Nordkorea tänker inte förhandla bort sina kärnvapen. Det beskedet gav vice försvarsminister Kim Kang Il vid säkerhetsmötet Xiangshan Forum i Peking den 17 september. Han slog fast att landets kärnvapenstatus är oåterkallelig och att den kärnvapenbaserade avskräckningen ska fortsätta byggas ut – med USA:s växande militära samarbete med Sydkorea och Japan som ett av huvudargumenten. (reuters.com)
Uttalandet är inte första gången Pyongyang beskriver sina kärnvapen som permanenta. Men tidpunkten och platsen gör markeringen betydelsefull. Budskapet framfördes öppet på ett av Kinas viktigaste internationella säkerhetsforum samtidigt som nya uppgifter visar att Nordkorea ökar sin kapacitet att framställa kärnvapenmaterial och fortsätter utveckla nya robotsystem.
Det innebär att avståndet växer mellan Nordkoreas krav inför framtida samtal och omvärldens formella mål om nedrustning.
Nordkorea kräver att världen släpper tanken på nedrustning
Kim Kang Il talade vid det 13:e Beijing Xiangshan Forum, där militärer, diplomater och säkerhetsexperter från ett stort antal länder samlats.
Hans besked var tydligt: andra länder måste enligt Nordkorea sluta ifrågasätta landets självförsvarspolitik och överge vad han beskrev som orealistiska föreställningar om denuklearisering.
Kim sade att Nordkoreas status som kärnvapenstat är inskriven i landets högsta lag och utgör en gräns som inte kan ändras. Ju större kärnvapenhotet från motståndarna blir, desto mer ska Nordkorea enligt honom förstärka sin egen kärnvapenbaserade avskräckning. (yna.co.kr)
Det är ett steg längre än att enbart försvara den arsenal landet redan har. Kim talade uttryckligen om en fortsatt utvidgning och förstärkning av kärnvapenstyrkorna.
I Reuters rapportering från Xiangshan Forum framgår också att vice försvarsministern kopplade utbyggnaden direkt till vad Pyongyang ser som en växande amerikanskledd militär upprustning i regionen.
Pekar ut USA, Sydkorea och Japan
En central del av Kims tal handlade om samarbetet mellan USA, Sydkorea och Japan.
Nordkorea beskriver det allt tätare trepartssamarbetet som en kärnvapenallians och hävdar att USA:s militära närvaro och övningsverksamhet driver utvecklingen mot en farligare konfrontation på Koreahalvön.
Kim anklagade dessutom Sydkorea och Japan för att, med amerikanskt stöd, bygga upp sina militära förmågor med sikte på kärnvapen. Det är Nordkoreas egen beskrivning och ska inte blandas ihop med respektive lands officiella kärnvapenpolitik. (yna.co.kr)
USA, Sydkorea och Japan beskriver i stället sitt samarbete som ett sätt att möta Nordkoreas växande kärnvapen- och robotkapacitet.
Motsättningen skapar en självförstärkande säkerhetskonflikt. Washington, Seoul och Tokyo pekar på Pyongyangs upprustning som skäl för närmare militärt samarbete. Nordkorea använder i sin tur det samarbetet som argument för ytterligare upprustning.
Det mönstret har blivit allt tydligare under 2026.
Trump har redan minskat militärövningarna
Donald Trump har samtidigt försökt öppna en annan väg än enbart militärt tryck.
I augusti minskade USA och Sydkorea längden och omfattningen på den stora gemensamma övningen Ulchi Freedom Shield efter beslut från Trump. Övningen kortades från elva till fem dagar och delar av fältträningen begränsades. Nordkorea beskrev trots det övningen som fortsatt fientlig. (reuters.com)
Hurbra har tidigare skrivit om hur Trump skar ned militärövningarna med Sydkorea.
Att Kim Kang Il nu ändå lyfter den amerikanskledda militära närvaron som ett huvudskäl för fortsatt kärnvapenutbyggnad visar hur begränsad effekten hittills har varit på Pyongyangs grundläggande säkerhetspolitiska linje.
Nordkorea fokuserar dessutom inte enbart på de bilaterala övningarna mellan USA och Sydkorea. I stället riktas allt mer kritik mot den bredare strukturen där även Japan ingår.
Kärnvapenprogrammet växer också i praktiken
Kims ord kommer samtidigt som det finns nya tecken på en konkret expansion av den nordkoreanska kärnvapeninfrastrukturen.
