Palmemordet tidslinje börjar sent på kvällen den 28 februari 1986, när Sveriges statsminister Olof Palme sköts på Sveavägen i Stockholm. Nästan 40 år senare finns fortfarande ingen person som är juridiskt fastslagen som gärningsman.

Det är därför Palmemordet inte går att förstå genom ett enda namn eller ett enda spår. Tidslinjen går från mordkvällen och de första vittnesuppgifterna, vidare till Christer Pettersson, mordvapnet, Skandiamannen, nedläggningen 2020 och den ändrade motiveringen 2025.

För hela bakgrunden till mordet och de största spåren finns vår stora guide till Palmemordet. Här är tidslinjen över de viktigaste händelserna.

Palmemordet tidslinje i korthet

År/datum	Händelse	Varför det är viktigt
28 februari 1986	Olof Palme mördas	Startpunkten för Sveriges största mordutredning
1–2 mars 1986	Kulorna hittas	Pekar mot revolver i kaliber .357 Magnum
6 mars 1986	Fantombilden publiceras	Blir en av de mest kända tidiga delarna av utredningen
1986	Flera tidiga spår växer fram	PKK, 33-åringen, polisspåret och andra uppslag utreds
1988	Christer Pettersson pekas ut	Spåret blir utredningens stora huvudlinje
1989	Pettersson döms och frias	Ingen fällande dom står fast
1997	Resningsförsök	Leder inte till ny fällande dom
1999	Granskningskommissionen	Utredningen granskas i stor omfattning
2006	Mockfjärdsvapnet hittas	Viktigt vapenspår, men inget avgörande bevis
2010	Preskription för mord avskaffas	Palmemordet kan fortfarande prövas juridiskt
2020	Utredningen läggs ned	Skandiamannen pekas ut, men ingen rättegång hålls
2025	Motiveringen ändras	Bevisningen räcker inte för att peka ut Stig Engström

28 februari 1986: Olof Palme mördas

Fredagen den 28 februari 1986 går Olof Palme och Lisbet Palme på bio i centrala Stockholm. De har inte livvakter med sig. Efter filmen promenerar de längs Sveavägen.

Vid korsningen Sveavägen och Tunnelgatan kommer en gärningsman upp bakom makarna Palme och avlossar två skott. Det ena skottet dödar Olof Palme. Det andra skottet skadar Lisbet Palme.

Gärningsmannen flyr från platsen. Flera vittnen uppfattar att en man springer in mot Tunnelgatan och vidare upp mot trapporna i riktning mot Malmskillnadsgatan och David Bagares gata.

Det blir startpunkten för Palmeutredningen.

1–2 mars 1986: kulorna hittas

Dagen efter mordet hittas den kula som antas ha skadat Lisbet Palme. Den 2 mars hittas kulan som antas ha dödat Olof Palme.

Kulorna blir centrala i utredningen. De pekar mot en revolver i kaliber .357 Magnum. Däremot hittas inget säkert mordvapen.

Det här blir ett av Palmemordets största problem. Utan ett vapen som kan bindas till en gärningsman blir utredningen mer beroende av vittnesuppgifter, rörelsemönster, indicier och senare analyser.

6 mars 1986: fantombilden publiceras

Den 6 mars 1986 publiceras den så kallade fantombilden. Bilden blir snabbt en av de mest kända symbolerna för jakten på Olof Palmes mördare.

I efterhand har fantombilden blivit omdiskuterad. Den byggde inte på en säker iakttagelse av gärningsmannen vid mordplatsen, och den kom därför att få en mer komplicerad roll än många först trodde.

Ändå är den viktig i tidslinjen. Den visar hur snabbt utredningen blev offentlig, medial och nationell. Hela Sverige började leta efter en man som ingen säkert visste om bilden verkligen föreställde.

1986: de första spåren växer fram

Under det första året växer flera spår fram. Polisen arbetar med uppgifter om personer i närheten av mordplatsen, vittnesiakttagelser, vapenspår och möjliga motiv.

