Oljepriset tog ny fart uppåt under måndagskvällen när marknaden åter började prisa in risken för långvariga störningar i Hormuzsundet. Brentoljan stängde på 90,87 dollar fatet, samtidigt som Wall Street föll och amerikanska marknadsräntor steg. För Sverige ökar risken för dyrare drivmedel och ett nytt inflationstryck precis när prisökningarna har börjat falla tillbaka.

Brent steg 2,65 procent under måndagen den 17 augusti och stängde på 90,87 dollar per fat. Amerikansk WTI-olja steg samtidigt 2,55 procent till 84,50 dollar.

På Wall Street föll Dow Jones omkring 300 punkter under eftermiddagen medan även S&P 500 och Nasdaq handlades ned.

Bakom rörelserna ligger framför allt en förnyad oro för trafiken genom Hormuzsundet.

Få fartyg passerar Hormuzsundet

Fartygsdata från Kpler visar hur kraftigt trafiken har minskat. Bara fem råvarufartyg passerade Hormuzsundet på lördagen och inga registrerades på söndagen. Helgen före var motsvarande antal 31.

Det är en viktig förändring eftersom omkring en femtedel av världens olja och LNG normalt passerar genom sundet.

Marknaden reagerar därför inte bara på nya politiska uttalanden eller hot. Det finns också tecken på att den faktiska transportkapaciteten genom området fortfarande är kraftigt begränsad.

Hurbra har tidigare skrivit om hur oljeflödet genom Hormuz har bromsat kraftigt.

Därför pressas börsen när oljan stiger

Ett högre oljepris påverkar marknaden på flera sätt samtidigt.

Dyrare energi höjer kostnaderna för företag och hushåll. Om oljepriset ligger kvar på höga nivåer kan det dessutom börja synas i inflationen, vilket i sin tur kan göra det svårare för centralbanker att sänka räntorna.

Det är den kedjan som nu oroar investerarna.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan steg under måndagen till omkring 4,72 procent. Högre marknadsräntor brukar vara särskilt besvärliga för högt värderade tillväxtbolag eftersom framtida vinster diskonteras hårdare.

Energiaktier gick samtidigt bättre än marknaden i övrigt.

Oljeuppgången var dock inte den enda orsaken till börsfallet. Amerikanska investerare tog samtidigt in svagare statistik över detaljhandel och arbetsmarknad.

Ett oljepris över 90 dollar kan bli kännbart i Sverige

För svenska hushåll är den mest direkta frågan vad oljeuppgången innebär för bensin och diesel.

Ett högre Brentpris leder inte automatiskt till lika stora prisökningar vid pump. Dollarkursen, raffinaderimarginalerna, skatterna och transportkostnaderna spelar också stor roll.

Just nu är situationen dessutom ovanligt känslig eftersom marknaden för raffinerade oljeprodukter är stram. Problem vid raffinaderier i flera delar av världen har gjort framför allt dieselmarknaden mer pressad.

Det betyder att svenska drivmedelspriser kan påverkas mer än vad förändringen i Brentpriset ensam antyder.

Liknande effekter syns redan i USA, där höga bensinpriser har blivit en direkt följd av energioron.

Energin har precis hjälpt svensk inflation nedåt

Tajmingen är särskilt intressant för Sverige.

KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli, från 1,3 procent i juni. En viktig anledning var lägre energipriser.

Drivmedelspriserna sjönk 9,4 procent mellan juni och juli och hjälpte därmed till att pressa ned inflationen.

Om oljepriset etablerar sig över 90 dollar och drivmedelspriserna börjar stiga igen riskerar en del av den effekten att försvinna.

Det behöver inte innebära att svensk inflation omedelbart vänder kraftigt uppåt, men energin kan gå från att dra ned inflationen till att åter bli ett problem.

Riksbanken har redan varnat för Hormuz

Riksbanken har uttryckligen pekat ut situationen kring Hormuz som en risk för svensk inflation.

I sitt senaste räntebesked konstaterade banken att minskat utbud av oljeprodukter redan hade höjt energi- och drivmedelspriserna och ökat risken för att styrräntan senare kan behöva höjas.

Riksbankens egna beräkningar visar hur stor effekten kan bli om oljepriset stiger mycket och ligger kvar där. Ett lyft från 70 till 100 dollar per fat skulle, allt annat lika, kunna höja KPIF-inflationen med omkring 0,4–0,5 procentenheter.

Det betyder inte att måndagens uppgång ger en sådan effekt. Det avgörande är hur länge oljepriset ligger kvar på de högre nivåerna.

Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked redan torsdagen den 20 augusti. Den nuvarande styrräntan är 1,75 procent.

I Riksbankens senaste räntebesked pekas energipriserna och utvecklingen kring Hormuz ut som en viktig osäkerhetsfaktor.

Så påverkas svenska sparare

För svenska sparare är det framför allt räntorna som kan göra oljeuppgången viktig även utanför energisektorn.

Om marknaden börjar räkna med högre inflation kan långa obligationsräntor stiga. Det kan pressa värderingen på framför allt teknik- och tillväxtbolag, och därmed även breda globalfonder.

Energibolag kan däremot gynnas av ett högre oljepris medan flygbolag, transportföretag och andra verksamheter med stora bränslekostnader kan få det tuffare.

För den som äger amerikanska aktier eller globalfonder spelar dessutom kronans utveckling mot dollarn stor roll för avkastningen räknad i svenska kronor.

90 dollar behöver inte vara början på ett nytt rally

Trots måndagens uppgång finns flera faktorer som kan begränsa oljepriset.

Amerikanska oljelager har stigit, efterfrågeutsikterna är svagare och oljeproducenter försöker styra om leveranser via alternativa vägar.

En diplomatisk avspänning kring Hormuz skulle också snabbt kunna pressa ned riskpremien.

Den avgörande frågan är därför inte bara att Brent nu har passerat 90 dollar. Det viktiga är om störningarna i Hormuz fortsätter så länge att prisnivån blir mer permanent.

Om det händer kan effekterna börja synas långt utanför oljemarknaden, från svenska bensinpumpar till inflation, räntor och fondsparande.