visade supportrar en banderoll riktad mot vad de beskrev som oproportionerligt och systematiskt polisvåld.

Bakgrunden var bland annat en allvarlig händelse i Lens några dagar tidigare, där en 15-åring förlorade handen efter att en polisgranat exploderat i samband med elevprotester. Händelsen har blivit föremål för utredning och bidragit till den växande kritiken mot polisens metoder.

Dagen därpå, under PSG:s match mot Le Mans, visade supportrar på Virage Auteuil en banderoll till stöd för ungdomarnas protester och med kritik mot myndigheternas agerande.

Säkerhetspersonal tog bort banderollen. Därefter lämnade en stor grupp supportrar sina platser i protest innan de senare återvände.

De två händelserna ligger bakom etikrådets färska uppmaning.

Etikrådet hänvisar till politisk neutralitet

CNE vill att fotbollsarenorna hålls fria från politiska, ideologiska och fackliga manifestationer.

Rådet har samtidigt signalerat förståelse för varför unga supportrar engagerar sig. Många av dem berörs själva av den protestvåg som pågår på skolor och universitet runt om i Frankrike.

Men enligt FFF:s egna neutralitetsregler är politiska, ideologiska, religiösa och fackliga budskap förbjudna i samband med förbundets tävlingar och arrangemang.

Det gäller bland annat banderoller och andra synliga manifestationer.

Regeln fanns alltså redan innan protesterna i Lens och Paris.

Protesterna började i skolorna

De senaste veckornas protester i Frankrike har i stor utsträckning drivits av gymnasieelever.

Missnöjet har bland annat handlat om lärarbrist, stora klasser, skolbyggnader och bristande resurser. Protesterna har därefter breddats och fått stöd även från universitetsstudenter och andra grupper.

Polisens ingripanden har blivit en allt större del av konflikten.

Flera minderåriga har skadats och polisens internutredare har granskat ett stort antal händelser. Samtidigt har regeringen och polisen pekat på våldsamma inslag i demonstrationerna och försvarat behovet av ordningsinsatser.

Hurbra har tidigare skrivit om protesterna i Frankrike och deras bakgrund.

Även idrottsvärlden har berörts. Bland annat har Victor Wembanyama uttryckt stöd för elevprotesterna.

Det är inte ett nytt förbud

Den viktigaste skillnaden i torsdagens besked är att CNE inte skapar någon ny regel.

Etikrådet påminner i stället om den neutralitetsprincip som redan finns och uppmanar supportrarna att följa den.

CNE är dessutom inte den instans som automatiskt beslutar om disciplinära straff. Rådet arbetar främst förebyggande, lämnar rekommendationer och kan föra ärenden vidare till de organ som hanterar disciplinfrågor.

Det innebär att torsdagens besked inte i sig är ett beslut om böter, läktarstängning eller andra sanktioner mot Lens, PSG eller deras supportergrupper.

Något sådant nytt straff är inte bekräftat.

Var går gränsen för en politisk protest?

Regelverket ger förbunden och arrangörerna relativt stort utrymme att stoppa politiska budskap.

Ett budskap behöver inte stödja ett visst parti för att räknas som politiskt. Kritik mot polisens agerande eller stöd till en pågående samhällsprotest kan också omfattas av neutralitetsreglerna.

Samtidigt är gränsen inte alltid självklar.

Fotbollsläktare används ofta för protester mot biljettpriser, klubbägare, matchtider, förbund och andra delar av själva fotbollen. Sådana budskap kan ha ett tydligt samhällsinnehåll utan att för den skull vara partipolitiska.

Det gör att innehållet och sammanhanget får stor betydelse när en manifestation bedöms.

I de aktuella fallen har FFF:s etikråd däremot gjort sin ståndpunkt tydlig: stöd för de pågående elevprotesterna och kritik mot polisens agerande hör enligt rådet inte hemma på fotbollsläktaren.