Tusentals system vid europeiska sol- och vindparker har varit åtkomliga direkt från internet. Forskare har identifierat 8 547 exponerade system och bedömer att omkring 181 anläggningar kan ha kunnat fjärrstyras fullt ut. Fynden väcker frågor om säkerheten även i Sverige, där vind- och solkraft står för en betydande del av elproduktionen.

Kartläggningen har gjorts av den nederländska internetanalysfirman Modat tillsammans med Nederländernas nationella cybersäkerhetscenter, NCSC.

Forskarna har gått igenom driftande vind- och solparker i 40 europeiska länder och kunnat koppla 8 547 internetexponerade system till energianläggningar i 35 av dem.

Det betyder däremot inte att 8 547 kraftverk har hackats.

Så många system hittades

Systemen består bland annat av administrativa gränssnitt och andra delar av den digitala infrastrukturen som används för att övervaka eller styra energianläggningar.

Problemet är att vissa av dem har varit direkt åtkomliga från det publika internet.

I ett fall kunde forskarna exempelvis se en vindturbins aktuella elproduktion och hitta funktioner för att starta, stoppa och återställa turbinen.

Ett enskilt exponerat system kan dessutom användas för att hantera flera turbiner eller andra delar av en större energipark.

Exponerat betyder inte hackat

Siffrorna behöver sättas i rätt sammanhang.

Att ett system är exponerat mot internet betyder inte automatiskt att någon obehörig redan har tagit sig in. Det innebär däremot att angreppsytan är större än om administrationssystemet endast kan nås genom exempelvis ett separat och skyddat nätverk.

Forskarna bedömer att omkring 181 av de identifierade anläggningarna hade en exponering som kan ha gjort full fjärrstyrning möjlig.

Det är den delen av undersökningen som gör fyndet särskilt allvarligt.

En angripare som faktiskt får kontroll över en energianläggning skulle exempelvis kunna försöka stoppa produktionen eller påverka hur utrustningen används.

Spanien och Grekland hade flest solsystem

Den största mängden exponerade system fanns vid solkraftsanläggningar.

I Spanien identifierades 2 766 exponerade solsystem och i Grekland 1 860.

För vindkraft låg Tyskland högst med 212 identifierade system, följt av Italien med 192.

Forskarna beskriver dessutom sina siffror som en lägstanivå. De har endast räknat system som de med tillräcklig säkerhet har kunnat koppla till en specifik energipark.

Det verkliga antalet exponerade system kan därför vara högre.

Hur ser det ut i Sverige?

Det går inte att utifrån den offentliga kartläggningen säga hur många svenska sol- eller vindparker som finns bland de identifierade anläggningarna.

Forskarna offentliggör inte namn på parker och operatörer, IP-adresser eller exakta geografiska positioner. Berörda aktörer ska i stället informeras genom nationella säkerhetskanaler.

Det finns därför inget säkert underlag för att peka ut en viss svensk anläggning som sårbar.

Samtidigt är frågan viktig för det svenska elsystemet.

Vindkraft stod 2025 för 24,3 procent av Sveriges elproduktion och solkraft för ytterligare 1,9 procent. Tillsammans motsvarade det drygt en fjärdedel av produktionen.

Digitala sårbarheter i den typen av anläggningar är därför inte längre en marginell fråga för elsystemet.

En cyberattack behöver inte slå ut elnätet

Det är samtidigt ett stort steg från att ta kontroll över en enskild energipark till att orsaka en omfattande svensk eller europeisk blackout.

Ett exempel kommer från Polen, där minst 30 vind- och solanläggningar utsattes för ett cyberangrepp i december 2025.

Kommunikationen mellan anläggningarna och distributionsnätsoperatörer bröts, men elproduktionen fortsatte och stabiliteten i det polska kraftsystemet påverkades inte.

Den polska incidentutredningen visade samtidigt att angriparens åtkomst var tillräckligt omfattande för att störningar i produktionen hade kunnat orsakas.

Risken är alltså verklig, men ett intrång i en park betyder inte automatiskt att ett helt lands elförsörjning slås ut.

Den större frågan är hur flera samtidiga angrepp eller attacker mot särskilt viktiga delar av infrastrukturen skulle påverka systemet. Hurbra har tidigare gått igenom vad som faktiskt skulle krävas för att slå ut Sveriges elnät.

Svenska elproducenter har cybersäkerhetskrav

Sedan den 15 januari 2026 gäller den svenska cybersäkerhetslagen, som genomför EU:s NIS2-direktiv.

Elproduktion omfattas av energisektorn i regleringen. Exakt vilka företag som träffas av kraven beror bland annat på verksamhetens typ och storlek.

För verksamheter som omfattas innebär reglerna bland annat krav på riskhantering, incidenthantering, kontinuitetsplanering, leverantörssäkerhet, åtkomstkontroll och säkra kommunikationslösningar.

Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för energisektorn.

Vid en betydande cyberincident ska en första varning normalt lämnas inom 24 timmar och en mer omfattande incidentanmälan inom 72 timmar.

Mindre produktionsanläggningar omfattas inte alltid på samma sätt. Ett företag som exempelvis har en mindre solcellsanläggning huvudsakligen för sin egen elanvändning behöver därför inte automatiskt omfattas av samma krav som en kommersiell elproducent.

Det här bör energibolagen kontrollera

Forskarna bakom kartläggningen anser att administrationssystem som är direkt åtkomliga från internet bör tas bort från den publika internetmiljön.

På Modats forskningssida om kartläggningen rekommenderas också att operatörer går igenom sina åtkomstvägar och utgår från att ett intrång kan ha skett om känsliga system varit öppet exponerade.

För svenska energiföretag ligger flera av de viktigaste åtgärderna i linje med Energimyndighetens råd:

• säkerhetsuppdatera särskilt internetexponerade system
• använda flerfaktorsautentisering
• begränsa administrativa behörigheter
• segmentera nätverk
• logga och övervaka säkerhetshändelser
• kontrollera även leverantörers fjärråtkomst
• ha en plan för hur verksamheten fortsätter om digitala styrsystem slutar fungera.

Den sista punkten är särskilt viktig för samhällskritisk infrastruktur. Ett energisystem ska inte vara helt beroende av att en enda fjärranslutning fungerar eller förblir säker.

Fyndet visar hur energisystemet har förändrats

Sol- och vindkraftverk är inte längre bara fysisk energiinfrastruktur. Moderna anläggningar är uppkopplade system där produktion, övervakning, underhåll och fjärrstyrning i hög grad sker digitalt.

Det skapar stora möjligheter att driva energiparker effektivt, men innebär också att traditionell elsäkerhet och cybersäkerhet allt mer blir samma fråga.

Kartläggningen visar framför allt hur allvarligt det kan bli när administrativa system som aldrig borde vara öppet åtkomliga ändå går att hitta från internet.

För Sverige går det ännu inte att säga hur många anläggningar som berörs av just den här undersökningen. Men med mer än en fjärdedel av den svenska elproduktionen från vind och sol är den bakomliggande säkerhetsfrågan högst relevant även här.