En 28-årig laboratorieanställd i Sibirien har avlidit efter ett snabbt sjukdomsförlopp och omkring 200 personer följs nu av sjukvården. Uppgifter om att kvinnan smittats av pest har lett till omfattande försiktighetsåtgärder – men den ryska myndighetsversionen är en annan. Fallet visar samtidigt varför lungpest fortfarande tas på största allvar, trots att sjukdomen numera kan behandlas med antibiotika.

Kvinna avled efter arbete på anti-pestinstitut

Fallet har sitt centrum i Irkutskområdet i Sibirien. Den 28-åriga kvinnan arbetade som laboratorieanställd vid Irkutsk Anti-Plague Research Institute, ett institut som arbetar med särskilt farliga infektionssjukdomar.

Hon avled natten till den 2 oktober efter ett snabbt sjukdomsförlopp med svår lunginflammation.

Lokala och oberoende ryska medier har rapporterat att kvinnan några dagar tidigare ska ha råkat slå sönder ett provrör med material som innehöll pestbakterien Yersinia pestis. Det är en central uppgift i rapporteringen – men den är inte officiellt bekräftad.

Tvärtom har Rysslands federala konsumentskydds- och smittskyddsmyndighet Rospotrebnadzor uppgett att någon olycka med patogena mikroorganismer inte har registrerats på institutet.

Myndighetens officiella diagnos är inte heller pest, utan lunginflammation av okänd orsak.

Därför går det i nuläget inte att slå fast att kvinnan faktiskt dog av pest.

Omkring 200 personer under medicinsk observation

Omkring 200 personer som kan ha varit i kontakt med kvinnan har identifierats och följs medicinskt.

Enligt de senaste uppgifterna hade de inte utvecklat sjukdomssymtom och laboratorieprover hade varit negativa.

Samtidigt har försiktighetsåtgärder vidtagits i området. Flera sjukhus i Irkutsk har infört karantänåtgärder och ett större aluminiumverk i närliggande Shelekhov har infört maskkrav.

Det betyder inte i sig att ett pestutbrott har konstaterats. Åtgärderna ska snarare ses mot bakgrund av hur allvarlig lungpest kan vara om sjukdomen verkligen förekommer.

Rospotrebnadzor beskriver fortfarande det epidemiologiska läget i Irkutsk och Shelekhov som stabilt.

Motstridiga besked om pest

Osäkerheten har förstärkts av att olika ryska besked inte helt överensstämmer.

Buryatiens ledare Alexej Tsydenov beskrev inledningsvis kvinnan som avliden i pest. Formuleringen ändrades senare till att hon kan ha dött av sjukdomen.

Rospotrebnadzor har samtidigt uppgett att utökade tester inte påvisat mikroorganismer som kan kopplas till kvinnans arbete.

Det finns därför tre saker som måste hållas isär:

• kvinnan är bekräftat avliden efter en svår lunginflammation
• det finns medieuppgifter om möjlig exponering för pestbakterier i laboratoriet
• ryska myndigheter har inte bekräftat att pest var dödsorsaken

USA följer också rapporteringen tillsammans med landets smittskyddsmyndighet CDC och har efterfrågat snabb och transparent information från Ryssland.

Det innebär dock inte att USA har kunnat bekräfta pestdiagnosen.

Vad är pest?

Pest är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Yersinia pestis.

Sjukdomen förknippas framför allt med de historiska pestpandemierna, däribland digerdöden, men bakterien har aldrig försvunnit. Den finns fortfarande naturligt bland vissa små däggdjur och deras loppor i flera delar av världen.

Människor kan bland annat smittas genom bett från infekterade loppor eller genom kontakt med infekterade djur och vävnader.

Pest förekommer huvudsakligen i tre former:

• Böldpest är den vanligaste formen och kännetecknas bland annat av feber och kraftigt svullna och ömma lymfkörtlar.
• Blodpest, eller septikemisk pest, innebär att bakterierna sprider sig i blodet och kan orsaka bland annat blödningar, chock och organsvikt.
• Lungpest innebär att infektionen sitter i lungorna och är den form som kan spridas direkt mellan människor.

Det är framför allt misstanken om lungpest som gör det aktuella fallet i Ryssland särskilt känsligt.

Lungpest kan utvecklas mycket snabbt

Lungpest är den mest akut smittsamma formen av sjukdomen och kan få ett mycket snabbt förlopp.

Efter en kort inkubationstid kan den sjuke utveckla bland annat hög feber, kraftig sjukdomskänsla, hosta, andningssvårigheter och snabbt tilltagande lunginflammation.

Utan behandling kan tillståndet bli livshotande på mycket kort tid. Världshälsoorganisationen WHO har beskrivit hur obehandlad lungpest kan bli dödlig redan inom omkring ett dygn efter att tydliga symtom utvecklats.

Det är därför läkare inte ska invänta slutgiltiga laboratorieresultat om det finns stark misstanke om pest. Antibiotikabehandling behöver i så fall sättas in snabbt.

