USA:s lager av Patriotrobotar i Europa har pressats hårt av kriget mot Iran och stödet till Ukraina. En amerikansk försvarsrepresentant beskriver situationen som ”beyond critical”, enligt AP. Nato och Pentagon bestrider samtidigt att alliansen skulle ha för lite luftvärnsammunition. För Sverige väcker uppgifterna en större fråga: hur länge skulle Natos skydd mot ryska ballistiska robotar egentligen räcka i ett större krig?

Det är inte själva Patriot-systemen som plötsligt har försvunnit från Europa. Problemet är robotarna som systemen skjuter.

Enligt AP:s rapportering är lagren av Patriot-interceptorer hos USA och andra Nato-länder i Europa nu mycket låga. En amerikansk försvarsrepresentant stationerad i Europa beskriver situationen som ”beyond critical”.

En Natokälla bekräftar för AP att lagren är pressade.

Samtidigt finns en viktig motbild. Nato förnekar att situationen är så allvarlig och Pentagon avfärdar påståenden om att USA skulle sakna tillräckligt med ammunition.

De verkliga lagernivåerna är hemligstämplade.

Iran-kriget har tömt amerikanska lager

Patriot har under flera år varit en av de mest efterfrågade luftvärnsresurserna i väst.

Ukraina använder systemet för att skydda städer och kritisk infrastruktur mot bland annat ryska ballistiska robotar. Samtidigt har USA behövt förstärka sitt luftförsvar i Mellanöstern.

Det är framför allt kriget mot Iran som enligt amerikanska bedömare har förändrat läget.

USA har flyttat luftvärnsrobotar från Europa till Mellanöstern och stora mängder interceptorer har förbrukats under kriget. Även stödet till Ukraina har under flera år minskat de amerikanska reserverna.

Tankesmedjan CSIS uppskattar att USA kan ha förbrukat omkring 1 500 Patriotrobotar från ett tidigare lager på cirka 2 330.

Det skulle innebära att ungefär 65 procent av lagret har använts.

Siffrorna är uppskattningar och inte officiella amerikanska lageruppgifter. Men de visar omfattningen på problemet som försvarsplanerare nu försöker hantera.

Nyproduktion kan inte snabbt fylla luckan. Den amerikanska produktionen ligger fortfarande långt under de nivåer som skulle krävas för att på kort tid ersätta så stora mängder robotar.

Uppgift: USA skulle få svårt att möta en större rysk attack

Den mest uppseendeväckande delen av AP:s uppgifter gäller Europas försvar mot Ryssland.

Den amerikanska försvarsrepresentanten säger att USA:s styrkor i Europa inte har tillräckligt med Patriotrobotar för att möta ett uthålligt ryskt angrepp med ballistiska robotar.

Även förmågan att hantera ett enskilt större anfall beskrivs som begränsad.

Det betyder inte att Nato står utan luftförsvar.

Alliansen har flera typer av luftvärn, stridsflyg, sensorer, fartyg och nationella system som tillsammans bygger upp det integrerade luft- och robotförsvaret.

Men just ballistiska robotar är ett av de svåraste hoten att bekämpa.

De flyger snabbt, kan komma från hög höjd och lämnar mycket kort tid för upptäckt, beslut och bekämpning. Patriot är ett av få markbaserade västliga system som är byggda för att kunna slå ut sådana mål.

Därför spelar antalet tillgängliga robotar stor roll.

Ett Patriotbatteri är bara användbart så länge det finns interceptorer kvar att skjuta.

Patriot kan inte skydda ett helt land

Det finns också en begränsning som lätt försvinner när Patriot beskrivs som ett slags skyddstak över Europa.

Så fungerar inte systemet.

Ett Patriotbatteri skyddar ett begränsat område. I ett större krig måste militären därför välja vilka platser som ska prioriteras.

Det kan handla om flygbaser, ledningscentraler, hamnar, stora logistiska knutpunkter, kärnkraftverk eller annan kritisk infrastruktur.

Om Ryssland samtidigt skulle skjuta stora mängder ballistiska robotar mot flera Natoländer skulle det därför inte bara handla om hur många Patriotbatterier som finns.

Det avgörande blir hur många robotar som finns i förråden och hur länge de räcker.

Det är den egentliga svagheten bakom uppgifterna om de låga lagren.

Sverige har fyra Patriot-enheter

Sverige berörs direkt av utvecklingen.

Det svenska försvaret har byggt upp sin viktigaste förmåga mot ballistiska robotar kring Luftvärnssystem 103, den svenska versionen av Patriot.

Sverige har fyra eldenheter och systemet nådde full operativ förmåga vid årsskiftet 2025/2026.

Varje eldenhet innehåller bland annat radar, ledningsplats och tre lavetter.

Sverige använder två typer av robotar i systemet: GEM-T och PAC-3 MSE. Den senare är särskilt utvecklad för att bekämpa ballistiska robotar.

Det finns däremot inga offentliga uppgifter som visar att Sveriges egna lager skulle vara kritiskt låga.

Det är viktigt att skilja på de sakerna.

