Iran och Oman närmar sig en överenskommelse om en säkrare korridor genom Hormuzsundet. Ett fungerande avtal skulle kunna pressa oljepriset och dämpa både svenska drivmedelspriser och inflationen. Men ännu är inget slutligt avtal undertecknat, och trafiken ligger långt under normala nivåer.

Iran och Oman uppges vara nära ett avtal

Iran och Oman har förhandlat i omkring två månader om hur trafiken genom Hormuzsundet ska kunna säkras.

Enligt Iran är parterna överens om korridorens geografiska dragning. En gemensam principförklaring ska också befinna sig i den avslutande gransknings- och formuleringsfasen.

Det är det tydligaste framsteget hittills. Samtidigt finns det ännu inget offentliggjort och undertecknat slutavtal.

Iran har dessutom betonat att en överenskommelse med Oman inte automatiskt gör sjöfarten säker. Risken för nya militära angrepp, amerikanska sanktioner och andra delar av konflikten finns fortfarande kvar.

Hormuzsundet öppnas alltså inte fullt ut bara för att länderna presenterar ett politiskt dokument. Det avgörande blir om rederier, försäkringsbolag och oljeproducenter faktiskt vågar börja använda rutten igen.

Trafiken är fortfarande långt under normal nivå

Antalet fartyg som passerar genom sundet har börjat öka, men nivåerna är fortsatt mycket låga.

Under veckan mellan den 27 juli och 2 augusti registrerades 84 passager. Veckan före var antalet 45.

Före krisen var mer än 700 passager i veckan normalt. Trots förbättringen låg trafiken därmed fortfarande bara på drygt en tiondel av den tidigare nivån.

Det krävs därför mer än ett tillfälligt uppsving för att kunna tala om ett verkligt återöppnande. Trafiken behöver öka under flera veckor samtidigt som de militära riskerna, försäkringskostnaderna och de ekonomiska villkoren blir hanterbara.

Avgifter kan bli en stötesten

En av de stora olösta frågorna gäller om fartyg ska behöva betala för att använda korridoren.

Det har förekommit uppgifter om att Iran vill ta ut en avgift motsvarande en viss andel av fartygslasternas värde. Andra uppgifter gör gällande att det aktuella utkastet inte innehåller några tullar eller serviceavgifter.

Någon offentlig avtalstext som avgör frågan finns ännu inte.

För rederierna är detta centralt. En hög avgift skulle göra transporter genom sundet dyrare och kan skapa problem med både sanktioner och internationella regler om fri sjöfart.

Även ett politiskt avtal kan därför få begränsad betydelse om villkoren inte accepteras av sjöfartsbranschen.

En femtedel av världens olja passerar sundet

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportvägar för energi.

Närmare en femtedel av världens LNG-handel går också genom sundet. Det är inte samma sak som en femtedel av all naturgas som förbrukas i världen.

Qatar står för en stor del av gastransporterna och saknar i praktiken en motsvarande alternativ exportväg.

Enligt Internationella energiorganets sammanställning över Hormuzsundet kan bara en mindre del av oljan ledas förbi området genom befintliga pipelines. Resten är beroende av att fartygen kan passera.

Därför kan oljepriset falla

Ett trovärdigt och fungerande avtal skulle kunna pressa oljepriset på flera sätt.

För det första kan mer fysisk olja nå världsmarknaden när fler tankfartyg vågar använda sundet.

För det andra kan den så kallade riskpremien minska. Priset på olja påverkas inte bara av hur stora leveranserna är just nu, utan även av risken för framtida störningar. När marknaden ser en mindre risk för en långvarig blockering faller normalt en del av den premien bort.

För det tredje kan kostnaderna för frakt och försäkringar sjunka. De har stigit kraftigt när rederierna tvingats räkna med risken för attacker, skador och långa förseningar.

Marknaden har redan reagerat tydligt på uppgifter om framsteg i samtalen. Samtidigt har nya attacker snabbt kunnat lyfta oljepriset igen.

Det visar hur känsligt läget fortfarande är. Ett avtal på papper kan ge en kort prisnedgång. Ett avtal som faktiskt får hundratals fartyg i veckan att återvända skulle få betydligt större effekt.

Så kan svenska bensinpriser påverkas

Sverige köper inte huvuddelen av sin olja direkt från Persiska viken. Det betyder ändå inte att svenska bilister är skyddade.

Olja och färdiga oljeprodukter handlas på en global marknad. Om stora volymer försvinner från Asien ökar konkurrensen om leveranser från andra delar av världen. Det påverkar också priserna i Europa.

Ett lägre oljepris ger normalt lägre kostnader för bensin och diesel. Men priset vid den svenska pumpen sjunker inte lika mycket procentuellt som råoljan.

Drivmedelspriset består även av:

• energiskatt och koldioxidskatt
• moms
• raffinering och transporter
• inblandning av biodrivmedel
• företagens marginaler
• kronans kurs mot dollarn

En tio procent billigare olja betyder därför inte automatiskt tio procent billigare bensin.

Ett fungerande Hormuzavtal skulle ändå öka sannolikheten för lägre svenska pumppriser. Hur stort och snabbt genomslaget blir beror på hur länge oljepriset ligger kvar på den lägre nivån och hur den svenska kronan utvecklas.

Den bredare bakgrunden till konflikten och sundets betydelse finns i Hurbra:s tidigare genomgång av USA, Iran och Hormuzsundet.

Lägre drivmedelspriser kan dämpa inflationen

Energipriser påverkar inflationen både direkt och indirekt.

Den direkta effekten syns när bensin, diesel och andra energiprodukter blir billigare. Den indirekta effekten kommer när företag får lägre kostnader för transporter, jordbruk, produktion och leveranser.

Billigare drivmedel kan därför så småningom påverka priserna på fler varor än bara bensin och diesel.

SCB:s tidigare inflationssiffror visar att stora förändringar i drivmedelspriser kan få ett tydligt genomslag redan under en enskild månad. Samtidigt tar de bredare effekterna längre tid.

Ett avtal skulle inte omedelbart radera hela den inflationsuppgång som krisen har orsakat. Lager ska fyllas på, fraktkostnader normaliseras och oljepriset behöver ligga lägre under en längre tid.

Men en stabil öppning av Hormuzsundet skulle ta bort en av de största riskerna för nya energi- och drivmedelschocker.

Detta krävs innan sundet verkligen är öppet

Förhandlingarna mellan Iran och Oman har kommit längre än tidigare försök. Ändå återstår flera avgörande steg.

Ett verkligt återöppnande kräver att:

• ett slutligt avtal undertecknas
• villkoren blir offentliga och accepterade
• rederier kan passera utan orimliga avgifter
• försäkringsbolagen åter ger normalt skydd
• sanktionerna kan hanteras
• antalet passager fortsätter att öka
• nya militära angrepp uteblir

Lyckas det kan avtalet bli en tydlig vändpunkt för oljepriset. Det skulle i sin tur kunna ge svenska bilister lägre bensin- och dieselpriser och minska trycket på inflationen.

Misslyckas förhandlingarna, eller om nya attacker stoppar trafiken, kan utvecklingen snabbt gå åt motsatt håll.