Bland de tidiga och senare återkommande spåren finns PKK-spåret, polisspåret, Sydafrikaspåret och den så kallade 33-åringen. Vissa spår får enorm uppmärksamhet. Andra blir mer begränsade utredningsuppslag.

Det här är viktigt för att förstå Palmemordet. Fallet blir tidigt större än en vanlig mordutredning. Eftersom offret är Sveriges statsminister prövas både enkla och mycket stora förklaringar: ensam gärningsman, politiskt motiv, internationella spår och personer i Palmes närhet eller omgivning.

Men inget av de tidiga spåren leder till en fällande dom.

1988: Christer Pettersson blir huvudspår

Efter flera år utan lösning riktas utredningen allt mer mot Christer Pettersson. Han är känd av polisen sedan tidigare, rör sig i centrala Stockholm och kopplas till miljöer i närheten av mordplatsen.

En viktig del är Grandspåret. Olof och Lisbet Palme hade varit på bio på Grand före mordet. Därför blir frågan om vem som befann sig vid eller nära biografen central.

I december 1988 pekas Christer Pettersson ut av Lisbet Palme vid en konfrontation. Det blir den avgörande händelsen som leder fram till åtal.

Här kommer Palmemordet för första gången nära en lösning i domstol.

1989: Christer Pettersson döms och frias

1989 döms Christer Pettersson i Stockholms tingsrätt för mordet på Olof Palme. Domen bygger i hög grad på Lisbet Palmes utpekande.

Men domen står inte fast.

Senare samma år frias Christer Pettersson av Svea hovrätt. Hovrätten anser inte att bevisningen räcker bortom rimligt tvivel. Det finns inget mordvapen som binder honom till brottet, ingen teknisk bevisning som säkert placerar honom som gärningsman och utpekandet anses inte ensamt räcka för en fällande dom.

Det här är ett av de viktigaste åren i Palmemordets tidslinje. Christer Pettersson är den enda person som faktiskt dömts för mordet i domstol, men eftersom han frias är han inte juridiskt skyldig.

Vi går igenom den delen mer utförligt i vår artikel om varför Christer Pettersson friades.

1990-talet: utredningen fortsätter efter friandet

Efter hovrättens friande dom måste Palmeutredningen fortsätta utan den lösning som tingsrätten först hade godtagit.

Det är ett svårt läge. Christer Pettersson-spåret har tagit mycket kraft, men det har inte hållit juridiskt. Andra spår måste värderas igen, samtidigt som åren går och vittnesuppgifter blir svårare att kontrollera.

1997 försöker riksåklagaren få målet mot Christer Pettersson prövat på nytt genom resning. Det leder inte till en ny fällande dom.

1999 publiceras Granskningskommissionens stora betänkande om brottsutredningen efter mordet på Olof Palme. Det blir en central genomgång av utredningen, de tidiga åtgärderna, Christer Pettersson-spåret och flera av problemen i Palmeutredningen.

2004: Christer Pettersson dör

Christer Pettersson dör 2004.

Vid den tidpunkten är hans juridiska roll redan avgjord genom hovrättens friande dom och de misslyckade försöken att få en ny prövning. Men i allmänhetens bild av Palmemordet fortsätter han att vara en av de mest centrala personerna.

Det beror på att inget annat spår har kommit lika nära en fällande dom. Han är därför kvar i tidslinjen som personen som var närmast att bli rättsligt fastslagen som gärningsman, men som aldrig blev det.

2006: Mockfjärdsvapnet hittas

2006 hittas det så kallade Mockfjärdsvapnet i Djursjön.

Vapnet får stor uppmärksamhet eftersom det kopplas till ammunition och tekniska frågor som gjort det intressant i Palmeutredningen. Men vapnet är i dåligt skick, och det går inte att slå fast att det var mordvapnet.