Internationella atomenergiorganet IAEA uppgav i september att en ny byggnad för urananrikning har uppförts vid kärnanläggningen Yongbyon. Den bedöms kunna rymma upp till 28 centrifugkaskader. IAEA har också sett tecken på utökad aktivitet vid anläggningen Kangson nära Pyongyang. (reuters.com)
IAEA har inte haft inspektörer inne i Nordkorea sedan 2009 och bygger därför bedömningarna bland annat på satellitbilder, öppna källor och nordkoreanskt material.
Utvecklingen är betydelsefull eftersom större anrikningskapacitet kan innebära ökad tillgång på höganrikat uran som kan användas i kärnvapen.
SIPRI uppskattade i sin årsbok för 2026 att Nordkorea möjligen hade omkring 60 färdigställda kärnstridsspetsar vid årets början och tillräckligt med klyvbart material för minst ytterligare 30. Det är en uppskattning, inte ett verifierat antal stridsspetsar. SIPRI bedömer samtidigt att produktionen av klyvbart material ökar. (sipri.org)
Det gör att formuleringen om att arsenalen ska byggas ut inte bara kan ses som politisk retorik.
Nya robotar ska bära den växande arsenalen
Även Nordkoreas robotsystem utvecklas.
Under 2025 fortsatte landet enligt SIPRI att visa upp och testa nya robotar, däribland den fastbränsledrivna interkontinentala Hwasong-20. Parallellt utvecklas mer manövrerbara medeldistanssystem som är konstruerade för att göra robotförsvar svårare. (sipri.org)
FN konstaterade tidigare under 2026 att Nordkoreas nya femåriga militära utvecklingsplan för perioden 2026–2030 omfattar nya strategiska system, däribland nya komplex för interkontinentala ballistiska robotar med både land- och undervattensbaserad avfyrning. (peacekeeping.un.org)
Utvecklingen handlar alltså om flera delar samtidigt: mer kärnvapenmaterial, fler potentiella stridsspetsar och nya system som kan bära dem.
Det är den kombinationen som gör dagens besked särskilt betydelsefullt.
Kim Jong Un hade redan satt linjen
På ett plan bekräftar Kim Kang Il en politik som Nordkoreas ledare Kim Jong Un redan har slagit fast.
I mars sade Kim Jong Un inför landets parlament att Nordkoreas ställning som kärnvapenbeväpnad stat är oåterkallelig. Han gjorde samtidigt klart att kärnvapnen inte ska bytas bort mot ekonomiska fördelar eller säkerhetsgarantier. Landets försvarsutgifter ökades också till 15,8 procent av statsbudgeten. (reuters.com)
Redan tidigare hade kärnvapenpolitiken fått en allt starkare juridisk ställning i Nordkorea.
Det viktiga den 17 september är därför inte att Pyongyang plötsligt har uppfunnit en ny kärnvapendoktrin. Det är att landet nu driver samma linje ännu tydligare internationellt och samtidigt kopplar den till fortsatt materiell expansion.
Även Kim Jong Uns syster Kim Yo Jong gick den 17 september ut med ett liknande besked. Hon avfärdade IAEA:s krav på nedrustning och beskrev Nordkoreas kärnvapenstatus som absolut och oföränderlig. (en.yna.co.kr)
Det ser därmed ut som en samordnad nordkoreansk markering snarare än ett isolerat uttalande av en enskild försvarsminister.
Nordkoreas kärnvapenstatus erkänns inte internationellt
Här finns en viktig skillnad mellan militär verklighet och juridisk status.
Nordkorea har kärnvapen. Men det innebär inte att landet internationellt har accepterats som kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet NPT.
FN-dokument och uttalanden från flera NPT-länder slår uttryckligen fast att Nordkorea inte kan få status som erkänd kärnvapenstat enligt avtalet. (digitallibrary.un.org)
När Kim Kang Il talar om en oåterkallelig kärnvapenstatus beskriver han alltså Nordkoreas egen politiska och konstitutionella position.
Det är en viktig distinktion. Pyongyang försöker etablera kärnvapeninnehavet som en permanent realitet som andra länder måste förhålla sig till, medan stora delar av omvärlden fortfarande formellt kräver nedrustning.
Trump vill fortfarande träffa Kim Jong Un
Trots den hårda retoriken är dörren till diplomati inte helt stängd.
