Oljepriset vände upp under torsdagen den 12 november efter morgonens nedgång. Brentoljan steg till 93,40 dollar per fat samtidigt som nya uppgifter om skadade tankfartyg ökade oron kring Hormuzsundet. Iran hävdar att fyra fartyg drabbats av explosioner, men uppgifterna om sjöminor har ännu inte bekräftats oberoende. För Sverige innebär utvecklingen nya risker för bensinpriser, diesel och inflation.

Oljepriset stiger efter morgonens nedgång

Brentoljan handlades till 93,40 dollar per fat klockan 15.25 svensk tid på torsdagen, enligt Reuters marknadsuppgifter. Det var en uppgång med 65 cent jämfört med föregående notering vid handelsdagens början.

Den amerikanska WTI-oljan låg samtidigt på 86,54 dollar per fat.

Prisvändningen kom efter att oljan tidigare under dagen hade fallit med över en dollar per fat i den asiatiska handeln. Utvecklingen visar hur snabbt marknadens förväntningar kan förändras när nya uppgifter kommer från Mellanöstern.

Osäkerheten kring sjöfarten genom Hormuzsundet är en viktig del av prisbilden. Även om den globala oljeproduktionen återhämtat sig från tidigare störningar finns en fortsatt risk för att nya attacker eller begränsningar av fartygstrafiken försvårar leveranserna.

För oljehandlarna handlar det därför inte enbart om hur mycket olja som produceras, utan också om hur säkert den kan transporteras till köparna.

Iran uppger att fyra tankfartyg drabbats av explosioner

Irans revolutionsgarde uppgav under onsdagskvällen att två supertankrar hade skadats av sjöminor.

Under torsdagen tillkom uppgifter från den iranska militären om ytterligare två tankfartyg som ska ha börjat brinna efter explosioner.

Det innebär att iranska myndigheter nu beskriver sammanlagt fyra fartygsincidenter.

Reuters har dock inte kunnat bekräfta oberoende att de fyra fartygen träffats av sjöminor. Det finns heller ingen fullständig, oberoende skadebedömning som visar incidenternas omfattning.

En annan fartygsincident har rapporterats av den brittiska sjösäkerhetsorganisationen UKMTO. Enligt organisationen träffades ett fartyg av en oidentifierad projektil nära Ras al-Khaimah i Förenade Arabemiraten.

En brand uppstod i fartygets maskinrum och besättningen evakuerades.

Det är inte fastställt att den incidenten har något samband med de fartyg som Iran beskriver.

De nya rapporterna kommer i ett redan spänt säkerhetsläge där internationella aktörer försöker begränsa riskerna för handelssjöfarten. Tidigare i veckan stod säkerheten i Hormuzsundet även på dagordningen när USA:s utrikesminister Marco Rubio pressade G7-länderna om sjöfarten.

Därför är Hormuzsundet avgörande för oljepriset

Hormuzsundet ligger mellan Iran och Oman och förbinder Persiska viken med Omanbukten och vidare med Indiska oceanen.

Det är en av världens viktigaste transportleder för olja och flytande naturgas.

Enligt Internationella energiorganet IEA transporterades i genomsnitt omkring 20 miljoner fat olja och oljeprodukter genom sundet varje dag under 2025. Det motsvarade ungefär en fjärdedel av världens sjöburna oljehandel.

Stora oljeproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait och Förenade Arabemiraten är beroende av fungerande exportvägar från regionen.

När säkerheten försämras kan konsekvenserna bli betydligt större än skadorna på ett enskilt fartyg.

Rederier kan behöva betala högre försäkringspremier, fartyg kan försenas och köpare kan tvingas söka alternativa leveranser.

Om osäkerheten blir långvarig påverkas också priset på olja som redan finns tillgänglig på andra marknader.

Trafiken har redan minskat kraftigt

Den amerikanska energimyndigheten EIA:s uppgifter visar omfattningen av årets tidigare störningar.

Under fjärde kvartalet 2025 passerade i genomsnitt 21,6 miljoner fat olja och oljeprodukter per dag genom Hormuzsundet.

Under andra kvartalet 2026 var motsvarande mängd omkring 4,9 miljoner fat per dag.

Det motsvarar en nedgång på drygt 77 procent mellan perioderna.

Siffrorna beskriver inte trafikläget just den 12 november, men visar hur kraftigt exportflödena redan har påverkats.

Samtidigt har oljeproducenterna anpassat sig. Enligt Reuters ökade Opec+ sin samlade produktion till 41,23 miljoner fat per dag under oktober, motsvarande omkring 97 procent av produktionsnivån före kriget.

Alternativa transportvägar och omlastning mellan fartyg har bidragit till återhämtningen.

Det bidrar till att förklara varför oljepriset kan falla trots nya säkerhetshot. En högre produktion kan dämpa prisuppgången, medan osäkerheten kring transporterna fortsätter att skapa snabba svängningar.

Vad betyder oljepriset för bensin och diesel i Sverige?

För svenska bilister är den mest direkta frågan om dyrare råolja innebär högre priser vid pumpen.

Sverige påverkas av världsmarknadspriset på olja, även om landet inte är direkt beroende av enskilda fartyg som passerar Hormuzsundet.

Bensin och diesel handlas på internationella marknader. När kostnaderna för råolja, raffinering eller transporter stiger kan det slå igenom i svenska drivmedelspriser.

Men sambandet är inte omedelbart.

Priset vid pumpen påverkas även av dollarkursen, raffinaderiernas marginaler, skatter, moms och konkurrensen mellan drivmedelskedjorna.