Det blir ännu ett exempel på hur Palmemordet gång på gång har kommit nära något som ser ut som ett möjligt genombrott, men där bevisningen inte räcker hela vägen.

Mordvapnet är fortfarande en av de stora olösta frågorna.

2010: Palmemordet preskriberas inte

2010 avskaffas preskription för bland annat mord i Sverige. Det betyder att Palmemordet inte preskriberas.

Det är en viktig juridisk punkt i tidslinjen. Om reglerna inte hade ändrats hade mordet närmat sig preskription efter 25 år. I stället kan fallet i princip fortfarande prövas om tillräckligt stark ny bevisning skulle komma fram.

Det betyder däremot inte att utredningen automatiskt kan drivas vidare hur som helst. Det krävs fortfarande bevisning som kan leda till åtal och dom.

2016–2017: ny genomgång och ny riktning

Under 2010-talet sker en ny genomgång av materialet. Flera tidigare medarbetare i Palmegruppen lämnar eller går i pension, och nya personer går in i arbetet.

I början av 2017 blir Krister Petersson ny åklagare i Palmeutredningen. Under den här perioden riktas intresset allt mer mot Stig Engström, mer känd som Skandiamannen.

Engström hade funnits i materialet länge. Han arbetade på Skandia nära mordplatsen och uppgav själv att han hade kommit ut till mordplatsen efter skotten. Men hans egen berättelse om sin roll på platsen hade länge varit omdiskuterad.

Nu blir han ett allt viktigare spår.

10 juni 2020: Palmeutredningen läggs ned

Den 10 juni 2020 läggs Palmeutredningen ned.

Beskedet blir dramatiskt. Åklagaren pekar ut Stig Engström som misstänkt gärningsman, men eftersom Engström är avliden kan han inte åtalas. Det kan därför inte heller bli någon rättegång där bevisningen prövas.

Det är viktigt att skilja på två saker här.

Utredningen läggs ned. Men mordet är inte löst i juridisk mening.

Ingen domstol dömer Stig Engström. Han får aldrig försvara sig i en rättegång. Ingen fällande dom finns. Därför går det inte att skriva att Skandiamannen bevisligen mördade Olof Palme.

Det är ett av skälen till att 2020 års besked senare blir så omstritt. I vår artikel om Skandiamannen går vi igenom hur Stig Engström blev central och varför utpekandet senare försvagades.

2021: kritik mot hur Skandiamannen presenterades

Efter nedläggningen riktas kritik mot hur Stig Engström presenterades vid 2020 års besked.

Kritiken handlar framför allt om rättssäkerhet och oskuldspresumtion. Engström var avliden, hade aldrig åtalats och kunde inte få sin sak prövad i domstol. Att då presentera honom på ett sätt som många uppfattade som ett offentligt skuldbeläggande blev känsligt.

Det här är en viktig punkt i tidslinjen eftersom Palmemordet inte bara handlar om vem som kan ha varit gärningsman. Det handlar också om hur rättsstaten ska hantera misstankar när en person inte kan försvara sig.

25 september 2025: begäran om att återuppta utredningen

2025 kommer en begäran om att återuppta förundersökningen. Bakgrunden är möjligheten att med ny DNA-teknik analysera prover från Olof Palmes rock.

Det blir en ny påminnelse om att Palmemordet inte är ett avslutat ämne i allmänhetens ögon. Även efter nedläggningen 2020 finns tanken kvar att ny teknik, nytt material eller en ny bedömning skulle kunna förändra fallet.

Men juridiskt är frågan svår. En nedlagd förundersökning återupptas inte bara för att det finns intresse eller hopp om ett genombrott. Det krävs att nya åtgärder kan antas ha betydelse för möjligheten att nå åtal och dom.

18 december 2025: motiveringen ändras

Den 18 december 2025 kommer nästa stora beslut i Palmemordet.

Förundersökningen återupptas inte. Men motiveringen till nedläggningsbeslutet ändras.

