USA:s bensinpris har stigit till omkring 4,06 dollar per gallon, den högsta nivån som registrerats i augusti. Nu ska energiminister Chris Wright försöka få amerikanska raffinaderier att pressa fram ännu mer bränsle trots att de redan kör nära sin maximala kapacitet.

Iran-kriget fortsätter att sätta tydliga spår i den globala energimarknaden. För amerikanerna märks det nu direkt vid bensinpumpen.

Det nationella genomsnittspriset på bensin låg den 17 augusti på cirka 4,06 dollar per gallon, jämfört med drygt 3,13 dollar vid samma tid förra året.

Det är den högsta augustinivån som registrerats i USA, även om den fortfarande ligger under rekordnivåerna från sommaren 2022.

Nu försöker den amerikanska regeringen hitta ytterligare sätt att få ned priset.

USA vill få raffinaderierna att producera mer

USA:s energiminister Chris Wright uppgav den 17 augusti att han ska tala med landets raffinaderier om möjligheten att ytterligare öka produktionen av bensin och andra raffinerade petroleumprodukter.

Problemet är att raffinaderierna redan kör mycket hårt.

Den senaste tillgängliga statistiken från den amerikanska energimyndigheten EIA visar ett kapacitetsutnyttjande på omkring 96 procent. Samtidigt har de amerikanska bensinlagren fallit.

Det betyder att det finns begränsat utrymme att snabbt lösa problemet genom att helt enkelt producera mer.

Wright har samtidigt beskrivit raffinaderiernas nuvarande produktion som rekordhög.

USA:s situation visar därmed hur energikrisen efter Iran-kriget har förändrats. Det handlar inte längre enbart om priset på råolja, utan också om hur mycket bensin, diesel och flygbränsle som faktiskt kan produceras och transporteras.

Bensinpriset har stigit kraftigt

Ett bensinpris på omkring 4,06 dollar per gallon motsvarar ungefär 1,07 dollar per liter före omräkning till svenska skatter och avgifter.

För amerikanska bilister är uppgången betydande.

På ett år har det nationella genomsnittspriset stigit med nästan en dollar per gallon. För en bil med en tank på 15 gallon innebär det omkring 14 dollar mer för en full tank än vid samma tid förra året.

Det höga bensinpriset har blivit ett konkret politiskt problem för USA:s regering, eftersom drivmedelspriser snabbt märks i hushållens ekonomi.

Tidigare under året har USA bland annat använt strategiska oljereserver och lättat på vissa regler för att försöka förbättra tillgången på bränsle.

Men så länge störningarna i Mellanöstern fortsätter är möjligheterna att helt isolera amerikanska konsumenter från prisuppgången begränsade.

Hormuz fortsätter att pressa marknaden

En av de viktigaste orsakerna är situationen kring Hormuzsundet.

Före kriget passerade omkring en femtedel av världens handel med olja och flytande naturgas genom det smala sundet mellan Iran och Oman.

Trafiken har sedan dess minskat kraftigt.

Brentoljan handlades den 17 augusti kring 88,6 dollar per fat, medan amerikansk WTI låg kring 82,2 dollar.

Det är lägre än under de mest dramatiska perioderna tidigare under kriget. Men ett fallande råoljepris betyder inte automatiskt att bensin och diesel blir billiga igen.

Det avgörande är också om oljan kan transporteras till raffinaderierna och om raffinaderierna kan producera tillräckligt mycket färdiga bränslen.

Hur viktig Hormuz är för energimarknaden går att läsa mer om i vår guide om vad som kan hända om Iran stänger Hormuzsundet.

Bristen på färdiga bränslen växer

Den internationella energiorganisationen IEA pekar på att raffinaderimarknaden blivit allt mer ansträngd.

Den globala raffineringen låg i juli omkring fem miljoner fat per dag lägre än ett år tidigare. Samtidigt har exporten av bland annat diesel från Ryssland, Mellanöstern och Asien minskat kraftigt.

Enligt IEA:s Oil Market Report för augusti har de europeiska raffinaderimarginalerna stigit till rekordnivåer.

Det är ett tecken på att marknaden betalar allt mer för själva omvandlingen från råolja till färdiga produkter som bensin och diesel.

För konsumenterna kan det innebära att drivmedelspriserna förblir höga även om oljepriset faller.

Europa är extra känsligt för diesel

Europa är särskilt beroende av internationell handel med diesel och andra raffinerade produkter.

IEA uppskattar att exporten av diesel från Ryssland, Mellanöstern och Asien har minskat med omkring 1,3 miljoner fat per dag jämfört med för ett år sedan.

Det motsvarar ungefär en femtedel av den globala sjöburna dieselhandeln.

Det är därför fullt möjligt att råoljepriset sjunker samtidigt som dieselpriset i Europa fortsätter att ligga högt.

EU har hittills inte bedömt att det finns någon omedelbar fysisk brist på olja. Kommersiella lager och alternativa leveranser har gjort det möjligt att hålla marknaden försörjd.

Men ju längre konflikten och störningarna kring Hormuz fortsätter, desto större blir risken för fortsatt höga priser.

Vad betyder det för bensin och diesel i Sverige?

Sverige påverkas av samma internationella marknad.

Den svenska staten har tillfälligt sänkt koldioxidskatten på bensin och diesel mellan juli och november 2026, vilket dämpar en del av prisuppgången.

Men svenska drivmedelsbolag köper fortfarande in sina produkter på en internationell marknad där både råolja, raffinering och transporter blivit dyrare och mer osäkra.

Det innebär att bensin- och dieselpriser i Sverige kan pressas upp även utan en ny kraftig oljeprisuppgång.

En fortsatt begränsning av trafiken genom Hormuz skulle vara den tydligaste risken.

För den som vill förstå de bredare svenska konsekvenserna finns också vår genomgång av hur Sverige påverkas av Iran-konflikten.

USA har få snabba lösningar kvar

USA producerar stora mängder egen olja och har en av världens största raffinaderisektorer.

Det gör landet bättre rustat än många andra ekonomier.

Men bensinpriset kring 4,06 dollar per gallon visar samtidigt gränsen för vad den egna energiproduktionen kan skydda konsumenterna från.

När raffinaderierna redan kör runt 96 procent av sin kapacitet går det inte att snabbt öka produktionen hur mycket som helst.

USA:s nästa försök blir därför att pressa fram ytterligare effektivitet ur ett system som redan går mycket nära max.

Så länge Iran-kriget fortsätter att störa transporterna genom Hormuz och begränsa tillgången på raffinerade bränslen lär energimarknaden förbli känslig.

Det gäller inte bara amerikanska bensinpriser.

Samma flaskhalsar riskerar att fortsätta slå mot diesel, bensin och andra drivmedel även i Europa.