AP:s uppgifter gäller främst USA:s och Natos samlade resurser i Europa. De innebär inte att svenska Patriotförband står utan ammunition.

Men Sverige är beroende av samma internationella produktionskedjor som övriga Nato.

Sverige beställer robotar för miljarder

Sverige har redan försökt förstärka sina lager.

Tillsammans med bland annat Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien deltar Sverige i en gemensam europeisk beställning på upp till 1 000 GEM-T-robotar.

Den svenska delen av satsningen är värd över fem miljarder kronor.

Utöver det har regeringen redovisat tidigare beslutade investeringar på omkring 7,5 miljarder kronor i ytterligare Patriotrobotar.

Det är stora summor, men utvecklingen visar varför själva ammunitionen har blivit minst lika strategiskt viktig som systemen.

Att köpa ett Patriotbatteri räcker inte.

Ett land måste också kunna fylla på robotlagren under ett utdraget krig.

Ny fabrik i Tyskland ska öka produktionen

Europa försöker nu minska beroendet av amerikansk produktion.

En ny anläggning för tillverkning av Patriotroboten GEM-T i Tyskland väntas börja bidra med nya robotar. Produktionen drivs genom COMLOG, ett samarbete mellan RTX och MBDA.

Det är en viktig förändring.

Europa har under lång tid haft avancerade luftvärnssystem men betydligt mindre produktionskapacitet än vad ett större krig skulle kräva.

Den nya fabriken ger därför Nato bättre möjlighet att på sikt fylla sina lager.

Men den löser inte dagens problem omedelbart.

Produktion av avancerade luftvärnsrobotar kräver specialiserade komponenter, långa leveranstider och omfattande kvalitetssäkring. Det går inte att snabbt multiplicera tillverkningen när ett krig redan har börjat.

Samma problem gäller PAC-3 MSE, den mer avancerade Patriotrobot som Sverige använder mot ballistiska mål.

Ukraina hamnar först i konkurrensen om robotarna

Det mest omedelbara dilemmat gäller Ukraina.

Ryssland använder regelbundet kombinationer av drönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar i sina attacker.

Patriot måste framför allt sparas till de mål som andra system har svårt att bekämpa.

När robotlagren minskar blir varje leverans till Ukraina därför också en avvägning mot Natos egna behov.

Det blir särskilt tydligt om europeiska försvarsplanerare samtidigt börjar bedöma att de egna reserverna ligger nära en lägstanivå som måste behållas för ett eventuellt krig med Ryssland.

Hurbra har tidigare beskrivit hur stora ryska robot- och drönarattacker kan belasta Ukrainas luftförsvar.

Ukraina och europeiska företag försöker därför också utveckla billigare och mer lättproducerade alternativ. Ett exempel är luftvärnssystemet Freyja, som är tänkt att bredda Ukrainas försvar och minska beroendet av de allra dyraste västliga systemen.

Nato säger att man fortfarande har tillräckligt

Det finns samtidigt anledning att vara försiktig med slutsatserna.

Nato bestrider uttryckligen beskrivningen att Patriotlagren skulle vara på en kritisk nivå.

Alliansen säger att den har tillräckligt med luftvärnsammunition både för sitt eget försvar och för fortsatt stöd till Ukraina.

Pentagon har också kallat uppgifter om amerikansk ammunitionsbrist felaktiga.

Eftersom de exakta lagren är hemliga går det inte att oberoende fastställa vilken av bilderna som ligger närmast verkligheten.

Det är dessutom skillnad mellan att ha mindre ammunition än militärens önskade planeringsnivå och att sakna förmåga att försvara sig.

Nato har betydligt fler militära resurser än Patriot.

Men AP:s uppgifter pekar på en annan fråga som blir allt viktigare: uthålligheten.

Ett uthållighetsproblem snarare än ett försvarslöst Nato

Ett ryskt angrepp mot Nato bedöms inte vara nära förestående.

Ryssland är samtidigt hårt bundet av kriget i Ukraina och skulle behöva avsätta mycket stora resurser för ett långvarigt luftkrig mot Nato.

Det gör scenariot betydligt mer komplicerat än att räkna antalet Patriotrobotar i europeiska lager.

Men kriget mot Iran har visat hur snabbt även mycket stora amerikanska ammunitionsreserver kan minska när avancerade luftvärnssystem används intensivt.

För Europa är signalen tydlig.

Det räcker inte att köpa fler luftvärnssystem. Nato behöver också mycket större lager av robotar och en produktion som kan ersätta dem snabbare än de förbrukas.

För Sverige handlar frågan därför inte om att Patriot plötsligt har blivit värdelöst.

Tvärtom.

Systemet är en central del av det svenska skyddet mot några av de farligaste robotvapnen Ryssland har.

Men om AP:s källor ger en riktig bild av lagersituationen visar den också var Europas svaghet ligger: ett avancerat luftförsvar kan vara starkt första dagen och samtidigt få stora problem om kriget pågår länge.

Det är samma bredare beroende av amerikansk militär kapacitet som blir avgörande i frågan om vad som skulle hända om USA minskade sitt försvarsansvar i Europa.