Det tidigare beslutet från 2020 byggde på att den misstänkte var avliden. Den nya motiveringen blir att det på det befintliga materialet inte går att bevisa vem gärningsmannen är och att ytterligare utredning inte kan antas förändra bevisläget avgörande.

Det innebär också att bevisningen inte anses räcka för att peka ut Stig Engström som gärningsman.

Det här är en mycket viktig punkt i tidslinjen. 2025 års beslut betyder inte att Skandiamannen frikänns i domstol, eftersom han aldrig åtalades. Men det betyder att 2020 års utpekande inte längre bör beskrivas som en hållbar rättslig slutpunkt.

Palmemordet är därmed fortfarande olöst.

Vad visar Palmemordets tidslinje?

Tidslinjen visar att Palmemordet inte har rört sig rakt mot en lösning.

I stället består den av flera nästan-lösningar och omprövningar. Christer Pettersson dömdes men friades. Mordvapnet har varit föremål för flera spår, men har aldrig säkert fastställts. Skandiamannen pekades ut 2020, men 2025 ändrades motiveringen eftersom bevisningen inte räckte.

Det är därför fallet fortfarande är så laddat. Det finns många händelser, många spår och mycket material. Men det viktigaste saknas: en rättsligt hållbar lösning.

Är Palmemordet fortfarande möjligt att lösa?

I teorin, ja. Eftersom mord inte längre preskriberas i Sverige kan ett fall som Palmemordet fortfarande få juridisk betydelse om verkligt stark ny bevisning kommer fram.

Men i praktiken är det svårt.

Nästan fyra decennier har gått. Många vittnen är döda. Minnen förändras. Tekniska spår kan ha försämrats eller blivit svåra att använda. För att återuppta och driva en förundersökning krävs mer än att ett gammalt spår fortfarande är intressant.

Det krävs något som faktiskt kan förändra bevisläget.

Det är därför 2025 års beslut är så viktigt. Det säger inte att Palmemordet är omöjligt att lösa för alltid. Men det säger att det material som fanns då inte räckte för att bevisa vem gärningsmannen var.

Den som vill läsa mer om myndigheternas egen sammanställning kan börja med Polisens samlade sida om Palmeutredningen.

Vanliga frågor om Palmemordets tidslinje

När mördades Olof Palme?

Olof Palme mördades sent på kvällen fredagen den 28 februari 1986 vid Sveavägen och Tunnelgatan i Stockholm.

När hittades kulorna?

Kulorna hittades dagarna efter mordet, den 1 och 2 mars 1986.

När dömdes Christer Pettersson?

Christer Pettersson dömdes i Stockholms tingsrätt 1989.

När friades Christer Pettersson?

Han friades senare 1989 av Svea hovrätt.

När lades Palmeutredningen ned?

Palmeutredningen lades ned den 10 juni 2020.

När ändrades beslutet om Skandiamannen?

Motiveringen till nedläggningsbeslutet ändrades den 18 december 2025.

Är Palmemordet löst?

Nej. Ingen person är juridiskt fastslagen som gärningsman.

Sammanfattning: tidslinjen visar varför Palmemordet fortfarande är olöst

Palmemordet började med skotten på Sveavägen den 28 februari 1986. Sedan följde kulor, fantombild, tidiga spår, Christer Pettersson, resningsförsök, mordvapensökande, preskriptionsfrågan, Skandiamannen och den ändrade motiveringen 2025.

Tidslinjen visar att fallet flera gånger har närmat sig ett svar. Men varje gång har den avgörande bevisningen saknats.

Christer Pettersson kom närmast en fällande dom, men friades. Stig Engström pekades ut 2020, men blev aldrig dömd och 2025 ansågs bevisningen inte räcka för att peka ut honom som gärningsman. Mordvapnet är inte säkert fastställt.

Därför är Palmemordet fortfarande Sveriges största mordgåta. Utredningen är nedlagd, men frågan om vem som mördade Olof Palme är fortfarande öppen.