Det är också en viktig skillnad mellan pest i dag och den sjukdom som människor känner igen från historieböckerna.

Pest är fortfarande potentiellt mycket farlig – men det finns effektiv antibiotikabehandling.

Smittar lungpest mellan människor?

Ja, men det finns en viktig skillnad mellan de olika pestformerna.

Vanlig böldpest sprids normalt inte direkt från människa till människa.

Vid lungpest kan däremot bakterier spridas genom droppar från luftvägarna när en sjuk person hostar. För att smittas krävs normalt nära och direkt kontakt med en person som har smittsam lungpest.

Det handlar alltså inte om en infektion som utan vidare färdas långa sträckor genom luften och smittar stora mängder människor på avstånd.

Det är också därför smittspårning och snabb identifiering av nära kontakter är så centralt när lungpest misstänks.

Inkubationstiden för pest är vanligtvis några dagar och kan vid lungpest vara mycket kort.

Att de personer som följts efter det ryska dödsfallet fortfarande är symtomfria är därför en viktig uppgift. Om de verkligen utsattes för smitta minskar sannolikheten för att de ska insjukna ju längre tiden går utan symtom.

Pest finns fortfarande i världen

Pest är alltså inte en historisk sjukdom som plötsligt har återvänt.

Den har funnits kvar hela tiden.

WHO:s senaste globala sammanställning visar tusentals misstänkta fall under perioden 2019–2025. De flesta fallen har under senare år förekommit i ett begränsat antal länder, framför allt i delar av Afrika.

Bland länder som återkommande rapporterat fall finns Demokratiska republiken Kongo och Madagaskar.

Sjukdomen förekommer också naturligt bland djur i delar av Asien och Amerika.

Det moderna smittskyddsläget är därför helt annorlunda än under de historiska pestpandemierna. Det finns kunskap om bakterien, laboratoriediagnostik, antibiotika, smittspårning och möjlighet att ge förebyggande behandling till personer som utsatts för särskilt hög risk.

Hur stor är risken för Sverige?

Det finns i nuläget inget som tyder på någon konkret smittrisk för allmänheten i Sverige till följd av händelsen i Ryssland.

Det finns flera skäl till det.

För det första är det fortfarande inte bekräftat att kvinnan i Irkutskområdet hade pest.

För det andra har de identifierade kontakterna enligt de senaste uppgifterna inte insjuknat.

För det tredje kräver person-till-person-smitta med lungpest normalt nära kontakt med en person som själv har smittsam lungpest.

Pest finns inte naturligt i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Några svenska fall har inte rapporterats sedan den nuvarande digitala sjukdomsövervakningen inleddes 1997.

Sjukdomen är samtidigt klassad som allmänfarlig och smittspårningspliktig, vilket innebär att ett eventuellt svenskt fall skulle hanteras mycket strikt.

Det finns inget godkänt pestvaccin för allmän användning i Sverige. Personer som faktiskt utsatts för hög risk kan däremot få antibiotika i förebyggande syfte efter medicinsk bedömning.

Laboratorieuppgiften gör fallet särskilt känsligt

Det som skiljer Irkutskfallet från ett vanligt misstänkt pestfall är kvinnans arbetsplats.

Hon arbetade vid ett institut som uttryckligen hanterar farliga infektionssjukdomar, och den obekräftade uppgiften om ett trasigt provrör har därför väckt frågor om laboratoriets säkerhet.

Men just här krävs försiktighet.

Så länge någon laboratorieolycka inte är bekräftad går det inte att beskriva händelsen som ett fastställt utsläpp av pestbakterier.

Laboratorieolyckor med farliga smittämnen är samtidigt en typ av händelse som svenska myndigheter räknar in i det bredare arbetet mot biologiska hot. Hurbra har tidigare gått igenom Sveriges strategi mot biologiska hot, där både naturliga utbrott och händelser i laboratoriemiljö är relevanta delar av beredskapen.

Allvarlig sjukdom – men inte samma sak som en ny pestpandemi

Nyheten från Ryssland innehåller flera uppgifter som naturligt väcker oro: en ung kvinna har dött, hon arbetade med farliga smittämnen och omkring 200 personer följs efteråt.

Men sjukdomens farlighet för en enskild obehandlad patient ska inte blandas ihop med risken för en omfattande internationell epidemi.

Lungpest kan vara extremt allvarlig och kräver omedelbar behandling. Samtidigt krävs normalt nära kontakt för smitta mellan människor, antibiotika är effektivt när behandlingen sätts in snabbt och det finns i nuläget inga rapporterade sekundärfall bland kvinnans kontakter.

Den viktigaste frågan framåt är därför om laboratorie- eller myndighetsundersökningar faktiskt kan visa att kvinnan var infekterad med Yersinia pestis.

Tills dess handlar det om ett misstänkt pestfall – inte ett bekräftat pestutbrott.