En uppgång på 65 cent för Brentoljan under en handelsdag betyder därför inte att bensinpriset automatiskt höjs med ett visst antal ören nästa morgon.

Det finns också en viktig skillnad mellan högre priser och fysisk brist på drivmedel.

Energimyndighetens senaste lägesbild, publicerad den 11 november, beskriver försörjningen av bensin, diesel och flygbränsle som fortsatt stabil i Sverige. Någon fysisk brist på olja eller drivmedel har inte uppstått i Sverige eller Europa trots störningarna.

För svenska hushåll är det därmed framför allt prisutvecklingen som behöver följas.

De internationella prisrörelsernas betydelse för svenska bilister har redan blivit tydlig under hösten. Den 9 november rapporterade Hurbra om hur bensinpriset steg trots ett tidigare oljeprisfall.

Ny drivmedelsskatt väntar den 1 december

Utöver oljepriset finns en annan förändring som kan få stor betydelse för svenska bilister.

Den 1 december 2026 väntas skatten på bensin och diesel höjas enligt de publicerade skattesatserna.

För bensin i miljöklass 1 ökar den sammanlagda energi- och koldioxidskatten från 2,39 till 4,79 kronor per liter.

För diesel i motsvarande miljöklass höjs skatten från 1,561 till 3,961 kronor per liter.

Drivmedel	Punktskatt per liter
Bensin, oktober–november	2,39 kr
Bensin, från 1 december	4,79 kr
Diesel, oktober–november	1,561 kr
Diesel, från 1 december	3,961 kr

För båda drivmedlen innebär förändringen en höjning med 2,40 kronor per liter före moms.

Om hela höjningen slår igenom i konsumentpriset motsvarar det 3 kronor per liter inklusive moms.

För en tankning på 50 liter blir skillnaden 150 kronor.

Det är ett räkneexempel och inte en prognos över det faktiska priset vid pumpen. Förändringar i oljepriset och övriga kostnader kan samtidigt dra drivmedelspriserna åt olika håll.

De aktuella skattenivåerna finns hos Skatteverket.

För bilister kan kombinationen av högre internationella oljepriser och förändrad drivmedelsbeskattning bli mer märkbar än någon enskild dags rörelse på oljemarknaden.

Dyrare olja kan påverka inflationen

Den svenska inflationen sjönk i oktober, trots att drivmedlen hade blivit betydligt dyrare jämfört med samma månad föregående år.

SCB:s slutliga inflationssiffror, som publicerades på torsdagsmorgonen, visar att KPIF-inflationen sjönk från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober.

Den vanliga KPI-inflationen uppgick till 0,9 procent.

Samtidigt visar statistiken att drivmedelspriserna var 25 procent högre än i oktober 2025.

Diesel hade stigit med 38 procent och bensin med 16 procent på årsbasis.

Att den samlade inflationen ändå föll beror på att prisutvecklingen inom andra konsumtionsområden motverkade de högre energikostnaderna.

En fortsatt oljeprisuppgång skulle kunna förändra den bilden.

Dyrare bensin och diesel påverkar hushållens utgifter direkt, men energi används också för transporter, jordbruk och stora delar av industrin.

När transport- och produktionskostnader stiger kan företag så småningom behöva höja sina priser.

Det betyder inte att varje oljeprisuppgång automatiskt leder till en bred inflationsökning. Effekten beror bland annat på hur länge priserna ligger kvar på en hög nivå och hur mycket av kostnadsökningarna som förs vidare till konsumenterna.

Vad betyder utvecklingen för Riksbankens ränta?

Riksbanken höjde styrräntan till 2,00 procent med verkan från den 11 november.

Beslutet motiverades bland annat av en starkare svensk konjunktur och risken för ökade kostnader till följd av internationella utbudsstörningar.

Det gör utvecklingen på oljemarknaden särskilt intressant.

Om oljepriserna fortsätter att stiga kan energikostnaderna bidra till ett högre inflationstryck än Riksbanken tidigare räknat med.

Samtidigt kan höga energipriser försämra hushållens köpkraft och dämpa efterfrågan i ekonomin.

Det skapar en svår avvägning för centralbanken.

Högre inflation kan tala för en stramare penningpolitik, medan svagare konsumtion och lägre ekonomisk aktivitet kan tala i motsatt riktning.

Dagens uppgång för Brentoljan är därför inte i sig ett tecken på att Riksbanken kommer att höja räntan igen.

Betydligt viktigare är om störningarna i oljehandeln blir långvariga och hur de påverkar kommande inflationsprognoser.

Den senaste svenska ränteutvecklingen och bakgrunden till beslutet finns i Hurbra:s artikel om Riksbankens höjning av styrräntan till 2 procent.

Nästa svenska räntebesked kommer den 16 december.

Vad händer nu med oljepriset?

De närmaste dagarnas utveckling avgörs till stor del av om fartygsincidenterna leder till faktiska störningar i oljeleveranserna.

En avgörande fråga är om uppgifterna om skadade tankfartyg kan bekräftas och hur rederier och försäkringsbolag reagerar på säkerhetsläget.

Marknaden följer också om oljeproducenterna kan fortsätta upprätthålla exporten genom alternativa transportvägar.

En stabilisering av sjöfarten skulle kunna minska den riskpremie som finns inbyggd i oljepriset. Ytterligare angrepp eller mer omfattande transportstörningar kan i stället driva upp priserna.

Brentoljans notering på 93,40 dollar under torsdagseftermiddagen är därför en ögonblicksbild av en marknad där både säkerhetsläget och de faktiska oljeleveranserna snabbt kan förändras.