Trump sade den 19 augusti att han planerar att träffa Kim Jong Un under 2026. De båda ledarna möttes flera gånger under Trumps första presidentperiod, bland annat i Singapore 2018 och Hanoi 2019. (reuters.com)
Samtalen lyckades då inte nå någon överenskommelse om hur Nordkoreas kärnvapenprogram skulle avvecklas och vad Pyongyang skulle få i utbyte.
Situationen är ännu mer komplicerad i dag.
Nordkorea säger inte längre bara att landet behöver kärnvapen tills säkerhetsläget förändras. Ledningen beskriver själva kärnvapenstatusen som permanent och säger dessutom att styrkorna ska bli starkare.
När Kim Kang Il under forumet fick frågor om möjligheten till ett nytt möte mellan Trump och Kim Jong Un avfärdade han samtidigt inte idén, utan sade att han inte kunde kommentera om ett sådant möte blir av. (reuters.com)
Det lämnar ett diplomatiskt fönster öppet – men säger ingenting om vad parterna faktiskt skulle kunna enas om.
Sydkorea öppnar för samtal utan nedrustning som förkrav
Samma dag som Kim Kang Il talade i Peking kom också ett intressant besked från Sydkoreas återföreningsminister Chung Dong-young.
Han sade att dialog med Nordkorea i praktiken inte kommer att kunna starta om Pyongyang först måste acceptera nedrustning som villkor. Enligt Chung behöver samtal kunna inledas innan den slutliga kärnvapenfrågan är löst. (en.yna.co.kr)
Det innebär inte att Sydkorea har erkänt Nordkorea som kärnvapenstat eller övergett ett långsiktigt mål om nedrustning.
Men uttalandet visar den växande skillnaden mellan målet för en framtida process och villkoren för att över huvud taget få igång samtal.
Det kan bli avgörande om Trump och Kim försöker återuppta direkt diplomati.
Kina blir allt viktigare för Nordkorea
Att Kim Kang Il framför budskapet i Peking är också betydelsefullt.
Nordkoreas relation med Kina har periodvis varit svalare de senaste åren, samtidigt som Pyongyang har närmat sig Ryssland. Men kontakterna med Peking har åter intensifierats, och deltagandet på Xiangshan Forum ger Nordkorea möjlighet att föra fram sin säkerhetspolitiska linje inför en bred internationell publik.
Hurbra har tidigare gått igenom varför relationen mellan Xi Jinping och Kim Jong Un är central för maktbalansen runt Koreahalvön.
Kina förespråkar stabilitet och dialog, samtidigt som landet motsätter sig en kraftig amerikansk militär expansion nära sina gränser. Det betyder inte att Peking delar alla delar av Nordkoreas kärnvapenpolitik, men Kina förblir den viktigaste regionala aktör som har både omfattande relationer med Pyongyang och möjlighet att påverka det diplomatiska spelet.
Sydkorea har därför också försökt använda kontakterna med Peking för att hålla möjligheten till dialog vid liv, något Hurbra tidigare beskrivit inför Wang Yis besök i Sydkorea.
Nedrustningsförhandlingar blir ännu svårare
Det är för tidigt att säga att all diplomati om Nordkoreas kärnvapen är död.
Däremot blir det allt svårare att se hur nya förhandlingar skulle kunna börja med samma utgångspunkt som tidigare: att Nordkorea först accepterar fullständig kärnvapennedrustning som slutmål.
Pyongyang säger nu uttryckligen motsatsen. Kärnvapenstatusen ska inte förhandlas bort, enligt landets ledning. Den ska förstärkas.
USA och andra länder erkänner samtidigt inte Nordkorea som kärnvapenstat inom NPT-systemet och håller fast vid att kärnvapenprogrammet måste avvecklas.
Det lämnar parterna med fundamentalt olika utgångspunkter.
Ett framtida Trump–Kim-möte skulle därför kunna tvingas handla mindre om omedelbar fullständig nedrustning och mer om begränsningar, frysningar, riskreducering eller andra steg på vägen om någon konkret process alls ska kunna börja.
Någon sådan överenskommelse finns inte.
Det som finns den 17 september 2026 är i stället ett ovanligt tydligt nordkoreanskt besked från en internationell scen i Peking: Pyongyang betraktar kärnvapnen som permanenta – och planerar att göra arsenalen större och starkare.